Frågor och svar

Erfarenheter från mötet med patienter och deras anhöriga har visat att vissa frågor och funderingar är mycket vanliga. Vi har sammanställt en lista på vanligt förekommande frågor. De vanligaste frågor rör symptomen vid störningar i hjärtats och pacemakerns funktion. Andra vanliga frågor rör om pacemakern påverkar dig i ditt liv.

Anhörigfrågor

Frågor från anhöriga.

Fråga: Min morfar blir ofta dålig trotts pacemaker!
Jag har en fråga gällande min morfar som opererade in en pacemaker för ett par år sedan i Ryssland. Han får arytmi trotts sin pacemaker och är inne på sjukhus flera gånger i månaden. Så har det varit i alla år som han har haft pacemakern. Han har varit på koll flera gånger om och får höra samma sak, att pacemaker är det inget fel på. Däremot råder de honom att inte stressa. Men borde inte en pacemaker reglera hans hjärtslag vid stress? Genom åren har han alltid varit väldigt stressad. Har jobbat inom polisyrket i Ryssland och dessutom gick hans son bort. Att bli stressad och orolig är något han inte kan ändra på, inte nu i 75 års åldern. Hur kan vi släktingar gå till väga? Finns det några viktiga frågor vi bör ställa till hans läkare? Tacksam för svar.
Svar:

Hej

Din morfar måste en gång ha fått en pacemaker pga en långsam puls. Detta kan pacemakern behandla men det verkar också som om han har problem med att hjärtat ibland går för fort och då söker hjälp för detta på sjukhuset.
Hjärtklappningen kan bero på att han ibland får förmaksflimmer eller förmaksfladder och dessa arytmier kan pacemakern inte stoppa.En pacemaker kan bara skydda hjärtat från att gå för långsamt. Vad din morfar behöver hjälp med är att bromsa hjärtat med hjälp av läkemedel tex en betablockerare.

Fråga läkaren vid nästa tillfälle om vilken arytmi din morfar har och även vilka mediciner han står på så kanske du får mer förklaring på vad det är han har och där igenom få besked om behandling.

MVH
Maria Hesselstrand
Pacemakersköterska

Fråga: Opereras med pacemaker?
Hej. Jag undrar varför min pappa blev nekad operation av sitt bråck pga att han har en pacemaker? Vad kan det bli för komplikationer om man opereras när man har en pacemaker?
Svar:

Hej,

Det låter egendomligt att man inte vill operera din far. Man tänker nog på den elektriska blodstillningen med sk diatermi. Bråcket ligger långt från pacemakern. Läkarna kan använda bipolär diatermi helt utan risk för pacemakern. Man kan också använda unipolär diatermi i de nedre regionerna på kroppen men man skall sätta den indifferenta plattan på benet. Detta kan du framföra till din pappas läkare.

MVH
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Sinusknut i förmaket ev pacemaker
Hej, Min mamma blev just inlagd p g a yrsel och puls som pengdlar mellan 60 och 170. Fick precis veta att hon kanske får pacemaker p g a sinusknut i förmaket. Hon är 71, men i övrigt i väldigt bra form. Tränar både löpning och gym flera dagar i veckan, pigg och alert på alla sätt. Hur farlig är en sådan operation? Vilken riksprocent att inte överleva? Med hennes förutsättningar, påverkar att hon har/får pacemaker livslängden? Orolig dotter
Svar:

Hej,

Du behöver inte vara orolig, det är ytterst ovanligt med ett ev. dödsfall vid pacemakerinläggning. Operationen är så pass liten att många ställen gör den polikliniskt.
Är din mamma i fin form så är det ännu bättre. Efter ett par dagar efter operationen kan hon börja löpträna igen.Du kan läsa om operationen under Fördjupningar på denna webbsida.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: icd dosa!
Varför har inte icd dosan märkt av hög puls?
Svar:

Hej,

Det beror på vad den registrerar, eller vilken diagnostik man valt att se på. Jag vet inte vad du menar med "hög puls" men är den allvarligt hög så bör ICD dosan spara det i minnet.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: livs längd
Min far har svagthjärta, högt kolestol. han har haft minst 2 infarkter vilket har orsakat att30 % av hjärtat är dött. Nu fick han en pacemaker. är livslängden det samma som innnan eller ökar risken för bort gång ännu mera?? undrande dotter
Svar:

Hej,

Jag tycker att pacemakern borde förlänga hans livslängd. man lägger ju in pacemakrar när en symtomgivande långsam puls inträffar t ex hjärtsvikt. Med pacemakern borde han bli bättre.

Vånlig hälsning,
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: I väntan på en pacemaker!
Hejsan, Min svärfar ska om ett par månader få en pacemaker. Innan dess ska dom flyga till Canarieöarna. Kan flygningen påverka honom negativt då han har låg puls? Med vänliga hälsningar Charlotte Persson
Svar:

Hej,

Ofta har en del pacemakerkandidater haft en stabilt långsam puls i många år. Symtom börjar komma när de blir äldre. Om din svärfar inte har några mer dramatiska symtom som hjärtsvikt eller svimningar så bör det väl gå bra att flyga ner till södern. Har han en påvisad hjärtsjukdom utöver långsam puls bör ni diskutera det med hans läkare. Under flygningen sjunker syrgashalten något i kabinen, något som hjärtsjuka patienter kan må dåligt av.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Kan plötsliga obehgsattaker med fysiskpåverkan vara en justeringssak av pacemaker?
Hej, har en far som är född -40 som har en pacemaker sedan ca 3år tillbaka efter några plötsliga blackouts. han har sedan dess fått sporadiska,som vi kallar det attacker med obehag och kallsvettningar och som vi kan förstå med tillfällig matthet i kroppen, till saken hör att han även har alzimers och inte kan berätta hur det känns om hjärtat rusar eller om han blir yr mm.. som vi märker det så andas han tungt och blir märkbart tagen samt får tillfälliga svettningar och obehag och vill gärna luta sig framår om vi tex är ute å går.känningarna kan komma vid olika tillfällen som tex vid vila och vid sittande vid matbord och vid gång och inträffar således inte vid någonspecifik situation.dessa ¨attaker¨håller i sig i regel mellan 10-15 sek till kanske 45 sek lite olika vid varje tillfälle,och efter det känns det omg bra igen som vi förstår. dessa tillfällen har nu ökat den senare tiden och kan vissa dagar inträffa 4 -5 ggr per dag och vår sjukvårdskontakt har tidigare sagt att det troligen är tryckfall..? hur ser ni på saken?
Svar:

Hej,

Känningar av lågt blodtryck får man sällan om man vilar eller sitter ner.

Anfallen kan orsakas av attacker med långsam puls. Om ni ser honom få ett anfall, känn genast på pulsen vid handleden. Träna gärna då och då på honom, rita ut artären vid handleden med spritpenna, så att ni snabbt hittar den och kan avgöra om pulsen är långsam eller har stannat några sekunder. Titta på YouTube om pulstagning om ni är osäkra.

Är pulsen normal, när han får sina anfall, är det nog inte hjärtat som orsakar anfallen. Är den onormal bör man förse honom med en EKG- bandspelare., dvs vända sig till läkare.

Lycka till,

Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Dålig kontroll?
Hej! Jag är litet orolig för min mammas hjärta. Jag har själv pacemaker sen ett par år pga av-block II typ 2. Min mamma är snart 70, har tidvis högt blodtryck och får då och då hjärtklappning. Ofta händer det nattetid efter en dag med en del rörelse, t ex promenad. Men hon kan också få hjärtklappning under motion och då känns det enligt henne själv som att hon inte kan fortsätta utan måste stanna och vila. Hon har inte svimmat och inte haft yrsel. Hon blir väldigt orolig själv och hennes husläkare tenderar att tillskriva hjärtproblemen en psykologisk orsak. Hon tjatade sig i alla fall till ett dygns-EKG där husläk kunde se att pulsen blev snabbare då och då men att inget var onormalt. Jag som själv haft både takykardi som bradykardi tycker att hon borde få göra även ett arbets-EKG för att se vad hjärtklappningen i samband med motion, blir värre när hon går med stavar, beror på. Läkaren tycker att hon inte bara ska promenera lugnt utan verkligen ta i. Jag förstår att det är svårt att kommentera detta, inte en s jag vet exakt HUR hög mammas puls blir ibland men det låter som att det är så snabbt att hon har svårt att räkna slagen. Jag blir bara så frustrerad över att det är så trögt att få saken utredd ordentligt. Jag värjer mig också mot att så många läkare ofta utgår från att det är oro och ångest som ligger till grund för problemen. Visst, så är det absolut i många fall, men av egen erfarenhet vet jag också vilken oro och ångest man kan få av ett hjärta som slår för fort eller för långsamt. Så, visst borde väl ett arbets- EKG vara på sin plats? Med vänlig hälsning, sanna
Svar:

Hej Sanna

Jag förstår att du är orolig för din mamma och jag tycker nog som du att det kunde vara bra att göra ett arbetsprov för att se vad som händer med hjärtat under ansträngning.Om det är något med hjärtat så visar det på ett besked om det behöver göras fler kontroller tex får hjärtat tillräcklig syresättnig under fysisk aktivitet. Om det istället visar på att allt ser normalt ut så kan det också vara ett lugnande besked om att det inte är något farligt som händer under ansträngning och hon får då lättare att acceptera sina hjärtklappning.

Lycka till

Maria
Pacemakersköterska

Fråga: Min man har flera olika sjukdomar och både hjärtflimmer och hjärtfladder
Min man har hjärtflimmer och hjärtfladder, han har åkt ut och in till Danderyd och det senaste året har man där gjort 13 eller 14 konverteringar och därefter har han blivit hemskickad utan andra åtgärder, det funkade från böarjan men efterhand så har han kunnat åka in på morgonen och sedan fått åka tillbaka på kvällen för att hjärtat hoppat fel igen. I mars 2011 gjordes en ablation som höll hjärtat lugnt ca 3 månader och så var det full fart igen. Vi har nu träffat en hjärtläkare på Huddinge sjukhus där ablationen gjordes och han har berättat att det inte är någon ide att göra någon ny utan har föreslagit min man en pacemaker. När den operationen är läkt skall det skäras av någon form av nerver? för att få slut på de ojämna hjärtslagen. Han har även tryck över bröstet hela tiden och magen fungerar inte heller, han mår illa varje dag hela dagarna och magen är svullen , kan detta påverkas av hjärtproblemen? Han har gått igenom ett ultraljud för magen men ingenting hittades, när han orkar ska han göra en laktosbelastning, han tar lactrace men de hjälper inte heller längre. Min man mår mycket dåligt då han även har reumatiska problem, lungfibros, som kollades upp i juni och inte hade föhrändrats så mycket sedan tidigare röntgen, han har även menieres samt stora problem på höger sida av huvudet, det har även upptäckts att han har ett veck på matstrupen och han har stora svårigheter att andas, det blir sämre för varje dag men han har fått veta att han har ett starkt hjärta, han skall träffa en doktor på DS den 18 januari och förhoppningsvis bestäms tid för operation, kommer han att märka någon skillnad med sin andning efter ingreppet? Han har verkligen tappat lusten och för att inte tala om orken, han tar sig knappt ner till vårat centrum som ligger ca 25 meter från där vi bor. Jag har försökt att peppa men vad hjälper det när inget händer.
Svar:

Hej

Jag förstår att du är orolig för din make men det förslaget hans läkare gav på att få en pacemaker och sedan göra en Hisablation är nog ett mycket bra alternativ för din man. Då kommer han inte längre att känna av sitt förmaksflimmer/fladder, oregelbundna puls så mycket och det kanske också minskar hans smärta i bröstet. Han behöver heller inte åka in för elkonvertering och ibland kan man också sätta ut en del mediciner som inte längre behövs när man gjort en sådan behandling.Jag hoppas att detta svar kan lugna dig och ge dig lite hopp på att det kan bli bättre för din man

MVH
Maria
Pacemakersköterska

Fråga: Trådlösa nätverk?
Kan trådlösa nätverk såsom i datorer och mobiltelefoner och dyl. störa en pacemaker?
Svar:

Hej,

Moderna pacemakrar börjar mer och mer ha skydd mot mobiltelefoner. Har man en något äldre modell bör man inte ha pacemaker alldeles intill pacemakern dvs högst 3-5 cm från pacemakern.Datornätverk påverkar inte pacemakern.

MVH
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Konvertering
Min man fick göra en hjärtkonvertering för några dagar sedan. Äter Waran. INR ligger inom ref. området. Skall nu ensam åka til Thailand på måndag. Oro. Behöver jag vara det? Förstår rikerna men finns det större risk att han återfår flimmret i snar anslutning till konverteringen? Läkaren har inte avrått från att resa.(Jag ska resa efter...)Tack!
Svar:

Hej,

Ursäkta sent svar om din man nu skall resa imorgon. Det är omöjligt att gissa om han snabbt får tillbaka flimret eller ej. Blir han inte särskilt dålig under pga flimmer kan han åka utan risk som hans läkare föreslår. Det är bra om han har lite information nedskrivet på engelska om sin flimmersjukdom om han behöver elkonverteras i Thaland. Kan han få INR kontrollerat där så är ju det också bra, maten är ganska annorlunda.

Med vänlig hälsning,
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: induktions spis
kan en induktion spis påverka min pacemaker
Svar:

Hej

Du kan andvända din induktions spis utan problem trots att du har en pacemaker. Pacemakerföretagen rekomenderar att pacemakern ska vara 20 cm från spisen pga det magnetiska fältet som finns runt plattan. Då måste man nästa ligga på spisen för att komma så nära !
Ett magnetiskt fält kan påverka en pacemaker men det skadar inte den. Den kan tillfälligt ändra arbetssättet på pacemakern men så fort man kommer bort från det så återgår inställningen till det normala.

Ps Se tidigare svar genom att söka på induktions spis.

MVH
Maria
Pacemakersköterska

Fråga: Resa långt med pacemaker
Min mor som är 75 år fick sin pacemaker inopererad i augusti 2011 och har blivit bjuden på en resa till Thailand med sin son och familj vilket hon är mycket lycklig för. Flygningen är från arlanda direkt till phuket där vi kommer att bo i 2 veckor. Hon har varit till sin hjärtdoktor och han har sagt att han vill inte att hon åker pga flygresan som är på 11 timmar. Han påstår att det kan bildas vätska i kroppen och lungor då hon kommer att få svårt att andas. Tyvärr vill inte hon att jag pratar med doktorn. Kan ni hjälpa mig att förklara på ett bra sätt där fördelar och nackdelar vägs upp. Jag tror hon skulle må så bra att komma dit eftersom han har reumatism. Tacksam för snabbt svar! Mvh Robert
Svar:

Hej,

Att man har pacemaker innebär inte att man skall undvika långresor. En annan sak är om din mamma har hjärtsvikt eller någon annan svårare hjärtsjukdom.Syrgashalten skjunker något i kabinen på 10 000 meter.
Under flygningen bör hon resa sig och gå fram och tillbaka cirka varannan timme, vilket är bra för blodcirkulationen.En ytterplats är att föredra så hon lätt kan komma ut. Några timmar innan resan kan man ta ett par Trombyl vilket minskar risken för blodpropp.

Detta är bara min egen reflextion att hon kanske kan åka, jag har ju inte undersökt henne.

Lycka till,

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Klåda efter pacemakeroperation
Hej! Min man fick en PM inopererad för några år sedan. Allt har fungerat bra och helt komplikationsfritt. Periodvis har han dock en mycket intensiv klåda på ett specifikt område på vänster överarm. Det finns inga som helst yttre förändringar att se i huden. Nu undrar jag om klådan möjligen skulle kunna uppkomma av att pacemakern eller "trådarna" på något sätt och vid vissa lägen ligger på och irriterar någon nerv som ger upphov till klådan. Med vänliga hälsningar Frauke
Svar:

Hej,

Detta fenomen har jag aldrig tidigare sett, att klåda uppkommer på överarmen och inte kring pacemakern. En ev nervskada borde inte ge dessa symtom. Ev en kontakt med hudläkare kanske skulle hjälpa er.I sällsynta fall kan man vara allergisk mot plasten vid pacemakerns utgång för elektroderna men det är ytterst sällsynt.

MVH
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: kortvuxen
kan en vuxen 148cm 49kg få en pacemaker inopererad?
Svar:

Hej,

Ja, det är inga problem. Vi lägger ibland in pacemakrar på barn. Man justerar sladdarnas position i hjärtat så att de sitter perfekt.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Problem vid röntgenundersökning?
Min hustru (83) har drabbats av svår stroke, och efter en vecka tillstötte en propp i hennes ena lunga. Hon ligger på Köpings lasarett, men måste till Västerås, som har en bättre utrustning. Kan det finnas problem, då vi efter operationen den 2 juni 2008 i Uppsala fick följande förhållningsortder: Obs! Strålbehandling mor cancer, sjukgymnastisk behandling med TENS eller kortvåg och viss operationsutrustning kan påverka pacemakern ogynnsamt? Tacksam för snart svar, då röntgenundersökning beräknas i slutet av denna vecka eller i början av nästa.
Svar:

Hej,

Normala röntgenundersökningar är sällan några problem. Strålbehandling går också bra, men det är väl inte aktuellt.
Däremot skall man inte genomgå magnetröntgen utom om det är ytterst viktigt. Allt det där känner röntgenläkarna till så ni behöver inte vara oroliga.

