Hjärtats fysiologi

Artiklar om hjärtats anatomi och funktion. Klicka för att se alla artiklar i detta ämne.

EKG – Elektrokardiogram

EKG – elektrokardiografi – är en från kroppsytan utförd registrering av elektriska spänningar som alstras vid hjärtmuskelcellernas aktivering – se aktionspotential och depolarisation. Kroppens vävnad är ledande, och de elektriska aktiviteter som avleds från kroppsytan är summan av all elektrisk aktivitet i hjärtats olika delar. EKG är den diagnostiska metod som används mest vid förmodad hjärtsjukdom.

Det friska hjärtat

Hjärtat – en pump som arbetar dygnet runt

Hjärtat är den viktigaste muskeln i din kropp. I själva verket är det en pump som arbetar dag och natt, under hela din livstid, med att pumpa runt blodet i kroppen.

Stimulering av hjärtat

Illustration: stimulering av hjärtat.

Broschyren Att leva med pacemaker

Denna broschyr är utarbetad av Maria Hesselstrand och Héléne Möller på Universitetssjukhuset i Lund i samarbete med St. Jude Medical Sweden AB.

Sinus- och AV-knutan

Illustration: hjärtats retledningssystem: Sinusknutan och AV-knutan.

EKG

EKG är en förkortning på elektrokardiogram. När det gäller en bedömning av hjärtrytmen och frekvensen är EKG en av de viktigaste undersökningarna. Via sladdar från armar och ben samt bröstkorgen registreras hjärtats elektriska aktivitet.

EKG tas under ett par minuter dvs. det blir en ögonblicksbild av den elektriska hjärtaktiviteten.

Vill man ha längre EKG- observationer kan en EKG- bandspelare anslutas och som patienten får bära i ett dygn eller flera. Syftet är att se vad som händer med hjärtat när patienten får symptom.

Vid pacemakerkontroller tas alltid ett EKG.

Sjuk sinusknuta

Med sjuk sinusknuta menas rytmstörningar orsakade av sjukdomar i själva knutan. Sinusknutan eller sinusnoden, som den ibland kallas, är belägen i övre delen av höger förmak och består av en samling unika celler som regelbundet alstrar och skickar iväg elektriska impulser över förmaken och dessa fortsätter till kamrarna (cirka 70 impulser/minut i vila). De elektriska impulserna är mycket svaga men absolut nödvändiga för att förmak och kammare skall dra ihop sig.

Förmaksfladder

Förmaksfladder innebär att förmaken "fladdrar". Den normala pumpfrekvensen i förmaken har ökat i vila från cirka 60 till 100 slag i minuten till 200- 300 fladderryckningar i minuten. Observera det gäller endast i förmaken, själva pulsen är vanligtvis betydligt lägre och kanske oregelbunden.

De elektriska fladdervågorna går inte alla ner till kamrarna utan blockleras i AV-knutan. Ibland kan pulsen emellertid bli hög i vila t.ex. 150 slag i minuten. Förmaksfladder orsakas ibland av en hjärtsjukdom.

Förmaksfladder liknar förmaksflimmer till sin funktion och går det inte över spontant får man utföra en defibrillering.

Förmaksflimmer

När förmaksflimmer inträffar har ett elektriskt kaos drabbat de bägge förmaken som upphör med sin regelbundna pumpfunktion och nu står och skakar eller som det kallas "flimrar". Blodet kan ändå rinna igenom förmaken och in i kamrarna.

Läs mer om förmaksflimmer i fördjupningarna.

Extrasystolier

Extraslag eller extrasystolier kan uppträda i förmaken eller i kamrarna. Den regelbundna hjärtrytmen störs något av extraslagen som sällan har någon större betydelse.

Nästan alla människor har ibland episoder med extraslag och de behöver sällan behandlas. En del tycker att de är obehagliga medans andra människor inte märker något.

Prenumerera på innehåll