Nyhetsbrev maj

HeartStar1.jpg

Hjärtstartare

Under mina trettio år som pacemaker- och defibrillatorläkare har jag, vad jag kan minnas, inte tidigare stött på ordet ”hjärtstartare”, en benämning som ibland användes för defibrillatorer. Orden pacemaker och inte minst defibrillator är inte så lätta att formulera eller komma ihåg för alla människor. ”Hjärtstartare” låter lite dramatiskt, men dramatik råder ju ofta kring en livräddning utanför akutsjukvården ...

På senare tid har man kunnat läsa en del artiklar om defibrillatorer i tidningarna och det var så jag hittade ordet hjärtstartare. Just externa (yttre) defibrillatorer börjar dyka upp lite varstans där människor brukar samlas som t.ex. i kongresslokaler, på flygplatser, på idrottsanläggningar mm. Numera har nästan alla ambulanser (90 %) en extern defibrillator för att man skall kunna bryta en hjärtrusning direkt på platsen där patienten finns.

Många liv kan räddas

Kraven börjar öka på att allt fler transportmedel förses med defibrillatorer. Inte minst bör de finnas ombord på alla passagerarflygplan. Det kan ta många timmar innan ett flygplan kan öppna dörrarna nere på marken och släppa in sjukvårdspersonal för att försöka rädda en patient med en hjärtrusning om en defibrillator saknas ombord.

Enligt ”Nationella registret för hjärtstopp utanför sjukhus”, så har under de senaste femton åren ca 50 000 personer drabbats av hjärtstillestånd utanför akutsjukvården. Många liv kan räddas om tillgången på yttre defibrillatorer ökar och mycket talar för det. Priserna sjunker drastiskt och apparaterna blir allt lättare att sköta. Många är helt automatiska, men det krävs handlingskraftiga människor, som har förmågan att agera, i dessa nödfallslägen. Många frivilliga människor går kurser i hjärt-lungräddning.

Intresseorganisationer

Olika intresseorganisationer kämpar för att få ihop pengar till externa defibrillatorer som kostar ungefär 10 000-15 000 kronor. En patient i Skånekommunen Kävlinge är en initiativtagare till en insamling av pengar till offentliga ”hjärtstartare” efter att han själv blev räddad efter 18 minuters hjärtstillestånd av en defibrillator. För den som är intresserad kan man läsa mer på www.hjartlig.se.

På vår webbplats pacemaker-info.se talar vi ju mest om implanterbara apparater dvs. pacemaker och ICD (implanterbar defibrillator) för patienter, som haft ett hjärtstillestånd. Många av patienterna har senare räddats till livet av dessa små, tekniska underverk och ett flertal patienter är mer eller mindre helt beroende av dem.

En implanterbar defibrillator är oerhört mycket mer komplicerad byggd än den externa varianten. Tyvärr medför det bl.a. höga utvecklingskostnader och en implanterbar ICD kan kosta tjugo gånger mer än en extern defibrillator.

Många sjuka hjärtan skulle behöva en skyddande implanterbar defibrillator som ju både kan stimulera hjärtat vid långsam puls eller ge chockterapi vid kammarflimmer. Men sjukvårdsekonomin klarar inte någon ICD-profylax i större skala. Patienterna får hoppas på att det finns allt fler offentliga externa defibrillatorer t.ex. på arbetsplatsen, i taxibilen eller kanske på gymmet. Det är också värt att tänka på att de flesta hjärtstillestånd sker i hemmet (cirka 60 %) och det kan vara en livsviktig investering att införskaffa en så kallad hjärtstartare i hemmet.