Lycka till,

Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Säker med pacemaker?
Min man (32) fick för två veckor sedan en pm inopererad akut efter en period av svimningar. Han fick först en Reveal och när de kunde läsa av den konstaterade de hjärtstopp vid flera tillfällen. Allt gick så fort, vi kom in kl 9 på morgonen och kl 15 satt vi redan i bilen på väg hem igen. Som anhörig och har sett min make "dö" vid flera tillfällen har jag det svårt att släppa rädslan att det kan hända igen och undrar hur säker jag/vi kan vara nu? Det har alltid hänt i samband med toalettbesök på mornarna och jag beter mig som en idiot varenda gång han sitter där och ropar dumma frågor till honom bara för att kolla att han är ok. På sjukhuset sa de att han nu är botad och inte har några restriktioner ang bilkörning mm men min oro är nästan värre nu än innan. Kan man be om en tidigare kontroll för att se hur mycket den har jobbat? Min rädsla och mitt hysteriska beteende tär på oss. Så, hur vanligt är det att en pm inte fungerar som den ska? // Maja
Svar:

Hej,

Pacemakerbehandlingen är en ytterst säker terapi men man kan aldrig säga 100 procentigt säker. Någon enstaka gång kan en elektrod lossna från hjärtat, men det sker vanligtvis inom de första 24 timmarna. Själva pacemakerdosan är extermt säker.

Men tänk så här.Din make har överlevt flera hjärtstopp. Om nu pacemakern mot förmodan inte skulle fungera, så kan hjärtat fortsätta att slå och rädda honom som det gjort alla tidigare gånger när han svimmat. Hjärtat har reservsystem som kan göra att det slår även om det blir kortare hjärtstopp ibland.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Är min man behov av en Pacemaker?
Hej! Skulle vara tacksam och få höra din åsikt kring min mans situation. Då min man gjorde lumpen för ca 6 år sedan så upptäcktes något avvikande på hans EKG. Han har sen dess följts upp på Hjärt och Kärlcentrum i Södertälje. Min man är 26år. Från att ha haft AV- Block 2 säger hans läkare vid senaste besöket i år då att hans diagnos är Atrioventrikulärt block, totalt. LTER visar regelbunden sinusrytm över hela dygnet med variernande frekvens på 30 per minut nattetid och 141 dagtid då min man är fysiskt aktiv. Medelfrekvens 74 per minut. Enstaka VES och fler SVES. Längsta RR är 3,3 sekunder och den är nattetid. Registreringen under nattetid då min man går som mest långsamt visar regelbunden sinusbradykardi. Vid ett tillfälle nattetid två P-vågor som ej föranleder något kammarkomplex. Ingen säker Wenckebachblockering, ser mer ut som en intermittent AV3. Förstår att de kan vara svårt att besvara detta då du inte har pat framför dig, men det ända som gjorts är långtidsekg, inge hjärteko, blodprover...mm. Visst bör ytterligare undersökningar utföras i sånna fall vilka??? Tacksam för hjälp, tusen tack för att du tagit dig tid och läsa mitt brev/// Mvh/Orolig fru.
Svar:

Hej orolig fru,

AV- block III är i princip alltid en pacemakerindikation, då annars det finns risk att hjärtat stannar. Många människor kan dock leva med AV block III pga att det finns "reserv-tändstift" i hjärtat som fungerar som sinusnoden dvs de skapar den livsviktiga signalen till hjärtmuskulaturen att dra ihop sig. Mellan förmak och kammare finns den sk AV- noden (där blocken sker) och nedanför AV noden finns ofta ett "reservtändstift" som startar och skickar impulser till de bägge kamrarna.Det kallas för nodal rytm och den är mer långsam än sinusrytmen. Nodal vilorytm ligger på ungefär mellan 40 - 50 / minut.

Det finns även reservsystem i kamrarna men träder de in vid AV block III blir pulsen mycket låg cirka 20-30/minut. Man hinner oftast akut få en pacemaker, tack vare dessa signaler.

Så till din man. Har man sett AV block III vid ett eller fler tillfällen bör han få en pacemaker helst inom några månader. De reservsystem jag beskrev är inte helt pålitliga och ett totalt AV- block kan leda till långvariga hjärtstillestånd utan pacemaker.Nattpuls på 30/min kan man ibland se hos yngre människor pga sinusbradykardi utan att de behöver pacemaker, men hos din man kan det vara den nodala rytmen som träder in.

Eftersom AV- block III är dokumenterat så bör han nu remitteras till pacemakerinläggning enligt min åsikt.Ytterligare undersökningar med t ex bandspelar- EKG ger inte mycket mer eftersom diagnosen är klar. Även AV block II utan sk Wenchebach , är en klar pacemakerindikation ffa vid ev symptom. Om en läkare ser AV- block III och inte planerar för pacemakeroperation
kan både patienten och läkaren råka illa ut om det vill sig illa.

Lycka till,

MVH
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Vad är skillnaden mellan pacemaker och ICD-pacemaker?
Svar:

ICD-behandling användes för att förhindra ofta livshotande snabba hjärtfrekvensr där mediciner inte har tillräcklig effekt. Pacemaker däremot användes nästan uteslutande för att behandla långsam puls. Operationerna liknar mycket varandra dvs. elektroder placeras i hjärtat och anslutes till ICD-dosan eller pacemakern.

ICD-dosan har nuförtiden även en inbyggd pacemaker, om pulsen skulle bli för långsam. Många ICD-patienter står på hjärtbromsande mediciner och pacemakern i defibrillatorn hjälper dem att få en normal puls i vila som vid ansträngning. Pacemakerimpulserna förs ner till hjärtat med samma elektroder som defibrillatorn använder.

Du kan läsa mer genom att följa länken nedan.

Läs mer om ämnet: 
ICD
Fråga: förstorad aorta på grund av läkage
Är det risk för en ruptur om aorta är förstorad?
Svar:

Hej,

Är diametern på aorta mycket över normalgränsen finns risken att en ruptur inträffar. Någon procentsiffra kan jag inte ge då det är många faktorer som påverkar risken som t ex högt blodtryck, kraftig åderförkalkning mm.

Är aortan lätt förstorad bör man följa utvecklingen och ev operera i tid, så att säga.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Min man är svetsare och ska få en pacemaker, har hört att svetsning och pacemaker inte funkar ihop?
Svar:

Elsvetsning, eller mer konkret att befinna sig i starka elektromagnetiska fält, kan vara mycket farligt för en pacemakerbärare då pacemakern kan bli störd. Gassvetsning går bra.

Sök på ordet svets genom att klicka på denna länk.

Mvh
Magnus

Fråga: amatörradio... farligt eller inte? har radiosändarens frekvens någon betydelse?
Svar:

Hej,

Äldre radiosändare på amatörnivå sände ut väldigt starka frekvenser som kan interferera med pacemakern beroende på våglängden.
De nya små handburna sändarna som t ex sänder till amatörflyg eller jaktkompisar tror jag inte påverkar en modern pacemaker. Har du en kraftig sändare så kontakta din pacemakerfirma Medtronic, St Jude Medical,mm, som du hittar på nätet och fråga deras specialist på frekvenser vad de rekommenderar.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Pacemakerbyte
Hej! Jag har en son som är 7 år och han har pacemaker. Hans pacemaker sitter på hans högrasida ( på magen ). Det är snart dags för pacemakerbyte. Det kan vara så att trådarna (elektroderna) börjar bli dåliga. Min fråga är om han vid byte måste öppna bröstbenet igen eller kan man göra på något annat sätt? Mvh Viktoria Köppen
Svar:

Hej,

När barn med pacemaker kommer upp mot tioårs ålder brukar man lägga in ett system i venerna, precis som en vuxen får. Pacemakern läggs strax under nyckelbenet. Det gamla kablarna klipps av och lämnas kvar och dosfickan på buken sluter sig själv.

Så börjar det bli dags för dosbyte så får din son ett sk transvenöst system med förmodligen två tunna elektroder i venerna till höger för och höger kammare. Det är en kort operation i narkos. Bröstbenet behöver inte klippas upp igen.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Automatisk dörröppning, kan det påverka pacemaken?
Svar:

Hej. Nej är inte rimligt att tänka sig. Bara starka magnetfält kan påverka pacemakern.

Fråga: Fråga om KOL
Hej, min papa har mycket stark KOL och behöver syrgas under hela tiden. Kommer det att förvärras tills det att han kvavs eller kan syrgastillskott vara tillräkligt för att leva tills man dör av ålder eller annat?
Svar:

Hej,

Tyvärr kan jag inte svara på din fråga utan endast hans lungläkare kan svara på din fråga.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Fråga om svimningar, epilepsi och låg puls
Min pappa är 74 år och har alltid varit frisk. Röker inte och är inte överviktig. Han har haft en liten hjärtattack som ledde till en ballongsprängning. Förra året i september föll han ihop vid bordet och förlorade medvetandet. Han kvicknade till men mamma tog honom till sjukhus där han blev undersökt men de hittade inget. Ett par månader senare föll han ihop i hemmet. Då de kom till sjukhuset blev han inlagd och de gjorde undersökningar och kom fram till att de trodde han hade epilepsi. Så han fick medicin för det. I mars föll han så igen i hemmet. Denna gång slog han sig så illa att de fick sy honom i huvudet. Då ambulansen kom konstaterade de att pappa hade en puls på 30. Detta känner de till på sjukhuset. Trots det hävdar de att det är epilepsi. Han har inga andra symptom mer än att han svimmar. Inga ryckningar eller kramper. Han har utretts på en neurologisk mottagning på sjukhuset som konstaterat: epilepsi. Jag har försökt läsa om det men för mig, som fullständig amatör, låter det ändå som om han behöver en pacemaker. Vad säger ni? Mvh Anette i Göteborg
Svar:

Hej Anette,

Tack för ditt brev. Vid upprepade svimningar hos äldre står ofta diagnosen mellan epilepsi eller arytmi dvs onormalt låg eller hög puls.

Sätter man fel diagnos så fortsätter svimningarna. Det är ganska ovanligt att man tror att det är hjärtat som går fel och patienten får pacemaker, men det visar sig senare att det är epilepsi. Det omvända är vanligare, man sätter epilepsidiagnosen för snabbt och sätter in mediciner men ytterligare svimningar visar så småningom att det är hjärtat som stannar till. För cirka 10 år sedan visade det sig att i England hade hela 30% sk epileptiker fått en felaktig diagnos, då det istället visade sig vara rytmrubbningar på hjärtat!

Personligen skulle jag göra följande: I och med tidigare hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom och pulsmätningar på 30/minut skulle jag misstänka attacker med hjärtstillestånd under medvetslösheten.Då attacker inte kommer ofta så skulle jag operera in en sk loop recorder (ILR) som du kan läsa om på webbsidorna och även på denna sida under "Fördjupning".

Det är en liten poliklinisk operation där man lägger ett EKG- minne under huden ovanför hjärtat. Inga sladdar behöver dras. Operationen görs i lokalbedövning och tar cirka tio minuter. Minnet i ILR'n (liten som ett USB-minne) registrerar automatiskt om hjärtat stannar till och behåller dessa EKG-episoder i sitt minne. Med en speciell dator avläses minnet cirka var tredje månad, men det varierar. Sker en ny svimningsattack avläser man minnet direkt och kan då se vad som hände med hjärtat. Visar det sig att pulsen är normal under svimningen så kanske det är ep. Ser man att hjärtat stannar till så är det dags att få en pacemaker.

Mer och mer användes dessa implanterbara minnen på osäkra fall och man kan få en korrekt diagnos i cirka 50-70% av fallen.

Försök få kontakt med en hjärtläkare och diskutera med vederbörande om detta. Lär dig också och ta pulsen på din pappa så att du är beredd att göra det om han håller på att svimma (eller får yrsel) bredvid dig! På Youtube hittar du vår informationsfilm om pulstagning.

Lycka till, skriv gärna tillbaka hur det går, det är givande läsning om ett vanligt problem.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Fråga om betablockerare
Min svärmor 86 år fick pacem. okt.10. Medicinerar för högt blodtryck med felodipin 10 mg. har mått bra. Dosen minskades till 5 mg för ca 1 mån. sedan. Bt steg då till 160-70/110 Fick då insatt bisoprolol 2.5mg. Har tidigare medicinerat med betablockerare som hon inte tålt så bra. Verkar det här ok. Varför höjde man inte tillbaka till 10 mg. Tacksam för råd MVH Ulla /sonhustru
Svar:

Hej Ulla,

Tack för din fråga men den är inte så lätt att besvara. Blodtrycksbehandling är inte direkt min specialitet och behandlingsprinciperna är väldigt olika läkare emellan. Din svärmor kanske inte tålde Bisoprolol pga långsam puls innan pacemakern? Kanske sattes medicinen in igen om det förelåg extraslag eller hög puls eller att ett förmaksflimmer finns? Vid blodtrycksbehandling är det ofta lämpligt att kombinera två eller tre preparat i lägre dos än att ha hög dos av en medicin. Mår din svärmor inte bra med nuvarande behandling så skall ni naturligtvis kontakta hennes läkare och få doseringen ändrad.

Med vänlig hälsning,

Thomas Fåhraeus
Lund.

Fråga: Riktlinjer från internationella organisationer när en pacemaker skall läggas in?
Jag undrar vilka dom strikta riktlinjer från internationella organisationer när en pacemaker skall läggas in? Det är helt OK om du svarar genom att länka till en sida. Engelska funkar bra :-) Tackar i övrigt väldigt mycket för ditt tidigare svar angående min 85-årige far som inte får en pacemaker. Han är hemma nu och vad jag förstår så säger den utskrivande läkaren att hans hjärta är för svagt. Han har hjärtsvikt och mycket vätska samlas i kroppen precis som du skrev i ditt svar.
Svar:

Hej,

Jag måste direkt säga att jag aldrig hört att ett hjärta är för svagt för att få en pacemaker, om nu långsam puls orsakar hjärtsvikt med organsvikt som följd. Under mina 30 år som kardiolog och efter cirka 6000 pacemaker- och ICD operationer har jag aldrig sett någon patient avlida direkt till följd av ökad hjärtfrekvens. Vid akut, stor hjärtinfarkt med långsam puls lägger man ibland ett sk temporärt pacemakersystem pga oviss utgång men så är väl inte fallet med er far? (vg se sista avsnittet.)

Jag förstår er frustration att inget görs för att höja pulsen. Det är en nackdel med vårt sjukvårdssystem i Sverige att era möjligheter att vända er till ett annat sjukhus för pacemakerbedömning och ev. inläggning är minimala. Vi försöer uppmana patienter på denna webbsida att om man inte blir nöjd eller är osäker på terapin vid den första sjukvårdsinstansen, så skall man försöka få en SECOND OPINION från annat läkarhåll , om det går, något som vi är dåliga på i Sverige. Vi är rädda att såra ansvariga läkare och därmed kanske minska möjligheterna till fortsatt acceptabel vård. Utomlands görs ofta en second opinion framför allt inför en ev operation. Man får inte dock inte utgå från att den första bedömningen är olämplig eller felaktig. Tyvärr tar en del läkare illa upp om patienten även besökt andra läkare beträffande den aktuella sjukdomen.

Som jag nämnde finns skrivna, internationella riktlinjer från världens stora hjärtorganisationer AHA (USA) och ESC (European Sociaty of Cardiology) om när pacemakerinläggning är befogad. Med de få uppgifter jag har befinner väl er far i kategori 1, dvs högsta prioritet till en pacemaker.

Ni finner mer information och fakta på sökmotorn Google om ni letar på nyckelorden: GUIDELINES PACEMAKER, GUIDELINES BRADYCARDIA.

Är man tveksam till att lägga in ett permanent pacemakersystem, kan man alltid lägga in en sk temporär elektrod i höger kammare och ansluta till en yttre pacemakerdosa. Det görs ibland i tveksamma fall och den inläggningen tar oftast endast några minuter i anspråk. Patienten kan ha detta system cirka en vecka och man får en uppfattning om pacemakern fyller en funktion eller ej.

Med vänlig hälsning,
Thomas Fåhraeus
Överläkare, Lund.

Fråga: Vilka argument finns för att min far ska ha pacemaker?
Min far är 85 år. Har genomgått en bypass för ett par år sedan. Har ofta varit mycket fysiskt trött sedan denna. Är helt klar i huvudet och vill kunna göra så mkt mer fysiskt. Har haft kontakt med den lokala vårdcentralen och går på många mediciner. Har svimmat ett par gånger utanför hemmet och fått åka ambulans till sjukhus. Nu senast i går morse var han så dålig hemma så ambulans tillkallades och han ligger nu på sjukhus. Han har väldigt låg puls men är klar och vill bara hem. Vi anhöriga undrar nu hur vi ska kunna hjälpa honom genom att försöka övertyga läkarna att operera in en pacemaker. Vad ska vi anhöriga och min far föra fram för argument för att nå fram? Vi är tacksamma för alla tips!
Svar:

Hejsan,

Som ni förstår kan jag inte säga om er far behöver pacemaker eller ej utan att ha undersökt honom. Jag kan inte rikta kritik mot de läkare som inte vill lägga in en pacemaker heller.

Det finns strikta riktlinjer från internationella organisationer när en pacemaker skall läggas in. Det är möjligt att er fars läkare följer dem.

Enkelt uttryckt så får patienter en pacemaker om de har en symtomgivande låg puls.Det finns enstaka undantag men de är få. För låg puls leder till trötthet, ofta yrselattacker, svartningskänsla för ögonen, svimningskänsla eller svimningar. Äldre människor utvecklar ganska fort hjärtsvikt och måste läggas in på sjukhus ibland för att driva ut vätska bl.a. Dyrbar medicin mot hjärtsvikt måste ibland sättas in. En annan risk är yrseln som kan leda till att man faller och äldre människor med skört skelett kan t ex få ett lårbensbrott, som är en dyr och plågsam historia. Ev svimningar leder ofta till ambulanstransporter med akutbesök, också dyrt.

En pacemaker är inte dyr och den kan ofta läggas in polikliniskt.Ligger pulsen på 40-45 slag/min så blir ju många äldre patienter piggare direkt efter pacemakerinläggningen.

Om er far nu har väldigt låg puls, svimmar och måste läggas in och fysiskt konstant trött, då skulle vi lägga in en pacemaker på patienten oavsett ålder. Ligger pulsen under 40 dagtid anser jag att det är en klar indikation för pacemaker.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Kan man ge hotstone massage till en person med pacemaker? Mvh/ Anki
Kan man ge hotstone massage till en person med pacemaker? Mvh/ Anki
Svar:

Hej Anki,

Hotstone låter som varma stenar. Är det inget elektriskt kopplat till kroppen eller stenarna så går det bra.

Mvh
Thomas fåhraeus
Lund

Fråga: Påverkas min pappas pacemaker av högspänningsledningar?
Hej! Hur påverkas en pacemaker av högspänningsledningar? Pappa har just fått en pacemaker insatt. Kan han fortsätta att vara på kolonilotten som vanligt fastän den ligger i en kraftledningsgata? Vänliga hälsningar!
Svar:

Hej

Din pappa kan lugnt fortsätta att vara i sin kolonistuga. En högspänningsledning påverkar inte hans pacemaker trots att den ligger i närheten.
Lycka till

Maria

Fråga: Kan pacemakern gå sönder om man ligger på fel sida?
Hej! Min pappa har opererat in en pacemaker i somras han har problem med sin rygg.men han säger att han inte får ligga på sidan där pacemakern är för att den går sönder då. Jag undrar bara om detta är sant? mvh gunnar
Svar:

Hej Gunnar,

Din pappa kan mycket väl ligga på vänster sida. Pacemakern är mycket stabilt byggd och t.om enstaka ishockeyspelare har pacemaker. Är din pappa mycket mager och har tunn hud över pacemakern bör han eller du kontrollera att huden inte skadas efter några veckor om han ligger mycket precis över pacemakern.

Jag hoppas verkligen inte att din pappas läkare sprider sitt felaktiga budskap till alla sina pacemakerpatienter!

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Kan man få en hjärtinfarkt när man har och haft en pacemaker sedan många år?
Kan man få en hjärtinfarkt när man har och haft en pacemaker sedan många år?
Svar:

Hej,

Ja, man kan få hjärtinfarkt trots långvarig pacemakerbehandling. Pacemakern svarar för den "elektriska" delen i hjärtat. Blodcirkulationen i hjärtats kranskärl är något helt annat, där bl a blodfetterna spelar en viss roll som du vet.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hur många ggr man kan byta pacemaker utan att man byter ut kablarna
Jag undrar hur många ggr man kan byta pacemaker utan att man byter ut de 2 kablarna som man har kopplad till hjärtat med tanke på att pat var väldigt ung när han fick sin första pacemaker. H/anhörig
Svar:

Hej

Pacemakerbyte kan man göra flera gånger pga elektroderna har en längre livslängd än vad batteriet i pacemakern har. Ofta ser man att elektroderna kan hålla runt 20 år och tom längre. Vid varje pacemakerkontroll mäter vi med hjälp från en programmeraren på elektroderna för att se att de fungerar väl och ev upptäcka om det finns tecken på elektrod skada. De senaste doserna mäter 1 gång per dygn på elektroderna och visar sedan med hjälp av ett diagram på varje mätning. En elektrod går ofta inte sönder helt plötsligt utan det sker successivt under en längre tid och upptäcks då vid mottagningsbesöket. Vid planeringen för ett dosbyte tittar men på elektrodstatus och beslutar om de ska bytas eller ej. Även under operation kontrolleras elektroderna genom olika tester. Har din son fått pacemakern under unga år så vill man behålla dom så länge det går så att det finns plats för fler när den dagen kommer för pacemaker behöver han ju livet ut.

Mvh
Maria Hesselstrand

Fråga: Kandidat för en biventrikulär pacemaker – varför måste han bli sämre först innan de sätter in pacemakern?
Hej, min pappa är en kandidat för en biventrikulär pacemaker enligt läkaren och experterna på sjukhuset men de tycker att han mår för bra just nu. Han har inga större symtom och därför vill de vänta. Vi är lite oroliga att han inte får den optimala behandlingen så jag undrar varför måste han bli sämre först innan de sätter in pacemakern? Hälsningar Ida
Svar:

Hej,

Jag kan inte din pappas sjukhistoria och kan inte ge dig råd om hans terapi här. Generellt gäller att olika internationella kommittéer skriver alltmera riktlinjer när pacemaker, ICD mm skall implanteras. När det gäller hjärtsvikt så kan man dela in svikten i fyra grader (NYHA) och vanligtvis får patienter biventrikulär pacing vid grad 3 och 4. Sedan tillkommer en del faktorer t ex hur stort hjärtat är, hur EKG ser ut, hur han svarar på medicinering etc. Men man har funnit att han kommer att behöva en pacemaker ss.

Tyvärr är det inte alla som förbättras av en biventrikulär pacemaker, men det brukar man se först efter operationen.

Eftersom flera experter är inkopplade angående din far så skall du se att han får den när han uppfyller kriterierna från riktlinjerna.

Med vänlig hälsning,

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Är det vanligt att människor med av AV-block 3 dör i förtid?
Hej! Är det vanligt att människor med av block 3 dör i förtid? Kan dom helt plötsligt bara dö utan föraning? Tack.
Svar:

Hej,

Är hjärtat friskt i övrigt så borde det inte vara några problem att uppnå hög ålder med AV-block III och pacemaker. Föreligger någon annan form av fel på hjärtat eller lungorna kan det naturligtvis minska chanserna att bli riktigt gammal.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Pacemaker vid olika AV-block
Hej1 Min sambo kom precis hem från sjukhuset och de hade sagt att han hade problem med av block 3 som sen hade gått ner till 2 och sen 1. Sen fick han åka hem i väntan på en remiss och en pacemaker. Dom sa att dom inte hade skickat hem honom om det var allvarligt och att en pacemaker hade varit bra inom ett halvår.. Vi är oroliga.. kan hans hjärta helt plötsligt sluta slå eller vad kommer hända? Han hade väldigt låg vilopuls med. Nu är allt normalt som vanligt men man undrar om hjärtstopp ligger nära till hands? Tacksam för svar!
Svar:

Hej,

Det vanliga är ju att man har AV block-1, sedan AV- block II och slutligen AV block - III och då är det dags för en pacemaker. Ibland gör man undantag t ex om en hjärtinfarkt börjar läka och blocket försvinner.

Jag kan för lite om din sambos sjukhistoria för att uttala mig om prognos, risker och hur bråttom det är. Det händer att patienter får vänta i flera veckor trots AV-block III innan de får en pacemaker pga köer. Några kan ha AV-block III i flera år innan man beslutar att sätta in en pacemaker pga att de mår bra.

Försämras din sambo med svår yrsel, tungandad eller med svimningsanfall bör ni söka akut tycker jag.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Rehabiliteringsträning efter hjärtinfarkt
Fråga 1. Hur kan man träna upp sig, efter en kraftig hjärtinfarkt? Min pappa har nyligen haft en kraftig hjärtinfarkt, opererat in en pacemaker och äter betablockerare. Han promenerar (låg ansträngning) och tränar på en motionscykel, men det är svårt att veta hur hans "nya" puls skall ligga, för att kunna öka "ansträngningen". Han är 58 år och borde ha en maxpuls på ca 160 slag/minut. När vi var på pacemakerkontroll, visade det sig att han legat på 70-100 slag/minut. Han upplever själv att han "anstränger" sig och blir mkt flåsig och får lätt tryck över bröstet. Vi känner till att han har ytterligare en "förträngning" i ett grenat kärl, kan det vara orsaken till smärtan och till känslan av "trötthet"? Fråga 2. Min pappa får ont av säkerhetsbältet, känner att han får "tryck" över bröstet av det. Är det vanligt, eller kan det vara så att det "grenade kärl" - där ett av de grenade kärlen visade sig ha en förträning, ger upphov till kärlkramp?
Svar:

Hejsan,

Tyvärr kan jag inte ge dig råd om hur din pappa skall träna upp sig.Jag har inte alla de data ang. hans hjärta och ger jag ett olämpligt eller felaktigt råd vore det olyckligt. Nästan varje sjukhus har rehabilitering efter hjärtinfarkt för patienter, har din pappa inte fått någon hjälp hur han skall träna för att komma i form?

Generellt kan man säga att har man genomgått en större hjärtinfarkt och behöver en pacemaker så brukar pacemakerpersonalen sätta den övre max-frekvensen ganska lågt kanske till 110,120/minut för att minska riskerna för en ny infarkt. Senare kan man höja denna max-frekvens om rehabiliteringen går bra.

Jag vet inte om din pappa har fått en pacemaker med en sk sensor inkopplad. Sensorn ökar pulsen när man rör kroppen. Sitter man still med överkroppen vid cykling så brukar inte pulsen stiga särskilt högt.

Finns ytterligare en förträngning (stenos) som kanske är ganska trång kan den mycket väl ge de symptom din pappa har.

Säkerhetsbältet kan ibland gå över pacemakern beroende på var pacemakern sitter och hur bältet går. Det kan medföra obehag och man kan då lägga lite skumgummi mellan bältet och pacemakerområdet.Jag tror inte att bältet utlöser kärlkramp som du beskriver. Är den sk sensorn i pacemaker påkopplad och bilen skakar mycket , kan pulsen stiga och ge tryck och smärta i bröstet. Ring och fråga pacemakermottagningen om sensorn är aktiverad eller ej.

Lycka till med din pappa (det finns många böcker om rehabilitering efter infarkt, om ni inte får hjälp från sjukhuset)!Sök på internet.

Med vänlig hälsning,
Thomas Fåhraeus
Lund

Läs mer i lexikon: 
Sensor
Fråga: Min far 80 år har haft hjärtsvikt, förmaksflimmer under många år
Hej! Min far 80 år har haft hjärtsvikt, förmaksflimmer under många år. Har den senaste månaderna i omgångar varit inlaggd for intravenös behandling med vätskedrivande. (ingen vätska i lungorna). Är överviktig medicinerar mot diabetes, högt blodtryck, tar varan och vätskedrivande medicin. Jag har inte fått något riktigt svar varför han inte kan få en pacemaker. Jag vill gärna få svar på när pacemaker inte inte kan sättas in.
Svar:

Hej,

Du skriver inte om din far har långsam puls eller ej. Kanske tänker du på en sk. biventrikulär pacemaker som användes ibland vid hjärtsvikt.

Generellt kan sägas att beror hjärtsvikten på för långsam puls är det en klar indikation för pacemaker.

Gäller det hjärtsvikt men normal pulsfrekvens trots flimmer, är det lite svårare att bedöma vilka patienter som kan ha nytta av den. Man bedömer EKG't och mäter hur snabbt de elektriska impulserna transporteras mellan kamrarna. Även ett ultraljud (EKO-us) ger viktig information vid hjärtsvikt och ev. pacemaker.

Tyvärr kan jag inte uttala mig i ett enskilt fall som detta, då jag bl.a. saknar mycket information.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Läs mer om ämnet: 
CRT vid hjärtsvikt
Fråga: Min son, 12 år, har oregelbundna hjärtslag
Min son, 12 år, har oregelbundna hjärtslag. Det är inte enstaka slag mindre eller flera, utan hela rytmen varierar, fasr hjärtslageni ett kort perspektiv slår jämnt. Det kan vara om han andas in just, eller håller andan, rör på nån kroppsdel osv.Då slår hjärtat lite snabbare eller långsammare under någon minut kanske... Ville bara kolla om det kan vara ¨nåt att kolla upp eller om det låter normalt. Tacsam för detta svar eller hänvisning till information Orolig mamma Beata
Svar:

Hej Beata,

Oregelbunden puls hos barn är inte ovanligt. När de blir större, upp i tonåren börjar pulsen bli helt jämn dock kan extraslag uppträda, vilket oftast är normalt. Just vid andning kan pulsen bli lite snabbare eller långsammare.
Är du orolig bör du ta ett låta din pojke ta ett EKG och göra lite andningsövningar.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Min pappa har fått en pacemaker, efter en hjärtinfarkt. Hans hjärta är till 55% skadat. Hans fysik var inte den bästa innan infarkten och han är både rökare och snusade. Han är 58 år och egen företagare, grävmaskinist. Jag undrar, vilka hans förutsättningar är att kunna återgå till sitt arbete? Jag undrar om det finns träningsprogram som han kan arbeta med och vad man kan göra för att hjälpa honom med att komma igång med träningsprogram som passar honom?
Min pappa har fått en pacemaker, efter en hjärtinfarkt. Hans hjärta är till 55% skadat. Hans fysik var inte den bästa innan infarkten och han är både rökare och snusade. Han är 58 år och egen företagare, grävmaskinist. Jag undrar, vilka hans förutsättningar är att kunna återgå till sitt arbete? Jag undrar om det finns träningsprogram som han kan arbeta med och vad man kan göra för att hjälpa honom med att komma igång med träningsprogram som passar honom?
Svar:

Hej och tack för din fråga

Jag tror att det finns bra möjligheter för din pappa att börja arbeta igen. I Lund där jag bor så finns det en avdelning som heter hälsoenheten där de hjälper hjärtpatienter tillbaka till det normala livet igen. Dels kan de erbjuda gymnastik och hjälp med att sluta röka och snusa. Allt detta finns säker på många andra sjukhus, ta kontakt med din läkare och fråga om vad de kan erbjuda för hjälp.

Lycka till

Maria

Fråga: Pappa har nyligen opererat in en pacemaker. Han har precis kommit hem och börjat "gåträna", vilket är toppen - MEN, har har redan fått äta en gycerintablett och han har känslan av "tryck" över bröste... MEN, han anser inte att det är något att behöva "ta kontakt med sjukhuset för".... Är det så, eller måste jag det?
Pappa har nyligen opererat in en pacemaker. Han har precis kommit hem och börjat "gåträna", vilket är toppen - MEN, har har redan fått äta en gycerintablett och han har känslan av "tryck" över bröste... MEN, han anser inte att det är något att behöva "ta kontakt med sjukhuset för".... Är det så, eller måste jag det?
Svar:

Hej,

Tyvärr kan jag inte ge dig ett råd om han skall till sjukhuset eller ej.

Det händer att när hjärtpatienter med angina pectoris (kärlkramp) får pacemaker så ökar ju pulsen vilket i en del fall kan leda till mer kärlkramp och ökad nitroglycerinintag. Jag vet inte om din pappa har en sk sensor inkopplad med en max-puls inprogrammerad. Det brukar stå på pacemakerkortet.Sensorn ökar pulsen när han går.

Får han lätt trycköver bröstet bör man nog utreda det om det inte redan är gjort t ex med arbets-EKG och ev en kranskärlsröntgen.

Ökar kärlkrampen efter pacemakerinläggningen är det klokt att kontakta pacemakerkliniken och berätta detta. I så fall brukar de "skruva ner" hjärtfrekvensen något.

Med vänlig hälsning,
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Hej! jag har själv PM (och skrev nyligen en fråga rörande mig själv). Nu gäller det min mamma, född -42. Hon har under många
Hej! jag har själv PM (och skrev nyligen en fråga rörande mig själv). Nu gäller det min mamma, född -42. Hon har under många år känt av sitt hjärta på olika sätt, när hon var ung sa läkarna att det var stress. Min fråga nu gäller det faktum att hon då och då efter ansträngning får en mycket oregelbunden puls. Ofta är det när hon ansträngt armarna T.ex. igår när hon höll på och försökte få loss ett bilbatteri och vred och bände av alla krafter(hon brukar dock stavgå då och då och det är inte alltid som detta uppstår). Den oregelbundna pulsen kan hålla på i flera timmar. Till saken hör att hon inte tycker om att besöka sjukhus, hon är rädd för vad läkaren kan tänkas hitta för fel. Hon har inte räknat pulsen, hon känner mest att "det hoppar och voltar runt". Jag försöker få henne till vårdcentralen så hon kan få göra ett långtids-ekg. Vanliga ekg som hon gjort har inte visat något. Vad tror du? Flimmer? Kommer det ofta efter ansträngning? Hälsn. Sanna
Svar:

Hej Sanna igen,

Jag kan ju bara gissa att det rör sig om korta episoder med förmaksflimmer. Extraslag brukar gå över ganska fort efter ansträngning.Ibland kan det vara en tecken på allvarligare rytmstörning sk ventrikulära extraslag, VES, och då bör man kolla hjärtat lite mer noggrant hos kardiolog.

Men hennes EKG var normalt talande emot tex tidigare genomgången infarkt. Det vore bra om man dokumenterade dessa slag hon har med en EKG bandspelare som du nämner. Kanske vårdcentralen hinner ta ett EKG om de sitter i länge efter arbete?
Det är modigare (och dummare) att inte gå till vårdcentralen än att gå dit. En dag kan hon få en hjärtrusning som kan bli farlig för henne. Du kan nog övertala henne....

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Fråga om ICD i samband med cancerbehandling. Min pappa fick 1987 en större hjärtinfarkt med åtföljande ärrbildning i hjärtmuskeln. Han tillfrisknade och återgick till ett normalt liv och upplevde inga andra problem än viss trötthet. 2005 utlöste skadan i hjärtmuskeln en större hjärtrusning. Han fick en ICD inopererad och levde ett aktivt och innehållsrikt liv. I augusti 2010 diagnosticerades han med tjocktarmscancer med levermetastaser. I september 2010 inleddes cytostatikaterapi. Efter tre behandlingscykler blev pappa så svag att han på egen begäran blev inlagd på sjukhus. Ett dygn efter inläggningen på sjukhus fick han plötsligt hjärtarytmi, hans ICD utlöstes och gav honom upprepade elchocker tills batteriet i ICD:n tog slut. Han transporterades under detta 30 minuter långa urakuta skede till hjärtkliniken där man behandlade honom. De konstaterade att saltbalansen i blodet var fel. Dropp blandades för att justera saltbalansen men den hann inte ges innan han fick hjärtstillestånd och avled. Enligt hjärtläkaren är det känt att cancerpatienter av antingen cancern eller cellgiftsbehandlingen kan få rubbad saltbalans som påverkar hjärtverksamheten, vilket kan få en ICD att lösa ut. Därför bör en ICD stängas av hos en cancerpatient som läggs in på sjukhus. Har jag uppfattat läkaren rätt?
Fråga om ICD i samband med cancerbehandling. Min pappa fick 1987 en större hjärtinfarkt med åtföljande ärrbildning i hjärtmuskeln. Han tillfrisknade och återgick till ett normalt liv och upplevde inga andra problem än viss trötthet. 2005 utlöste skadan i hjärtmuskeln en större hjärtrusning. Han fick en ICD inopererad och levde ett aktivt och innehållsrikt liv. I augusti 2010 diagnosticerades han med tjocktarmscancer med levermetastaser. I september 2010 inleddes cytostatikaterapi. Efter tre behandlingscykler blev pappa så svag att han på egen begäran blev inlagd på sjukhus. Ett dygn efter inläggningen på sjukhus fick han plötsligt hjärtarytmi, hans ICD utlöstes och gav honom upprepade elchocker tills batteriet i ICD:n tog slut. Han transporterades under detta 30 minuter långa urakuta skede till hjärtkliniken där man behandlade honom. De konstaterade att saltbalansen i blodet var fel. Dropp blandades för att justera saltbalansen men den hann inte ges innan han fick hjärtstillestånd och avled. Enligt hjärtläkaren är det känt att cancerpatienter av antingen cancern eller cellgiftsbehandlingen kan få rubbad saltbalans som påverkar hjärtverksamheten, vilket kan få en ICD att lösa ut. Därför bör en ICD stängas av hos en cancerpatient som läggs in på sjukhus. Har jag uppfattat läkaren rätt?
Svar:

Hej,

Jag beklagar det inträffade , men med metastaser i levern är möjligheterna små att klara sig en längre tid. Många svårt sjuka med t. ex. cancer i slutstadiet och som har en ICD får numera oftast sin ICD avstängd när slutet närmar sig. Detta pga risken för upprepade chocker mot kammarflimmer beroende på t ex en abnorm salthalt i blodet, arytmier pga näringsbrist mm.

När en människa avlider i någon sjukdom beror det ofta på att en hjärtrusning inträffar eller att den elektriska aktiviteten upphör i hjärtat.Döden konstateras ju vanligtvis när hjärtat har stannat. För många svårt sjuka och smärtpåverkade kan döden komma som en befrielse.

Att däremot få smärtsamma chocker från ICD'n i slutstadiet kan bli en väldig plåga för patienten och ett inhumant slut.

Så du har rätt, man bör eller skall stänga av en ICD när slutet är nära. Det svåra är bara att avgöra hur långt patienten har kvar att leva och när man skall stänga av ICD'n, som du förstår.

Med vänliga hälsningar,

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej,jag undrar finns det någon gräns för hur gammal man får vara i Sverige för att få ett nytt hjärta?MVH Louise
Hej,jag undrar finns det någon gräns för hur gammal man får vara i Sverige för att få ett nytt hjärta?MVH Louise
Svar:

Hej Louise,

Tyvärr är transplantationer ej vårt område.Jag vet bara att man går mycket efter den biologiska åldern, dvs hur pigg patienten är för sin ålder. Man tar även hänsyn till om ev. andra sjukdomar föreligger samt om patienten kan klara den ganska avancerade medicineringen efter operationen.

Du kan säkert komma i kontakt med t.ex. en transplantationskoordinator, ofta en leg. sjuksköterska som kan ge ett generellt svar eller ge dig ett läkarnamn att fråga.

När det gäller pacemakerar så har vi i Lund lagt in dessa på några pigga hundraåringar.

MVH

Thomas Fåhraeus
Bjärred, Lund

Fråga: Bytte pacemaker för en vecka, nu inatt frossa...men kändes inge varm...söka läkare?
Bytte pacemaker för en vecka, nu inatt frossa...men kändes inge varm...söka läkare?
Svar:

Hej,

Får man frossa och kanske feber efter en operation bör man kontakta sin läkare då det kan röra sig om en allmän infektion. Det kan också vara andra orsaker men en allmän infektion bör uteslutas.
Mår du bra nu behöver du inte göra en kontroll men har du fortfarande symptom bör du kontakta din läkare.

MVH
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: hej en jobbar kompis fick en pacemaker inoperarad i går ock han har inte fått svar om han kan återgå till sitt jobb som svetsare mvh magnus
hej en jobbar kompis fick en pacemaker inoperarad i går ock han har inte fått svar om han kan återgå till sitt jobb som svetsare mvh magnus
Svar:

Hej,

Om det rör sig om elsvetsning så är det ett problem. De flesta avråder från att en pacemakerbärare eller ICD patient använder elsvets pga de höga induktionsströmmar som uppkommer kring svetsutrustningen sk EMI som du kan läsa om i vårt lexikon.
Finns de möjligheter till omplacering så är det kanske en lösning. Han få diskutera detta närmare med sin läkare och han kan också kontakta respektive pacemakerfirma som står på pacemakerkortet och höra sig för.

MVH

Thomas Fåhraeus
Bjärred

Läs mer i lexikon: 
EMI
Fråga: Hej och Tack för en fin sida! Jag har en åsikt: Min mamma har för ca. ett år sedan börjat känna sig yr. Ingen inom sjukvården har tagit detta riktigt på allvar. Jag besökte henne i slutet av juli och tog då med mig min egen blodtrycksmätare (Omron M6, apoteket). Svaren vi fick då vi mätte (jag angav datum och klockslag): 109/72 Puls 99 127/11 Puls 113 102/63 Puls 50 126/66 Puls 58 128/70 Puls 92 153/91 Puls 60 110/74 Puls 66 133/99 Puls 49 103/55 Puls 44 147/87 Puls 103 116/72 Puls 99 100/52 Puls 45 Dessa värden togs från kl. 9 -- kl. 19 följande dag.(1,5dygn) En symbol, ett hjärta visas vid så gott som alla mätningar: "Oregelbundna hjärtslag" När Kalmar sjukhus fick se detta, då blev min mamma inlagd och har nu fått en pacemaker. Det jag kan ha synpunkt på är att: Varför kan inte sjukvården låna ut sådana här blodtrycksmätare isf att ignorera problemet? -Det är nog ett virus, det hjälper inte att ta EKG, osv...är de svar min mamma fått. Min mamma hade puls 130 och hjärtat stod nästan still på natten. Det är allvarligt! Varför ska en lekman, som jag indikera att något är fel? Jag hade ingen aning själv men har förstått allvare i efterhand. Tack till Kalmar sjukhus - hjärtavdelningen, som tog mina siffror på allvar!
Hej och Tack för en fin sida! Jag har en åsikt: Min mamma har för ca. ett år sedan börjat känna sig yr. Ingen inom sjukvården har tagit detta riktigt på allvar. Jag besökte henne i slutet av juli och tog då med mig min egen blodtrycksmätare (Omron M6, apoteket). Svaren vi fick då vi mätte (jag angav datum och klockslag): 109/72 Puls 99 127/11 Puls 113 102/63 Puls 50 126/66 Puls 58 128/70 Puls 92 153/91 Puls 60 110/74 Puls 66 133/99 Puls 49 103/55 Puls 44 147/87 Puls 103 116/72 Puls 99 100/52 Puls 45 Dessa värden togs från kl. 9 -- kl. 19 följande dag.(1,5dygn) En symbol, ett hjärta visas vid så gott som alla mätningar: "Oregelbundna hjärtslag" När Kalmar sjukhus fick se detta, då blev min mamma inlagd och har nu fått en pacemaker. Det jag kan ha synpunkt på är att: Varför kan inte sjukvården låna ut sådana här blodtrycksmätare isf att ignorera problemet? -Det är nog ett virus, det hjälper inte att ta EKG, osv...är de svar min mamma fått. Min mamma hade puls 130 och hjärtat stod nästan still på natten. Det är allvarligt! Varför ska en lekman, som jag indikera att något är fel? Jag hade ingen aning själv men har förstått allvare i efterhand. Tack till Kalmar sjukhus - hjärtavdelningen, som tog mina siffror på allvar!
Svar:

Hej och tack för ditt brev!
Du sätter fingret på en brännande punkt: "Varför skall en lekman, som jag indikera att något är fel?"
Under mina trettio år som jag arbetat med oregelbunden puls (arytmi), har det varit bedrövligt att höra hur många patienter som har haft symptom på arytmi (ibland upptill fem-tio år) innan någon annan läkare, beslutar sig för att kolla pulsen. Då upptäcker man ganska ofta att den är för långsam, för snabb eller helt oregelbunden.

Många patienter har fått en helt felaktig diagnos från början och på något sätt omprövas inte denna diagnos i många fall. De som svimmar har epilepsi när det i själva verket rör sig om korta episoder med hjärtstillestånd. De som har långsam puls "är vältränade" trots typiska symptom på en för långsam puls. Din mamma fick diagnosen...ett virus.. som orsak etc.

När Maria , Magnus och jag startade den här sidan, så var tanken att ge information till patienter som var och är i behov av pacemakervård. Men efter en kort tid började många frågor handla om konstiga hjärtslag, arytmier, svimningar och yrsel och ingen adekvat hjälp fanns att få. Du kan ögna igenom en del frågor här nere om du vill.

Vi förstod att vi behövde en webbsida till för att informera om arytmier till allmänheten som alltmer letar efter hjälp och svar på internet. Vi skapade sidan www.arytmia.se för att skriva om förmaksflimmer, hur man mäter sin puls, symptom på arytmi mm. Jag började skriva artiklar om arytmier och hur viktigt det är att folk har lite kunskap om dem. Jag skickade och skickar artiklar till dagstidningar, hälsotidningar och söker donationer för att kunna göra reklam för vår verksamhet, som är ideell.

Vi har inte fått någon respons. Ingen tidning har tagit upp vad vi skrivit och de flesta har inte ens svarat.
Detta är märkligt. Arytmier är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden. Men det skrivs nästan bara om hjärtinfarkt.

Hade du haft lite kunskap om arytmier och kunnat ta pulsen på din mamma och räknat den, då hon hade yrsel, så hade hon kanske fått en pacemaker ett år tidigare!

Att räkna pulsen är så pass lätt och viktigt om man inte mår bra, så alla människor bör kunna det. Vi har gjort en infosida på YouTube hur man mäter pulsen. Med lite träning på sig själv och kanske anhöriga så blir man snabbt skicklig på att göra en korrekt mätning. Tyvärr går säkert tusentals svenskar omkring med oupptäckt pulsstörning och många mår dåligt.

Samhället lär ut hjärt-lungräddning och sk hjärtstartare placeras ut som du sett och det är bra. Men på något sätt kommer denna drastiska behandling in för sent i förloppet (endast 5-6% skrivs ut levande från sjukhuset).

Många patienter har alarmerande arytmier som en slags förvarning innan en fatal arytmi slår till. Om man kan avslöja detta med information till allmänheten, så kan behandling sättas in på ett tidigare stadium och ge en helt annan prognos, som du förstår.

Blodtrycksmätare med frekvensmätare är bra och du handlade helt korrekt när du förstod att pulsen var för låg.
Patienter och ofta anhöriga får ett allt större ansvar över sin hälsa. Därför är kunskap t.ex. när det gäller hjärtan, livsviktig!

Vi kämpar på med vår informationskampanj!

Med vänlig hälsning,
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej Jag har en fråga. Kan min gamla mamma åka på spa å få massage utan att det påverkar hjärtat??? Hon fick en pacemaker för fem år sen. Tänkte ge henne en veckend på Hasseludden MVH hennes dotter Maggan
Hej Jag har en fråga. Kan min gamla mamma åka på spa å få massage utan att det påverkar hjärtat??? Hon fick en pacemaker för fem år sen. Tänkte ge henne en veckend på Hasseludden MVH hennes dotter Maggan
Svar:

Hej,

Det går utmärkt att ta in på ett SPA med allt vad det innebär. Bastu, lerinpackning, masage mm är inga problem.
Skulle man ev erbjuda massage med någon form av elektrisk apparat (TNS) bör hon vara försiktig, men jag tror inte SPA-anläggningar har dessa medicinska apparater.
Lycka till.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej Min svärfar, snart 87 år, har en Pacemaker sedan ca 5 år. Han är nu väldigt sjuk och vi vill inte att han ska behöva lida längre än nödvändigt. Vi funderar på om Pacemakern är livsuppehållande? Kan man stänga av Pacemakern i utifrån, dvs utan ingrepp i kroppen? Hälsningar "Vill ej förlänga lidandet"
Hej Min svärfar, snart 87 år, har en Pacemaker sedan ca 5 år. Han är nu väldigt sjuk och vi vill inte att han ska behöva lida längre än nödvändigt. Vi funderar på om Pacemakern är livsuppehållande? Kan man stänga av Pacemakern i utifrån, dvs utan ingrepp i kroppen? Hälsningar "Vill ej förlänga lidandet"
Svar:

Hej,

Detta är en vanlig fråga vi får. Tyvärr får vi inte stänga av pacemakrar. Det är ibland det samma som aktiv dödshjälp,ungefär som att stänga av en respirator. Det finns inga säkra siffror på hur många pacemakrar i procent som är livsuppehållande. Många patienter använder ju pacemakern endast ibland.

När det gäller ICD så kan man få stänga av dessa. När slutet närmar sig kan patienten få hjärtrusningar. För att undvika smärtsamma ICD chocker så får man alltså stänga av ICD terapin.

Med vänlig hälsning,

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: min pappa har troligen infektion ieller runt pacemakern -elektroderna. Har haft en pacemaker på vä sida men efter inf.iden fick han en ny på hö. Har elektroderna kvar på vä. Ska nu op bort både elektroder vä sida och pacemakern på hö sida. Är detta tillfälligt eller finns det pacemaker som kan läggas på utsidan av kroppen Hur fungerar detta i så fall
min pappa har troligen infektion ieller runt pacemakern -elektroderna. Har haft en pacemaker på vä sida men efter inf.iden fick han en ny på hö. Har elektroderna kvar på vä. Ska nu op bort både elektroder vä sida och pacemakern på hö sida. Är detta tillfälligt eller finns det pacemaker som kan läggas på utsidan av kroppen Hur fungerar detta i så fall
Svar:

Hej,

Om jag förstått Ditt brev rätt så har Din pappa för närvarande en pacemaker på höger sida med två elektroder i hjärtat, inlagda på höger sida. Detta system har nu blivit infekterat. Dessutom skall två äldre elektroder på vänster sida tas bort? Han skulle i så fall ha fyra elektroder i hjärtat. Frågan är om infektionen är läkt på vänster sida och att man ansluter pacemakern till dessa två elektroder igen när man tar bort de högra systemet. I så fall får han pacemakerstöd från vänster sida igen.

Det kan också vara så att elektroderna på vänster sida är kopplade till nya pacemakern på höger sida, som blivit infekterad. Då finns det lite olika lösningar.

Är man tvungen att ta bort alla elektroder i hjärtat (om det nu är två eller fyra)så brukar man lägga in en s.k. temporär elektrod i höger kammare via en halsven eller från ljumskens ven. När den elektroden är på plats i hjärtat, går den igenom huden och anslutes till en yttre pacemaker, som Du skriver. Den kan man ha några veckor medan antibiotika ges och förhoppningsvis läks infektionen inom två veckor. Därefter lägger man in ett nytt permanent system från vänster eller höger sida.Den temporära elektroden tas bort.

Är Din pappa inte helt beroende av pacemakern dvs han kanske har en kroniskt långsam puls eller dyl. kan man övervaka honom noga och ev. ge dropp med hjärtstimulerande medicin utan att lägga in en temporär pacemaker under antibiotikabehandlingen.

Det hela låter lite krångligt kanske, men det brukar gå bra, vilken lösning man nu väljer.
Lycka till!

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej! Om min mans ICD "löser ut" dvs. ger en elstöt är det farligt för mej att vara nära honom då? Kan det komma fler än en elstöt efter varandra? Om han får mycket ont i bröstkorgen isamband med detta vad gör jag då? Var finns information för anhöriga? Britt
Hej! Om min mans ICD "löser ut" dvs. ger en elstöt är det farligt för mej att vara nära honom då? Kan det komma fler än en elstöt efter varandra? Om han får mycket ont i bröstkorgen isamband med detta vad gör jag då? Var finns information för anhöriga? Britt
Svar:

Hej Britt,
Nej, det är inte farligt att hålla om Din man om han samtidigt får chock från sin ICD. Tyvärr tror många det. Det kan komma flera elchocker efter varandra. En orsak är att den första chocken inte bryter hjärtrusningen och då gör ICD'n flera försök med nya chocker. I enstaka fall kan en skada på den avkännande elektroden "lura" ICD,n som tror att svaga, snabba, elektriska impulser är kammarflimmer och chocker utlöses. Tyvärr händer det ibland, trots ständiga förbättringar av ICD- systemet.

En chock gör väldigt ont hos de flesta och är mycket obehaglig. Emellertid enstaka patienter märker inte att de fått en chock egendomligt nog.Några vaknar inte under nattsömnen vid chocken.Den ges ju under väldigt kort tid. Direkt efter chocken brukar patienten inte ha ont men "lite" muskelvärk kan uppträda under några dagar.Och som Du hört kanske, många patienter får aldrig någon hjärtrusning och därmed ingen chock.

MVH
Thomas Fåhraeus
LUND

Fråga: Jag har en nära vän som i sommar fyller 17 år. Hon har precis fått en pacemaker och har fruktansvärt ont i bröstkorgen. Hon har dock smärtstillande... Man kan inte direkt få ut så mycket information ur henne. Jag vill veta hur pass allvarligt det är när man får en pacemaker in opererad. Om hon inte hade fått den, fanns det en chans att hon skulle dö då? Det känns ändå ganska stort när man säger "har fått en pacemaker"... Tack på förhand! Angelica.
Jag har en nära vän som i sommar fyller 17 år. Hon har precis fått en pacemaker och har fruktansvärt ont i bröstkorgen. Hon har dock smärtstillande... Man kan inte direkt få ut så mycket information ur henne. Jag vill veta hur pass allvarligt det är när man får en pacemaker in opererad. Om hon inte hade fått den, fanns det en chans att hon skulle dö då? Det känns ändå ganska stort när man säger "har fått en pacemaker"... Tack på förhand! Angelica.
Svar:

Hej,

Man lägger alltid in en pacemaker på patienter med sjukligt långsam puls och symptom. I sällsynta fall får yngre människor pacemaker i förebyggande syfte som vid t ex medfödda störningar i rytmen typ AV block III som Du kan läsa om.

Har Din kompis svimmat så kan en pacemaker vara livsviktig. Många patienter kan bli helt beroende av pacemakerstödet för att hjärtat skall fortsätta att slå. Det finns barn som får pacemaker och de klarar och vänjer sig vid pacemakern väldigt fort. Flickor i tonåren har det svårare att acceptera en pacemaker enligt min erfarenhet. Den kanske putar ut lite under huden, det blir ett fult operationsärr vid nyckelbenet, de kanske är mer smärtkänsliga efter operationen under några veckor mm.

Du skriver att hon precis fått pacemaker och det gör ofta ont i sårområdet som efter vilken operation som helst. Smärtan skall ju så småningom försvinna. Mycket kretsar kring pacemakern den första tiden. Några patienter (de flesta) är jätteglada att ha fått en pacemaker, men ett fåtal är negativa och besvikna. Det brukar gå över med tiden.

Det bästa är att inte förstora upp det hela utan försöka tänka att med pacemakern så har man i praktiken blivit frisk. Den ger inga biverkningar som mediciner nästan alltid gör. Hjärtat slår i normal takt.

Bästa hälsningar,
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Min mamma har pacemaker sedan 12 år, går på regelbundna kontroller på Thorax. Har nu vid ett flertal tillfällen fått som hon säger "hjärtrusning" upplever att p-m slår till för sent. Bör hon kontakta Th för en kontroll, det mycket kvar av batteriet enl senaste kontrollen
Min mamma har pacemaker sedan 12 år, går på regelbundna kontroller på Thorax. Har nu vid ett flertal tillfällen fått som hon säger "hjärtrusning" upplever att p-m slår till för sent. Bör hon kontakta Th för en kontroll, det mycket kvar av batteriet enl senaste kontrollen
Svar:

Hej,

Om Din mamma plötsligt har fått en annan typ av hjärtrytm med "hjärtrusning" och sent tillslag så är det nog klokt att be om en extra kontroll. Då jag inte har tillgång till EKG så kan jag inte säga så mycket mer. Pacemakern har ett minne som kan visa vad som händer och har hänt. Kanske har hon fått förmaksflimmer?

MVH
Thomas Fåhraeus
LUND

Fråga: Vad händer med pacemakerns funktion vid livets slut. Alltså när patienten fortfarande lever men det kan vara någon dag, timmar kvar. Har pacemakern någon påverkan på själva slutet i en människas liv?
Vad händer med pacemakerns funktion vid livets slut. Alltså när patienten fortfarande lever men det kan vara någon dag, timmar kvar. Har pacemakern någon påverkan på själva slutet i en människas liv?
Svar:

Hej,
När en patient med pacemaker blir så pass sjuk i t.ex. cancer att de fysiologiska förhållandena inte kan hålla igång hjärtverksamheten och andningen längre, inträffar döden några minuter efter det att hjärtat stannat. I slutstadiet kan ibland pacemakern förlänga livet kanske några dagar genom att den elektriska stimuleringen fungerar fortfarande från pacemakern.

Ibland frågar anhöriga om vi inte kan stänga av pacemakern och "skona" patienten från en kort tids fortsatt lidande. Tyvärr får vi inte det eftersom åtgärden räknas som aktiv dödshjälp i så fall.
När hjärtat har stannat en längre stund kan ingen ström få igång det igen. Pacemakern fortsätter emellertid att leverera sina impulser men som sagt, hjärtat svarar inte på dem.

Pacemakern skall alltid avlägsnas innan patienten begravs. Vid en ev. kremering kan pacemakern explodera pga. de varma gaser som uppstår i själva metalldosan.

MVH
Thomas Fåhraeus
LUND

Fråga: Hej. För ca 5 månader sedan fixade jag en lägenhet till min farmor som har pacemaker. Nu klagar hon över att det är någoting fel. Hon har varit hos läkaren och alla värden visar bra, men hon bor nu i nya lägenheten granne med elverket (jönköpings energi). Själv tycker hon problemen blir värre när hon är hemma i lägenheten. När hon sover brukar hon lägga en kudde över pacemakern och då känns det bättre. Min fråga är: Kan detta bero på att elverket ligger precis jämte hennes bostad? Mvh Stina
Hej. För ca 5 månader sedan fixade jag en lägenhet till min farmor som har pacemaker. Nu klagar hon över att det är någoting fel. Hon har varit hos läkaren och alla värden visar bra, men hon bor nu i nya lägenheten granne med elverket (jönköpings energi). Själv tycker hon problemen blir värre när hon är hemma i lägenheten. När hon sover brukar hon lägga en kudde över pacemakern och då känns det bättre. Min fråga är: Kan detta bero på att elverket ligger precis jämte hennes bostad? Mvh Stina
Svar:

Hej Stina,

En pacemakerbärare bör inte arbeta inne i ett elverk eller på en kraftstation. De elektromagnetiska fälten är ganska starka inne i dessa lokaler.

Kraftfälten minskar fort i styrka om man flyttar sig ifrån dem. Jag har svårt att tänka mig att elverket intill påverkar din farmors pacemaker.

Påverkas pacemakern och ger symptom så beror det på att pulsen ändras och den kan bli snabb eller långsam. Om Du kan räkna pulsen på din farmor när hon har symptom så kan du pröva det. Ni kan också fråga pacemakerkliniken i Jönköping om råd och ev få låna en EKG bandspelare för att se om pulsen påverkas.
Dagens moderna pacemakrar har emellertid inbyggd diagnostik så man kan se om den gör uppehåll i stimuleringen.
Ev. kraftfält går rakt igenom en kudde tyvärr, så den ger inte mycket skydd.

Men jag tror inte att elverket ger några kraftfält som påverkar din farmors pacemaker.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Vad kostar en pacemaker?
Vad kostar en pacemaker?
Svar:

Hej
En pacemaker kostar inte så mycket som man tror och det tack vare en stor konkerans mellan pacemakerföretagen och upphandlingar som sjukhusen gör. En pacemaker med en elektrod kostar ca 10-12 000 kr och en med 2 elektroder kostar ca 12-15 000 kr. De kan skilja i pris beronde på företag och sjukhus. Alla pacemakermodeller är dock lika bra men en del har kanske en del extrafunktioner som kan vara bra beroende vilket problem man har med hjärt rytmen. Jag tycker att det är en liten kostnad för en pacemaker som kan ge en sådan god livskvalite och håller ca 8-10 år.

Trevlig Midsommar
Maria

Fråga: Hej Min syster har precis fått en pacemaker och jag undrar om det är ärftligt? Att om hon skaffar barn så kanske barnet också behöver pacemaker? Tack på förhand Klara
Hej Min syster har precis fått en pacemaker och jag undrar om det är ärftligt? Att om hon skaffar barn så kanske barnet också behöver pacemaker? Tack på förhand Klara
Svar:

Hej,
Störningar i hjärtats retledningssystem beror ofta på en annan bakomliggande hjärtsjukdom, t ex inflammation, muskelsjukdom, hjärtinfarkt etc.

Vissa av dessa sjukdomar kan vara ärftliga. I vissa släkter förekommer flera pacemakrar än "normalt" utan att man vet orsaken, men det är mycket sällsynt.

Din syster kan nog lugnt skaffa barn och risken att barnet behöver pacemaker är nog minimal.

MVH

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Min Far har fått pacemaker och jag undrar om det finns halsband märken eller brocher/pins att bära på sig?
Min Far har fått pacemaker och jag undrar om det finns halsband märken eller brocher/pins att bära på sig?
Svar:

Hej

Vi på Pacemakerenheten i Lund har inga halsband eller broscher/pins som talar om att man har en pacemaker. Vi ger våra patienter ett ID kort som talar om att de har en pacemaker. Detta ID kort är bra att ha med sig på alla sjukhusbesök eller när man reser utomlands. Vi anser att man inte behöver ha något halsband på sig för man ska behandlas lika trots att man har en pacemaker.

Det är tex viktigt att ha ett halsband när man står på ett blodförtunnade läkemedel som heter Waran så att man tas om hand på rätt sett vid tex en olycka.

Om din far inte har fått ett ID kort så kontakta hans pacemakermottagning så kan de säker ordna detta.

MVH
Maria Hesselstrand
Pacemakersköterska

Fråga: var ska pacemaker operaras in?
var ska pacemaker operaras in?
Svar:

Hej,

Själva pacemakerdosan läggs under höger eller vänster nyckelben under fettvävnaden under huden.Sladdarna dras till hjärtat härifrån via en blodven.vg se teckningar på denna webbsida.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Läs mer om ämnet: 
Operationen 4: implantationen
Fråga: I broschyren till vår nya induktionsspis anges det att man inte skall ha pacemaker. Stämmer detta. Min man har just fått en pacemaker.
I broschyren till vår nya induktionsspis anges det att man inte skall ha pacemaker. Stämmer detta. Min man har just fått en pacemaker.
Svar:

Hej,

Vi får många frågor nu om induktionsspisar och pacemakrar. Tyvärr påverkas pacemakern tillfälligt av en påslagen spis om man står närmare än cirka en halv meter. Det spelar en viss roll om kastrullen är på, vilken energi man har mm.

Befinner man sig riktigt nära så störs stimuleringen från pacemakern och pulsen blir ojämn. Flyttar man sig från spisen så arbetar pacemakern normalt igen. I värsta fall kan patienten svimma om han/ hon är helt pacemakerberoende.

Går det att byta spisen skulle jag föreslå det annars finns hela tiden osäkerhetskänslan när din man är i närheten av spisen.

Med vänlig hälsning,

Thomas Fåhraeus
Lund

Tillägg. Enligt nya rön kan en pacemaker/ICD patient ha en induktionshäll/spis utan större risk. Enl. Medtronics pacemakerföretag måste pacemakern komma mycket nära plattan för att påverkas, kanske några cm. Lund 12 / 8 2010.

Fråga: Min far är 90 år och har sedan länge en pacemaker. Nu undrar jag hur det fungerar när han är så trött så att han bara vill dö. Fortsätter pacemakern att slå i all oändlighet eller reagerar apparaten på något sätt på patientens trötthet? Jag önskar naturligtvis inte livet av min gamle far men undrar om hjärtat kommer att picka på i evighet, dvs. så länge batteriet räcker. Dum fråga kanske men jag vill gärna veta.
Min far är 90 år och har sedan länge en pacemaker. Nu undrar jag hur det fungerar när han är så trött så att han bara vill dö. Fortsätter pacemakern att slå i all oändlighet eller reagerar apparaten på något sätt på patientens trötthet? Jag önskar naturligtvis inte livet av min gamle far men undrar om hjärtat kommer att picka på i evighet, dvs. så länge batteriet räcker. Dum fråga kanske men jag vill gärna veta.
Svar:

Hej,

Din fråga är inte alls dum. När pacemakerbärare blir svårt sjuka t.ex med långt framskriden cancer eller andra sjukdomar med mycket lidande uttrycks ibland en önskan att få avlida. Både patienter och anhöriga har bett oss att "stänga av" pacemakern. Tyvärr är detta en form av aktiv dödshjälp som inte är vedertaget i Sverige även om vi har största förståelse för denna begäran.

En mycket åldrad människa som vill dö brukar tackla av ganska fort. De äter dåligt och dricker lite. Mycket sängliggande ökar risken för t.ex lunginflammation. När de " fysiologiska förhållandena" i kroppen blir alltför dåliga slutar hjärtat att slå trots att pacemakern avger impulser. Så pacemakern kan inte ge "evigt liv" om Du förstår vad jag menar. När det är dags kan inte pacemakern driva hjärtat längre även om den i några fall ökar livslängden något hos svårt sjuka människor.

MVH

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Min särbo har nydligen fått en pacemaker inopererad, har nu märkt att han har under sömnen ryckningar i vänster arm nattetid, liknande spasmer - kan detta ha något med pacemakern att göra. Har inte märkt detta tidigare. Visby den 30 januari 2009/Marlene Linden
Min särbo har nydligen fått en pacemaker inopererad, har nu märkt att han har under sömnen ryckningar i vänster arm nattetid, liknande spasmer - kan detta ha något med pacemakern att göra. Har inte märkt detta tidigare. Visby den 30 januari 2009/Marlene Linden
Svar:

Hej Marlene,

Börjar det rycka i vänster arm (pacemakern ligger väl på vänster sida) så bör han gå på en kontroll. I vissa pacemaker system utgör pacemakerkapseln pluspol dvs kapseln är strömförande. Den svaga strömmen kan stimulera små muskelnerver under pacemakern så att muskelryckningar uppstår. Ofta kan man programmera bort felet genom att minska spänningen om det går. Troligtvis är det detta som uppstått.

I sällsynta fall kan isoleringen runt elektroden ha skadats och ström läcker ut från själva elektroden och stimulerar bröstmuskeln. Då måste man öppna igen och laga isoleringen eller byta elektrod. Man kan mäta motståndet i elektroden och se om det har ändrats vid kontrollen.

Så kontakta sjukhuset så åtgärdar de problemet.

Lycka till.

MVH

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej. Min 33 åriga make har just fått diagnosen fascikel takykardi, sökte på vårdcentralen för 6 dagar sen pga trötthet/anfåddhet och blev skickad till hjärtmedicin direkt och blev inlagd. De har inte lyckats rätta till detta trots medicin in i blodet, sövning och "el-chock" av hjärtat, medicin i tablettform (har funkat lite, men inte bra nog) och el-behanling/undersökning med en slang han fick svälja. Nu skall han få en remiss till att gå in med kateter och värma/bränna det som är fel. Lyckas inte detta blir det kanske pacemaker? Jag undrar om ni har någon information om detta tillstånd? Läkarna säger att han är "speciell" som inte svarar på behandlingen, och att han har prio 1, men detta gör inte mig lugnare, snarare tvärtom. Jag vet inte vart jag skall vända mig. Jag hittar ingen info någonstans, och jag hoppas ni kan ge mig lite svar och förhoppningsvis lugn. Tacksam på svar. Mvh en mycket orolig fru.
Hej. Min 33 åriga make har just fått diagnosen fascikel takykardi, sökte på vårdcentralen för 6 dagar sen pga trötthet/anfåddhet och blev skickad till hjärtmedicin direkt och blev inlagd. De har inte lyckats rätta till detta trots medicin in i blodet, sövning och "el-chock" av hjärtat, medicin i tablettform (har funkat lite, men inte bra nog) och el-behanling/undersökning med en slang han fick svälja. Nu skall han få en remiss till att gå in med kateter och värma/bränna det som är fel. Lyckas inte detta blir det kanske pacemaker? Jag undrar om ni har någon information om detta tillstånd? Läkarna säger att han är "speciell" som inte svarar på behandlingen, och att han har prio 1, men detta gör inte mig lugnare, snarare tvärtom. Jag vet inte vart jag skall vända mig. Jag hittar ingen info någonstans, och jag hoppas ni kan ge mig lite svar och förhoppningsvis lugn. Tacksam på svar. Mvh en mycket orolig fru.
Svar:

Hej,

Fascikel takykardi är mycket ovanlig form av hjärtklappning men alltid skall någon drabbas, tyvärr. Hjärtklappningen uppstår från den bakre eller ibland den främre fascikeln (grenen) på vänster sida i hjärtat därav namnet. Det är en sk ventrikulär takykardi (uppstår i höger eller vänster kammare).
Denna hjärtklappning behöver inte bero på att det föreligger ett bakomliggande hjärtfel utan endast ett litet område som avger onormala, elektriska impulser som i sin tur "håller igång" hjärtklappningen.

Man kan behandla detta tillstånd med ablationsteknik dvs man bränner sönder det område som orsakar hjärtklappningen. Ablation idag är en väl förankrad behandlingsmetod av hjärtklappning. Att bränna låter obehagligt men med en speciell kateter värms området upp och de krångliga hjärtcellerna dör.

I en studie som jag nyligen såg från England så av 7 patienter som behandlats med ablation blev sex helt botade och en blev förbättrad.

Vilken typ av pacemaker eller kanske implanterbar defibrillator som man tänkt sig vet jag inte. Om ablationen lyckas är detta knappast aktuellt.

Jag tror inte att Du behöver vara orolig.

Med vänlig hälsning,

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej Jag har två frågor som väldigt gärna skulle vilja få svar på. Får man alltid block efter en hjärtop som barn? Kan man ha högerställd elaxel utan att det är något fel eller är det alltid en indikation? Tack på förhand!
Hej Jag har två frågor som väldigt gärna skulle vilja få svar på. Får man alltid block efter en hjärtop som barn? Kan man ha högerställd elaxel utan att det är något fel eller är det alltid en indikation? Tack på förhand!
Svar:

Hej,

På första frågan kan man svara nej, det är inte ofta ett barn behöver pacemaker efter en hjärtoperation. Drabbar hjärtfelet strukturer som ligger nära hjärtats retledningssystem kan det hända att man får ett block, men långt ifrån alltid.

En högerställd elaxel behöver inte innebära att det föreligger ett strukturellt fel på hjärtat.

MVH

Thomas Fåhraeus
PacePuls
Lund

Fråga: Hej, Jag har köpt en induktionshäll och min pappa som har pacemaker, menar att hällen kan påverka dosan i bröstet. Stämmer det? Och är det så på vilket sätt påverkar den, bör man hålla ett visst avstånd? Sen så undrar jag hur det är med proppskåp. Kan man sitta nära ett sånt skåp i lägenheten om man har pacemaker? Tack snälla på förhand!
Hej, Jag har köpt en induktionshäll och min pappa som har pacemaker, menar att hällen kan påverka dosan i bröstet. Stämmer det? Och är det så på vilket sätt påverkar den, bör man hålla ett visst avstånd? Sen så undrar jag hur det är med proppskåp. Kan man sitta nära ett sånt skåp i lägenheten om man har pacemaker? Tack snälla på förhand!
Svar:

Hej,

ja det stämmer att induktionshäll påverkar pacemakern om man kommer för nära. Den kan inte skada pacemakern men tillfälligt påverka stimulationen. Man pratar om ett säkerhetsavstånd mellan pacemakern och spisen på cirka en halvmeter men siffran varierar beroende på om man har kastrull på eller ej, vilken styrka spisen är inställd på mm. Ring ev pacemakerfirman (står på kortet) får ni mer information.

Om din pappa använder spisen bör han stå en bit ifrån den med raka armar helst.

Om han inte är särskilt pacemakerberoende och inte svimmat kan han pröva sig fram, känner han något så får han backa eller slå av spisen. I så fall bör ni överväga att byta spis.

Proppskåp är inte farligt om han inte lägger pacemakerdosan alldeles intill.

MVH

Thomas Fåhraeus
PacePuls
Lund

Fråga: Hej! jag har just fått en pojkvän med pacemaker. Han fick sin pacemaker i somras, och jag undrar, kan man ha sexuellt umgänge med pacemaker? Tack på förhand
Hej! jag har just fått en pojkvän med pacemaker. Han fick sin pacemaker i somras, och jag undrar, kan man ha sexuellt umgänge med pacemaker? Tack på förhand
Svar:

Hejsan,

Det är ytterst sällan som någon frågar om det sexuella samlivet och pacemaker eller ICD innehav. Bra att Du tar upp frågan.

Det finns inga som helst hinder att ha sexuellt umgänge med en partner som har pacemaker eller om Du själv har en.

Har patienten någon annan sjukdom i hjärtat, t.ex. kärlkramp eller hjärtsvikt bör man helst följa behandlande läkares råd.

Anhöriga kan ibland vara oroliga att röra patientens pacemakerficka rädda för att skada något t.ex. vid en kraftig kram. Det är emellertid ingen större risk att göra detta, pacemakern och elektroderna ligger vanligtvis väl skyddade under huden. Pacemakern tål relativt kraftiga stötar.

Med vänlig hälsning,

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hur många liv räddar pacemakern per år?
Hur många liv räddar pacemakern per år?
Svar:

Att en pacemaker räddar liv är helt klart, många hade inte levt idag om de inte hade fått en pacemaker pga hjärtat gick för långsamt. Enligt Svenska Pacemakerregistret så fick 5836 personer en pacemaker under 2007. Många av dessa har fått ett bättre liv tack vare ökad pulsuppgång men hade överlevt utan att få någon pacemaker så det är svårt att säga hur många som räddats tack vara sin pacemaker.
Hoppas detta svar kan ge lite svar på din fråga.

MVH
Maria

Läs mer i lexikon: 
Arytmi
Läs mer om ämnet: 
Hur ställs diagnosen
Fråga: Min 76-årige far fick en pacemaker i somras pga svimning och låg puls. Ett par veckor efter detta mådde han sämre och han kollade då pacemakern och då visade det sig att han hade utvecklat ett förmaksflimmer. Han sattes på Waran och Selokendosen ökades men han mår inte alls väl nu. Han som egentligen har en bra fysik orkar nu knappt promenera runt kvarteret. Pulsen varierar mellan 60-100. Finns det inget mer att göra för honom? Bekymrad dotter
Min 76-årige far fick en pacemaker i somras pga svimning och låg puls. Ett par veckor efter detta mådde han sämre och han kollade då pacemakern och då visade det sig att han hade utvecklat ett förmaksflimmer. Han sattes på Waran och Selokendosen ökades men han mår inte alls väl nu. Han som egentligen har en bra fysik orkar nu knappt promenera runt kvarteret. Pulsen varierar mellan 60-100. Finns det inget mer att göra för honom? Bekymrad dotter
Svar:

Hejsan,

Förmaksflimmer är ju tyvärr en vanlig rytmrubbning på hjärtat som är mycket svårbehandlad. I 80-årsåldern har cirka 5-10 % konstant förmaksflimmer. När förmaken flimrar så sjunker ofta den fysiska förmågan med cirka 10-20 %. Många patienter känner sig helt slut. Andra patienter märker inte av att de fått förmaksflimmer.

Din fars trötthet beror nog på förmaksflimmer. Ibland kan även konditionen försämras något med pacemaker konstigt nog. Pacemakern håller uppe pulsen, men stimulerar kamrarna i otakt om man inte lagt in två kammarelektroder på grund av hjärtsvikt.Har din pappa någon annan hjärtsjukdom t ex hjärtinfarkt tidigare?

Seloken (betablockare) kan också orsaka trötthet och en del patienter mår inte bra av att ta betablockare. Ev kan ni pröva och minska dosen i samråd med hans läkare.Pulsen får inte bli för snabb under flimret.

Ligger din fars puls på 60-100 så är hjärtfrekvensen under kontroll. Man kan behandla förmaksflimmer med ablation om Du läser om detta på denna webbsida. Ev är han nog för gammal för ablationsbehandlingen och väntetiden är lång, kanske ett år.

En lite tröst kan jag ge dig, man brukar efter några månader förbättras trots flimret. Kroppen och hjärtat anpassar sig ofta och patienten känner sig bättre.

Så tyvärr är det inte mycket man kan göra utom att se till att frekvensen är adekvat.

MVH

Thomas Fåhraeus
Pacemakerläkare i Lund

Läs mer i lexikon: 
Förmaksflimmer
Läs mer om ämnet: 
CRT vid hjärtsvikt
Fråga: Min mor 95 år i jan och mycket dement. Laddas batterierna vid kontroll?
Min mor 95år i jan, mycket dement, kan ej föra ett normalt samtal, ej sköta sin personliga hyigen eller klä sig, sitter mest i rullstol. Hade i våras en almän infektion med SR över 400. Lever mor på konstlad väg genom sin Pacemaker?Det görs någon form av kontroller ca var tredje mån. laddas batterierna då?
Svar:

Hej,

Några patienter är helt beroende av kontinuerlig pacemakerstimulering och avlider om pacemakern slutar att ge impulser till hjärtat. De flesta patienter har emellertid egen, spontan puls och är inte beroende av stimulering hela tiden.

Hos svårt sjuka patienter med t. ex. cancer i slutstadiet, finns önskemål från patient eller anhöriga att avbryta pacemakerbehandlingen. Även vid uttalad demens hos åldrande patienter kan anhöriga uttrycka önskemål att behandlingen med pacemaker upphör.

Enligt gällande förordningar får sjukvårdspersonal emellertid ej stänga av en pacemaker. Det skulle i så fall liknas vid aktiv dödshjälp.

Batteriet kan inte laddas upp vid kontroller utan när det är slut måste pacemakern bytas.

Med vänlig hälsning,

Thomas Fåhraeus
LUND

Fråga: Vår mamma har sedan en tid symptom på låg puls/hjärtfrekvens. Hon är 80 år men i övrigt fullt frisk och vältränad.
Vår mamma har sedan en tid symptom på låg puls/hjärtfrekvens. Hon är 80 år men i övrigt fullt frisk och vältränad.
Svar:

Frågan löd: Vår mamma har sedan en tid symptom på låg puls/hjärtfrekvens. Hon är 80 år men i övrigt fullt frisk och vältränad. I våras blev hon vid två tillfällen intagen på sjukhus akut. Där konstaterades för låg puls, ofta ner till 30 slag i minuten. Men läkarna sa att det var för tidigt för pace-maker. Vi undrar dock hur oroliga vi ska vara och hur farlig hennes arytmi är? Mamma har nu en pulsmätare hemma som visar att den fortfarande ofta är nere i 30. Symptomen med yrsel, huvudvärk m.m. kvarstår. Hur oroliga måste vi vara? När kan vi kräva att läkarna gör något? Av dem fick inga klara svar på frågan hur farligt hennes tillstånd var. De svarade typ: "inte farligt i sig", eller "inte direkt farligt". Såna svar gör nästan saken värre.

En pulsfrekvens på 30 slag/ minut hos en äldre människa är nästan alltid en indikation för att implantera en pacemaker. Kan dessutom hennes yrsel besvär kopplas till den låga pulsen, så stärker det ytterligare behovet av att få en pacemaker inlagd.

Har er mamma yrsel även om pulsfrekvensen är normal tycker jag att man i alla fall bör lägga in en pacemaker. Vid 80-års ålder behöver hjärnan en adekvat blodcirkulation.

Några läkare kräver ofta symptom på långsam puls som t ex trötthet, yrsel, svimning mm.
innan de remitterar patienten för pacemaker.

Jag har inte alla detaljer, men personligen skulle jag nog relativt omgående förse er mamma med pacemaker.

På frågan om det är farligt eller ej med så låg puls kan man säga att uppträder yrsel finns risken att patienten ramlar och kanske ådrar sig ett lårbensbrott, vilket är plågsamt, långdraget och inte helt ofarligt.

Blir hjärtfrekvensen något lägre finns även risk för att patienten plötsligt svimmar, vilket också kan medföra allvarliga skador bl a på huvudet. Så jag tycker er oro är befogad.

En puls på cirka 30 kan även leda till hjärtsvikt.

Lycka till,

Med vänlig hälsning,

Thomas Fåhraeus, pacemakerläkare i Lund.

Läs mer i lexikon: 
Bradykardi
Läs mer om ämnet: 
Symptom på långsam puls
Fråga: Stannar läkaren hjärtat på prov medans patienten ligger på salen och är vid medvetande?
Hur pass vanligt är det att en läkare stannar hjärtat på prov medans patienten ligger på salen och är vid medvetande? Eller vad var det läkaren gjorde?
Svar:

Frågan löd:
Hej! Min morfar fick en pacemaker häromdagen. Igår kväll kom en läkare in till honom och sa att han skulle göra en koll. Morfar uppfattade det som att läkaren stannade hjärtat och sedan slog igång det. Sedan gjorde läkaren om proceduren. Morfar sa att han trodde att han skulle dö och att läkaren kanske inte skulle få igång hjärtat igen. Han blev mycket skärrad. Mycket rädd och medtagen.
Hurpass vanligt är det att en läkare stannar hjärtat på prov medans patienten ligger på salen och är vid medvetande?
Eller vad var det läkaren gjorde? Tilläggas kan att morfar är helt klar. Ingen demens.
MVH Eva-Karin

Hej Eva-Karin,

Förmodligen gjorde läkaren en test för att mäta vilken lägsta spänning som utlöser en hjärtkontraktion. Den kallas för tröskelvärdestest och det är mycket viktigt att man gör den testen efter en operation och sedan en gång årligen.

Vad som händer är att spänningen sänks successivt tills pacemakern inte stimulerar hjärtat mer. Hjärtat stannar till några sekunder. När det sker ökas spänningen omedelbart men hos några patienter står hjärtat stilla 4-5 sekunder. Det är helt ofarligt men kan kännas väldigt obehagligt för några patienter. Testen visade att Din morfar är ganska beroende av pacemakern. Läkaren fick viktig information hur många volt som krävs för att hjärtat skall stimuleras av pacemakern. Till denna spänning läggs en betryggande säkerhetsmarginal.

Så Din morfar genomgick en rutinkontroll, som många patienter tycker är lite eller mycket obehaglig. Kontrollen är viktig, men vid nästa kontroll kan Din morfar säga att han tycker det är mycket obehagligt, så kan man göra den lite skonsammare på olika sätt.

Vanligtvis varnar vår pacemakerpersonal patienten innan man gör denna test. Patienten är då förberedd och blir inte så skrämd.

Med vänlig hälsning

Thomas Fåhraeus
Lund

Läs mer om ämnet: 
Pacemakeroperationen
Läs mer om ämnet: 
Uppföljning & kontroll
Frågor om hjärtat

Frågor om hjärtat och dess funktion och sjukdomar.

Fråga: Jag har vkardiomyopati och ICD. Jag får ont vid ansträngning och ska opereras i vår. Kan få ont flera gånger per dag. Jag blir väldigt trött, alltså sömnig efter att jag haft ont, och undrar om det är vanligt?
Svar:

Hej,

Du ger mig för lite information för att jag skall kunna ge dig ett svar. Vid en svårare kardiomyopati blir man ofta trött. Smärtan vet jag inte var du har men den kan också vara tröttsam att ha.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Vad skadar hjärtat när jag får en stöt av min delifribrator
Svar:

Hej

Hjärtat tar inte någon stor skada av en eller fler stötar/defibrilleringar som ICD ger. Syftet är att omedelbart slå ut det elektriska kaos, som föreligger i hjärtats kammarmuskulatur och som gör hjärtat oförmöget att pumpa blod och utföra sin livsviktiga uppgift.Det hade varit mycket skadligare för dig att inte få en chock vid tex ett kammarflimmer som är en livshotande situation.

MVH
Maria Hesselstrand
Pacemaker/ICD sköterska

Fråga: Hej Thomas.När jag fick en ICD för 10 månader sen fick jag hög feber och sänka, gruvligt ont i bröst o rygg och svårt att andas.
Nu säger min läkare i samband med ev operation av min kardiomyopati att det tyder på att mitt hjärta inte är helt hjälpt av enbart medicin och ICD. Jag har hela tiden trott att det berodde på en infektion p grund av insättning av ICD, eftersom jag hade vätska i lungsäcken. Det var i alla fall den förklaring jag fick då. Nu känns det som jag tappat förtroendet för min läkare och jag vet inte vad jag ska tro. Vad tror du? MVH Kerstin
Svar:

Hej,

Jag kan ju bara spekulera med den lilla information jag har.Fick du direkt ont i ryggen och bröstet efter operation, kan man misstänka en pneumothorax, dvs att luft kommer in mellan lungan och lungsäcken.Det sker om man vid operationen råkar sticka hål på lungsäcken och träffa lungan. Pneumothorax inträffar ibland vid pacemaker-/ ICD operationer, och ses direkt på röntgen efter operationen.Ibland får man lägga in en liten slang och suga ut luften, så att lungan får sin rätta volym.

Hög sänka och feber talar för en infektion som du skriver.Vätska i lungsäcken kan man ibland få om det blöder från operationen in i brösthålan.Svårare hjärtsvikt kan också ge vätska i lungsäckarna. Kardiomyopati eller ICD - operationen ger inte hög feber såvida du inte fick en postoperativ infektion i operationssåret.

Det är väl de svar jag kan ge med den information du lämnar.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: En till fråga.
Hej Thomas. Ställde tidigare en fråga angående högerställd elaxel. Glömde fråga om det alltid syns på vilo ekg,om man har högerkammarhypertrofi? mvh Per
Svar:

Hej Per,

En lätt högerkammarhypertrofi kan man missa men är den mer uttalad brukar den synas på EKG. Ultraljudsundersökning ger en bättre bild av högerkammarens tjocklek.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: AV-block - orsak blodtrycksmedicin
Jag har fått en DDD-pacemaker efter att ha diagnosticerats ha AV block 2/3. Orsaken kunde vara min blodtrycksmedicin, Logimax (kalciumflödeshämmare + betablockerare). På nätet finns angivet i flera källor bla Socialstyrelsen att om medicinen sätts ut så kan det vara en reversibel process. Varför avvaktade man då inte effekten av ändrad medicinering innan pacemaker sattes in.
Svar:

Hej,

Det finns många mediciner som påverkar pulsen och leder till långsam rytm. Några mediciner orsakar AV- block , andra kan påverka sinusknutan. Om en patient får en symtomgivande långsam puls efter det att man satt in ett nytt preparat med kända biverkning på hjärtat, brukar nog det flesta sätta ut preparatet och se vad som händer.Kalciumhämmare + betablockare kan påverka både AV-noden och sinusknutan och ge långsam puls.Varför läkarna inte prövade att sätta ut Logimax vet jag inte.

Med vänlig hälsning,
Thomas Fåhraeus
Bjärred

ps

I vissa fall vill man absolut fortsätta men en framgångsrik medicinering t ex lithiumbehandling vid depression, och då kombinerar man lithiumterapin med en pacemaker.

Fråga: Kraftiga slag
Hej!Jag fick en kväll 2-3 mycket kraftiga extraslag,som volter, i bröstet. Det var så kraftiga slag att det blixtrade framför mina ögon och jag höll på att svimma. Tur att jag satt på en stol och kunde ta tag i bordskanten. Hade jag stått så hade jag stupat ner på golvet eller marken om jag varit ute. Efter dessa slag fick jag förmaksflimmer.Jag är His-abladerad men det "läcker" tydligen lite, så jag känner av flimret. Har en Pm DDDR. Vad var det som hände? Kan det hända igen? Nu är jag orolig att det kan hända igen tex när jag går eller står och att jag då ramlar ner och slår mig. Jag har ju också Waran,så det är inte så lämpligt att slå sig.Kan man avhjälpa detta med omprogrammering av Pm? Mycket tacksam för svar! Mvh Sini Jonsson
Svar:

Hej Sini,

Ibland kan kamrarna tömma sitt blod tidigare än vanligt (extraslag) och står klaffarna mellan förmak och kammare öppna, så kan det bli en tryckvåg bakåt i vensystemet som du kanske kände. Det kan leda till blodtrycksfall och du får svimningskänsla. Extraslag kan ofta starta förmaksflimmer.
Är du orolig (vilket jag inte tycker du behöver vara) så kan du kontakta kliniken och då kan man läsa ur pacemakerns minne, vad som har hänt. Vid kontrollen kan man överväga att ändra programmet, jag vet inte vad du har för program nu.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Visst finns det känsel i hjärtat
När jag fick min pacemaker (akut) insisterade jag på att få slippa alla avtrubbande mediciner. Jag var därför helt klar i huvudet under ingreppet. Dessutom var operatören synnerligen tillmötesgående och berättade hela tiden vad han höll på med och besvarade detaljerat på alla mina frågor. Jag kunde dessutom hela tiden följa med på röntgenbilden och därmed se det han såg. Detta var en av de mest intressanta upplevelser jag haft och jag kunde direkt efter ingreppet resa mig upp och gå ut från operationssalen och jag kände på en gång hur bra jag mådde. Men nu till saken. När elektroden i förmaket skulle fästas kände jag tydligt varje gång elektroden nuddade insidan av förkammarväggen. Detta upprepades ett antal gånger eftersom det var svårt att hitta en plats som gav tillräckligt låg impedans. Det gjorde absolut inte ont, men beröringskänslan var tydlig. Läkaren trodde mig först inte, men fick ge sig efter det att han gjort några blindtester. Huruvida jag också skulle kunna känna beröring i kammaren vet jag inte. Där sätts ju inte elektroden i själva väggen. Det är således vanskligt att säga att man inte kan känna något alls i hjärtat, men jag håller med om att man inte kan känna smärta i hjärtat. Sedan får man inte glömma att det finns nerver i bröstkorgens övriga muskler. I vissa kroppsställningar är det fullt möjligt att känna pacemakerns stötar om elektroderna är unipolära. Det beror på att vid unipolära elektroder går strömmen tillbaka till pacemakern från elektrodspetsen närmaste vägen genom kroppen. Dessa stötar är inte smärtsamma men kan kännas som små "ticks" i varierande delar av bröstkorgen. Skulle man tycka detta är obehagligt kan man be sjukhuset ställa om till bipolärt läge. Då går strömmen istället tillbaka genom elektroden. Sedan är frågan vad pacemakeranvändare menar då de säger sig känna stötar. Som Thomas skriver någon annan stans händer det ibland att hjärtat fyllts med extra mycket blod innan nästa slag kommer. Det kan faktiskt kännas som en smärtsam stöt upp från hjärtat mot strupen. SLUTLIGEN skulle jag vilja uppmana alla att skapa ett eget konto här på pacemaker-info och även ställa era frågor och funderingar i vårt forum. Då kan även vi vanliga pacemaker- och ICD-bärare hjälpa till och besvara era frågor. /Per Scherman (pacemakerbärare sedan 2008)
Svar:

Hej Per och tack för dina komentarer till frågan om Stötar.

Under operationen är det många som upplever vid elektrodplaceringen att hjärtat gör en kullerbytta,ett extra slag kommer, pga elektroden retar hjärtat och vissa upplever detta som obehagligt men inte smärtsamt. En del kan som du också uppleva retning och speciellt när man ska placera förmakselektroden och skruva in den att det känns. Detta pga hjärtväggen är väldigt tunn där och skruven kan perforera (gå igenom) hjärtväggen och reta hjärtsäcken(perikardiet) som är smärtkänsligt.Känner patienten smärta ska operatören direkt skruva ut elektroden och omplacera till ett ställe där det inte känns någon smärta.
Våra patienter tar sällan några lugnande medel inför operationen pga de inte känner av mycket vid implantaionen och bästa medicinen är alltid att man erbjuder patienten att hålla handen under operation.

Det är mycket roligt att höra andras kommentarer om hur de har upplevt ingreppet och vilken erfarenhet de har. Andvänd gärna vårt forum till detta.

MVH
Maria Hesselstrand
Pacemakersjuksköterska

Fråga: Har fått en ICD för knappt en månad sedan
Jag är född (79) med transposition av de stora kärlen med intakt septum. Jag är opererad med senningplastik. De senaste åren har jag haft problem med återkommande arrytmier (förmaksfladder) och elkonventerats för detta. I december-11 blev arrytmin akut och "fastnade" slutligen på 174 i puls, när jag kom in till sjukhuset kom det upprepade "onda" slag. Läkaren såg att det var kammarflimmer. Efter elkonventering fick jag inte tillbaka sinusrytm och fick därefter en ICD-dosa. Min fråga är: Jag känner fortfarande av hårda extraslag och vid ansträgning som tex duscha gör mig trött, yr och pulsen går upp. (Jag äter betablockerare). Kommer det alltid vara såhär? Varför orkar jag inte mer? Jag är så trött jämnt. Jag har ätit betablockerare över 1 år men höjt dosen efter implantatet. Är det farligt när pulsen är så "hoppig", lugn vid vila men hög vid minsta ansträgning? Tack för svar
Svar:

Hej,

Förstår att du känner oro av din oregelbundna puls men det ser ut som om din läkare behandlar dig rätt både med beteblockerare och även att du fått en ICD med skydd mot farliga hjärtrusningar.Förmaksfladder har ofta en benägenhet att gå fortare vid aktivitet och det påverkar naturligtvist ditt hjärta och du blir tröttare. Jag kan inte ge dig något bra svar men ta kontakt med din läkare igen för det finns andra sätt som man kan behandla förmaksfladder ex fladderablation men jag kan inte ge svar på om det går i och med den hjärtanatomi du har.

Lycka till
Maria
Pacemakersköterska

Fråga: Tilläggsfråga myocardit.
Måste också tillägga att jag hade korta episoder av VT när jag låg inlagd i den akuta fasen. Hur stor är risken att man kan få det igen efter man är friskförklarad? Marcus
Svar:

Hej Mracus,

I den akuta fasen av en myocardit har man ibland olika arytmier t ex VT. Det är därför man observerar patienten på sjukhuset. Frågan är efter några veckor- månader om din myocardit är helt utläkt vg se tidigare svar idag för en timme sedan.
MVH
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Myocardit
Hej! Har en liten nyfiken fråga. Läste om en patient här på sidan som hade fått en ICD efter en myocardit. VAd är kriterierna för att få en sådan? Jag har förstått att det kan vara i profylaktiskt syfte om man misstänker att man kan få VT tex. HUr stor är risken att få VT efter att en myocardit är utläkt? Har själv haft en allvarlig perimyocardit för några år sedan,och man har sett En EKG-förändring på arbetsekg. Men ultraljudet och arbetsprovet var i u.a enligt läkarna,och jag har även normalt vilo-EKG. Behöver jag oroa mig för ev hjärtrusningar om både arbetsprov och ultraljud är u.a? Löper jag någon risk att få VT senare i livet? Kan tillägga att i perioder besväras jag av frekventa extraslag. Ibland så många somkanske tio-femton per min. Mycket tacksam för svar!! Marcus
Svar:

Hej Marcus igen,

Det finns ett stort spektrum av svårighetsgraden på myocardit alltifrån mild till en mycket svår myocardit som kan leda till hjärtsvikt med eller utan kammartakykardier och ev kammarflimmer.
Som jag tidigare skrev så misstänker läkarna att du är i riskzonen att få ventrikulära arytmier så vill de nog göra en provokationstest genom en sk elektrofysiologisk undersökning för att se om du har en lättinducerad VT. I så fall kanske man överväger en ICD.
Allt det här kan bara dina läkare svara på som vethur allvarlig din myokardit varit.Ett gott tecken är ju att arbetsprov och ultraljud varit normala.
Som jag skrev nyss till dig, titta lite på internet, Googles: myocarditis så får du mycket information.

Med vänlig hälsning,
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Hur farligt?
Jag dubbades för några år sedan av en perimyocardit,efter träning vid infektion. Låg inlagd på HIA i 6 dagar. Under en av nätterna fick jag som det står i journalen: "Har dock enstaka episoder med självterminerande korta VT som är asymtomatiska". Har dock läst att efter hjärtinfarkt eller inflammation bildas det ärrbildning på hjärtat som kan trigga VT. Har gjort arbetsprov,som visat på viss ärrbildning på hjärtat. Utan att veta särskilt mkt om mitt fall,vad är risken för att drabbas av VT efter utläckt perimyocardit med viss ärrbildning. Jag menar,VT är väl potentiellt livshotande? Mkt tacksam för svar!! M
Svar:

Hej,

Perimyocardit kan uppträda om man tränar under pågående infektion. Vissa virus har en affinitet till hjärtat t ex Coxsackie B, som inte är så ovanligt vid virusinfektioner.
Vanligtvis lägger man in patienterna på sjukhus som har en myokardit. Ibland behöver man inte ge någon behandling, däremot vill man ha arytmikontroll. Som du skriver kan man få attacker med t ex VT (kammartakykardi). I enstaka fall kan VT övergå i VF ( kammarflimmer) vilket oftast kräver omgående defibrillering. En kort VF kan upphöra av sig själv, något man ser när man inducerar VF under inläggning av en ICD. VF induceras ibland efter operationen för att se om systemet fungerar.

Din fråga är svår att svara på då jag inte vet hur allvarlig din perimyokardit var. En mild, snabbt övergående myokardit brukar inte ge några följdsjukdomar eller arytmier. Uppstår nedsatt hjärtfunktion är det lite högre risk för t ex VT och vid svåra fall kan myokarditen övergå i en kardiomyopati som kan leda till hjärtsvikt. Riskprocenten att få t ex VT går nog inte att svara på. Jag har letat på internet men inte hittat någon siffra.

Upprepade kontroller efteråt har ett visst värde med t ex arbetsprov igen, EKO undersökning mm. Det står mycket om myokardit på internet ofta på engelska. Det finns ju numera översättningsprogram om du inte är så duktig på detta språk. Sök t ex på Googles under : Myocarditis och du kan lägga till VT efter.

Om inte läkarna har gett dig några speciella restriktioner för framtiden, tror jag inte att du behöver vara orolig. Ärrvävnad efter hjärtinfarkt är lite annorlunda och dessutom är kranskärlen ofta sjuka. På riskpatienter lägger man ibland en sk profylaktisk ICD.

Lycka till,

Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: 38 i puls under sömn
Hej jag är en tjej på 25 år. Har under några år besvärats av trötthet och har varit hos läkaren för att kolla upp det. Man tog då ett prov på sköldkörteln och konstaterade att det inte var något fel, även blodprov togs, de var normala. Har nu införskaffat en pulsklocka som jag hade på mig under natten och som lägst var min puls nere på 38 slag/min. Det känns väldigt lite och jag undrar om det kan vara bidragande till min trötthet? Jag somnar så fort jag lägger huvudet på kudden, vare sig det är klockan 22 eller 20. Kan aldrig hålla mig vaken till tex film utan inom en timma har jag somnat, ibland även sittande. Får ibland yrselattacker när jag ställer mig upp från huksittande och då svartnar det helt för ögonen, har dock aldrig svimmat av helt. Har tagit upp frågan på företagshälsovården och min läkare sa då att jag ska vara "glad" att inte ha svårt att sova, för det är många som har. Men samtidigt påverkas ju min relation av att jag alltid är trött och inte ens orkar vara uppe och se klart en film på helger. Läkarna verkar vara ointresserade av mina symptom och nu börjar jag känna mig fånig och vill inte söka hjälp igen. Frågan är ju då om min låga puls kan vara orsaken till min trötthet, yrsel och frusenhet?
Svar:

Hej,

Frusenhet, trötthet och yrsel kan vara typiska symptom på en för långsam puls. Att pulsen nattetid går ner till 38 sl/ minut är inte oroväckande, det kan den göra normalt när man sover. Yrsel får många människor med lågt blodtryck om de hastigt reser sig upp.

Det intressanta är vad din pulsklocka visar under dagtid t ex när du sitter och tittar på TV eller om pulsen stiger adekvat när du rör dig fortare. Ligger den under 50 sl/ minut och du känner dig trött och frusen, så kan det tala för att du har en sjukligt för låg puls som ger dig symtom. Behandlingen skulle i så fall bli pacemaker som gör dig helt frisk.

Är pulsen däremot normal mellan kanske 50 till 70 sl/minut när du sitter och har symtom är det någon annan orsak till dina besvär. Du kan ju också t ex gå uppför trappor vilket bör ge dig en puls upp mot 100 sl/ minut i normala fall. Kommer du bara upp till 50- 60 sl/ minut talar det också för att du har en störning på hjärtats sk retledningssystem, som botas med pacemaker.

Du får gärna göra några mätningar och skriva tillbaka hur pulsen är under dagtid.

Det finns tyvärr en del läkare som avfärdar symtomgivande låg puls med slutsatsen att patienten är vältränad trots att han/ hon inte tränar någoting alls.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Hej! Jag har kardiomyopati och ICD. Jag får ont och tryck över bröstet när jag anstränger mig, och mina armar och lår liksom domnar. Det släpper på nån minut när jag stannar upp och vilar. Inget syns på ICD vid kontroll.
Beror detta på min sjukdom eller är det kärlkramp? Min dotter tror det är ångestsymptom. Man vill operera mig för min kardiomyopati, och detta gör mig naturligtvis orolig, men jag har haft smärtorna i flera månader innan operation kom på tal. Jag är tacksam får denna sidan, jag har fått svar på många oroliga frågor. MVH Kerstin
Svar:

Hej Kerstin,

Det är lite svårt att svara på din fråga med de få uppgifter jag fått. Kärlkramp bör man ha uteslutit om man utrett din kardiomyopati och gett dig en ICD. Dessutom, skall du opereras för din hypertrofiska (?) kardiomyopati, bör man göra en kontraströntgen av hjärtats blodkärl, om de inte redan gjort det. Har du kärlkramp kan det också åtgärdas vid en ev. operation.

Ofta sitter smärtorna i bröstkorgens leder, ligament och muskler om man är spänd och orolig.
Om du trycker över bröstbenet och utmed varje revben kanske du kan framkalla samma smärta som du har? Själva hjärtat har inga smärtnerver.

Det är också möjligt att din hjärtsjukdom orsakar för lite blodflöde till kroppen och t ex musklerna i armar och ben. Det beror på hur långt din hjärtsjukdom framskridit, vilket jag inte vet.Jag tror att dina hjärtläkare bäst kan svara på din fråga.

Lycka till med ev. operation.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Extraslag
Hej. Jag är en kvinna på 26 år som märkt av att mitt hjärta slår konstigt. Jag gjorde ett EKG på vårdcentralen för ca 1 månad sedan. Det såg bra ut. Men innan denna undersökningen så lyssnade läkaren på mitt hjärta, och hon uppfattade dubbelslag. (Vet dock inte om detta syntes på EKG,t). Jag fick i alla fall en remiss skickad till medicinmottagningen för ett 24-timmars EKG. Dem har jag inte hört nåt ifrån. Men jag frågade min läkare om det var okej att jag började spela handboll. Det var inte alls några problem, så jag var på min andra träning igår. Jag har inga problem under själva träningen, har snabb, hård och jämn puls hela tiden. (Kanske nåt slag hoppar till, men inget jag blir rädd över). Men i bilen på vägen hem från träningen igår (15 min senare) så fick jag ett oerhört obehag i hela kroppen. Tog då pulsen eftersom obehaget kom från bröstet. Och det slog konstigt. Det var ungefär såhär: dunk dunk dunk..1 sek...dunkdunk...1 sek.... dunk dunk...1 sek... dunkdunkdunk....1 sek....dunk dunk. Så höll det på i ca 2 minuter. Sen blev min puls normal igen. Frågan är, vad var detta? Har aldrig känt så tidigare. Beror dessa konstiga hjärtslagen på att min puls var påväg ner i varv efter hård träning? Är det farligt för mig att träna med detta? Tack på förhand! Mvh orolig.
Svar:

Hejsan,

Det låter som exatraslag på hjärtat det du beskriver.Vi har skrivit många svar om extraslag som du kan läsa om på denna webb sida.

Ibland kan man få flera extraslag i rad, som kommer snabbare än den normala pulsfrekvensen. När extraslagen plötsligt upphör tar det en lite stund innan sinusknutan (hjärtats tändstift)kommer igång igen och ger dig normal puls.Ibland har man vartannat slag som extraslag och det kan kännas lite jobbigt om det håller på i timmar eller kanske i dagar. Det är dock ovanligt. Att hjärtat stannar till lite efter ett eller flera extraslag leder till att det fylls med mera blod än normalt och det kan många människor känna som pulsvågor i bröstet och uppåt halsen.

Som du kanske läst bedömer vi extraslag som något normalt, som nästan alla människor får någon gång.Får du mycket besvär med extraslag efter träningen och du tycker det är obehagligt kan man pröva med en medicin som kallas betablockare. Seloken är en snabbverkande tablett som ofta lugnar ner hjärtat under några timmar. Ofta räcker det med en låg styrka.
Så du behöver inte vara orolig men prata med din läkare om du störs mycket av extraslagen.

MVH
Thomas Fåhraeus
leg. läkare

Fråga: Golvmaskiner som skakar
Jag har fått diagnosen kardiomyopati och har ICD för detta. Kan jag jobba med golvmaskiner som är tunga och skakar? Kan jag jobba med slipmaskiner som skakar?
Svar:

Hej,

Ja, jag har inte sett någon rapport om att maskiner som skakar skadar din ICD. Är den sk sensorn inkopplad, kan skakningarna öka din puls, vilket du kanske märker.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Låg och varierande puls.
Hej! Min puls ligger normalt på runt 42, ibland händer det att den går ner mot 38 och ibland "rusar" systemet och pulsen går upp mot 50. Jag har inte hittat något system i när pulsen som lägst eller högre. Dock tycker jag att pulsen ibland ökar vid djupa inandningar. Jag upplever att min puls är ganska ojämn. Jah kan inte säga att jag upplever några problem med detta men undrar ändå om man bör undersöka detta på något sätt.
Svar:

Hej,

Din pulsfrekvens är låg som du skriver.Under rubriken " fördjupningar" kan du se om du har några av de uppräknade symptomen. Har du inga symptom kommer man inte att göra något utom att kontrollera din sköldkörtel för att se att hormonproduktionen inte är för låg.

Du har ju lite arytmisymtom så jag tycker att du skall gå till läkare och undersöka hjärtat t ex med arbetsprov, för att se om du får upp pulsen vid belastning. Man bör ta reda på om du har en sjuk sinusknuta eller AV- block.

Tilläggas kan att många människor adapterar sig till långsam puls. Får de en pacemaker känner många att det fått ett "nytt" liv. De blir piggare, fryser mindre, orkar mer, sover bättre mm.Du får se vad en ev. utredning visar.

Lycka till,
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Jag har hypertrofisk obstruktiv kardiomyopati, tar Seloken 100 x 2 och har fått ICD för att pulsen gick ner för mycket.
Tydligen hjälper inte medicinen i full utsträckning för jag får besvär vid ansträngning. Nu vill man operera och jag har fått många tankar efter det beskedet. Kommer jag att slippa medicinen? Kommer jag att slippa min ICD? Kommer jag att orka lika mkt som jag gjorde innan jag blev sjuk? Man ska ev ge muskelväggen en infarkt genom en sond, för att den ska skrumpna o bli tunnare, är det inte en risk att hjärtat blir svagare då? Blir man sövd när detta görs? Tack på förhand, hoppas du kan ge svar på några av mina frågor. MVH Kerstin
Svar:

Hej Kerstin,

Jag vet för lite om hur ditt hjärta är skadat av din kardiomyopati, men skall ge dig några allmänna svar.

Din ICD får du säkert behålla, du blir tyvärr inte helt frisk efter den planerade terapin, även om du blir bättre. Det är dessutom tryggt för dig att ha ICDn om en hjärtrusning skulle inträffa.

Jag skulle också tro att man behåller Seloken efter ingreppet, så att hjärtat arbetar mer effektivt.

Förmodligen har du en förtjockning på skiljeväggen mellan kamrarna. Den förtjockningen hindrar blodet att komma ut i aorta. Men en tunn sond sprutar man in lite vätska i området som försörjer förtjockningen. Vätskan, vanligen lite alkohol, skadar och dödar lite vävnad i förtjockningen, som krymper och blockerar inte blodet lika mycket som tidigare. Det är en väl etablerad behandlingsmetod numera.

Om du blir bättre eller ej, kan bara dina hjärtläkare säga. Jag vet inget om din EKO- bild etc, men behandlingen förhindrar att du blir sämre i de flesta fall.

Du blir säkert sövd för detta. Hjärtat blir inte svagare då den lilla infarkten du får inte drabbar de yttre muskelväggarna.

Lycka till!

Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: svimmat x 3, yrsel, trött/matt,fryser,svettas, hjärtkänning Av-block trött sinusknuta.Kan en pacemaker hjälpa?
2004 sista arb pass lunginflammation och ledvärk. 2009 fick jag diagnos Fibromyalgi och utmattningssyndrom ,sömnstörning, migrän. Efter lång utredning och behandl rehabilitering, får jag max arb 25% med en lönebidragsanst, arbetar inom vården.Jag kan inte äta de mediciner som vanligtvis använd mot fibromyalgismärtan pga biverkningar bla starka hjärtkänningar så jag kan inte bli optimalt smärtlindrad. Här startade hjärt besvären kände oregelbunden rytm och värk emellanåt företags dr/jag avvaktade . Min far avled i hjärtinfarkt vid 49 års ålder. Mor fått en stroke 78 års ålder. 2007 Utlandsresa svullna u-ben och fötter(påsar med vätska på fötterna)ekg,arbekg,ultraljud,-ua fortsatta besvär,yrsel,trött/matt,fryser,svettas,hjärt känningar-ibland värk, ibland "stopp"senstickningar upp hals/ansikte ut i armar,ibland oregelbundet. 2009 svimmarx3 arb ekg -ua. 22timmars ekg visar Sinusgrundrytm med ordinär medelkammarfrekvens. Nattetid en del episoder med Av-block 2,oftast av Wenchebachs typ,vid några tillfällen av mobits typ två.Längsta RR-intervall i samband med Av blockering 2,2 sek.Ibland sinusarytmi, ej säkert respiratoriskt betingat.symptom enl ovan. 2010 fick en reveal inop inställd på att läsa av under 30 slag/min ock över 170slag/min, skulle bara aktivera den om jag svimmade,har inte svimmat sedan 2009. 2011 ca juli skulle jag aktivera vid känning,aktiverade ca 20 ggr på tre månader, det visade hoppigt och alla aktiveringar visade på hjärtfrekv ca 40 och 45 pga sinusknutan (blev jag informerad), hade dock känningar många gånger fler men svårighet att själv aktiver revealen dagtid,jag önskade få revealen inställd på avläsning på ca under 45 slag/min(i stället för de 30 slag/min den nu är inställd på)för att kunna se hur det ser ut dagtid.Dr ville ej ställa om inställningen pga att det blir så mycket att läsa av.och jag skulle inte aktivera revealen om jag hade dessa symptom som jag haft när jag aktiverat utan bara nya annorlunda symptom? Dec 2011 avläsning visade trött sinusknuta(jag hade bara aktiverat 3gånger, hade symptom många ggr fler).
Svar:

Hej,

Har du fått en EKG- loop recorder Reveal så borde den ge all information om du behöver en pacemaker eller ej, om du har symptom.

Uppenbarligen är din sinusknuta sjuk med låga hjärtfrekvenser som följd. Att ställa in automatisk avläsning först vid 30/ minut tycker jag är lite tufft. Många patienter har symptom vid t ex 40/ minut och blir hjälpta av pacemaker.

Har man registrerat Mobitz typ II så är ju det en pacemakerindikation redan i sig.

Problemet är väl att du har många olika sjukdomar och som du säkert hört skall man bara ha en sjukdom i svensk sjukvård.

Personligen skulle jag ge dig en pacemaker, inte minst för att du skulle nog bli piggare och lättare klara dina andra sjukdomar.

MVH
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: hjärtat
Hej. För 2 år sedan är jag opererad i Lund på grund av septum defect.Jag är 40 år gammal, mår bra efter operationen men har problem när jag ligger ner så hör jag mitt hjärta, är det farligt att det låter? Varför är det så? Det känns också att hjärta är ofta " Stressad" har lättare att stressa, tål inte stress helt enkelt. Det känns lite jobbigt, finns det inget att göra? Utan att använda medicin?
Svar:

Hej,

Efter en hjärtoperation så bildas det ärrvävnad runt hjärtat och på insidan av bröstkorgen. Vävnaden är inte så elastisk längre. Hjärtslagen fortplantar sig lättare i hård vävnad och det är väl det du hör. Ofta vill man inte ligga på vänster sida.
Fenomenet är helt ofarligt.

Många opererade hjärtpatienter tycker inte om stress. Stressen ökar pulsen och det känns obekvämt och ofta kommer en viss oro över att hjärtat inte fungerar som det skall. Särskilt by-passopererade patienter försöker undvika stressade situationer. Många av dessa står på betablockare för att minska riskerna vid stresspåslag med hög puls och kanske blodtryck.

Det finns mycket att ta till sig om man vill bli en stressfri människa utan mediciner. Yoga är ett exempel, det finns många liknande övningar.

Många stressade patienter är ofta ute i sista ögonblicket. De planerar sin tid dåligt och här kan ibland en coach ge dig hjälp. Skriv gärna upp när du är stressad, analysera det och ta reda på orsaken. Våra medmänniskor stressar oss ibland och då får man tala med dem.

Lycka till,

Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Extraslag på hjärtat efter en hög backe
Hej, tack för en bra sida. Jag är 30 år, har lidit av extraslag på hjärtat i 2 års tid där jag haft 24tim Ekg, ultraljudsekg och vanligt ekg där man ligger ner på en brits. Man fick se episoder av hjärtklappningar men inget allvarligt konstaderas. Jag önskade ett arbetsekg och jag fick trampa på en cykel där min puls var lite för hög för att vara normal sade läkaren. Jag slutade trampa efter en rätt kort stund i arbetsekgn för att jag helt enkelt var rädd att något skulle hända med hjärtat så den är ej fullständigt gjord. Idag när jag gick upp för en backe som var brant så kände jag direkt efter jag nådde toppen på backen 2 hårda extraslag. Är detta farligt? Är jag inte utredd tillräckligt? Jag blev rädd eftersom jag inte tycker det bådar gott om man får extraslag vid ansträngning, men finns det något gott med detta? Kan tilläggas att jag går absolut max 30 min per dag men ibland inte alls (jag har inte så bra kondition). Evigt tacksam för svar.
Svar:

Hej

Din fråga är inte ovanlig och jag förstår att du upplever oro när du känner dina extraslag. Vi har också tidigare besvarat många frågor angående extraslag så jag ber dig att skriva in extraslag på våran sökruta, längst upp på höger sida, så kanske du kan få svar på din fråga och även ett lugnande besked.

Du kan också läsa om extraslag i lexikon genom länken nedan.

MVH

Maria Hesselstrand
Pacemakersköterska

Läs mer i lexikon: 
Extrasystolier
Fråga: 34 i puls under natten - alltid sömnig
Hej! 43-årig man som haft vilopuls runt 40 så länge jag kan minnas. Idrottat medel under uppväxt och sparsamt sedan dess. 183 lång 90 kg. Har gjort flertalet utredningar av trötthet och hjärtat och inga problem öka pulsen under belastning. Massa andra utredningar gjorda också rörande t ex metabolism, sömnapné, depression mm etc. Konstaterad sömnapné och sover därför med cpap sedan 8 år tillbaka. Dock fortfarande sömnig. Jag sover normala tider och är inte utsatt för någon speciell stress. Bra livsförhållande för övrigt. Måttligt med alkohol och rökfri. Alltid sömnig. Kan när som helst under dagen lägga mig ner och somna. Ibland fruktansvärt trött och ibland bara trött. Förstör väldigt mycket i livet för mig. Påverkar jobb, relationer mm. Kan det finnas ett samband mellan den låga pulsen jag har på natten (nere under 35 tidvis) och dålig sömnkvalitet? Finns det någon bra läkare i Göteborg som ni kan rekommendera att undersöka detta? Jag behöver någon att diskutera detta med. mvh Marcus
Svar:

Hej Marcus,

Långsam puls nattetid, när man nått yngre medelåldern, kan ge en för långsam blodcirkulation i hjärnan. Jag vet inte om det är vetenskapligt bevisat, men många patienter jag behandlat med pacemaker har uppgett att det sover bättre och känner sig piggare på morgonen efter pacemakerimplantationen.
När vi avgör om pacemaker behövs eller ej, tar vi bara ställning till hur pulsen är under dagtid och om långsam puls ger några symptom.
Men har du 40/ min som vilopuls dagtid och känner dig så pass trött, finns det anledning att ge dig en pacemaker tycker jag. Ett typiskt tecken är att patienten somnar framför TVn men går han/hon upp och rör sig lite innan, så känner de sig piggare då pulsfrekvensen ökar. Känner du så ibland?

Jag kan nog inte ge dig namnen på olika läkare utan att fråga dem först. Sahlgrenska har mycket att göra, men du kan även fråga på sjukhusen i Alingsås eller i Kungälv, som avlastar Sahlgrenska med pacemakerinläggningar.Det finns en en läkare i Alingsås som heter Tomas Wulf, som jag känner väl. Han kanske gör samma bedömning som jag och lägger in en pacemaker. Du kan alltid ringa eller skriva och bifoga detta mailsvar.
Hör av dig igen om du inte har fått någon pacemaker inom en månad.

Lycka till.

Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Låg vilopus, 36 slag/min
Hej För ett år sedan var jag på hälsokontroll och fick reda på att jag hade dålig kondition. Jag är 39 år. MIn vilopuls låg då på 52 slag/min. Den här hösten har jag löptränat 2-3 dagar i veckan och var på ny hälsokontroll förra veckan. Nu hade min kondition förbättrats en hel del och vilopulsen låg på 36 slag/min. Jag är absolut inte elitidrottare men mår bra. Jag opererades 1990 för VPV-syndrom, hjärtklappning och man brände av en extrabana som orsakade rusningarna. Många tycker dock att vilopulsen är alldeles för låg och att jag borde kolla upp det. Kan man ha denna vilopuls utan att det är någon fara?
Svar:

Hej

Så länge du mår bra och kan göra det du vill utan att ha symtom på svimning eller yrsel så är det ingen fara att ha låg vilopuls.
Man sätter inte in en pacemaker på personer utan symtom vid bradykardi i din ålder.

MVH
Maria
Pacemakersköterska

Fråga: ICD ojämn puls
Hej Jag har fått en ICD för 2månader sedan. Detta för att jag har fått diagnosen kammartakykardi. Veckorna efter inplantatetmådde jag som en kung, jättepigg. Men sedan ca: 4 veckor tillbaka har tröttheten, orkeslöshet ojämn puls återkommit.
Svar:

Hej

Troligtvist har du extraslag som du upplever som ojämn puls och dessa enstaka slag gör inte ICD något åt.Det kan också vara förmaksflimmer som ger dig trötthet och det kan man ta reda på genom att ta ett EKG eller läsa av din ICD. Den lagrar information om hur din puls har varit bakåt i tiden.
Ta kontakt med din ICD mottagning för att få hjälp med dina symtom.

MVH
Maria Hesselstrand
Pace/ICD sköterska

Fråga: ang smärta i hjärttrakten
jag fick för ett tag sedan ont under vänsterbröst..med smärta ut i vänsterarm. med detta kom även yrsel, matthet. uppsökte sjukhus, där ekg blodprover togs. Allt var ok, fick sen även göra arbetsprov. Även det var ok. Men smärtan yrsle o matthet finns kvar. Smärtan sitter alltså under vänsterbröst, känns över hela bröstet. Även känsla av "sug" från mitten av bröstkorgen och upp mot halsen. Vid dessa tillfällen känns det som jag ska svimma. detta har jag nu haft i snart en vecka av och till. Men om alla prover o ekg och abrbetsprov var bra, avd kan detta då vara?..Blir rädd och orolig.
Svar:

Hej,

Många människor skriver till oss om "smärtor i hjärtat eller i hjärttrakten" och det är ett stort orosmoment för dem. Man tänker på hjärtinfarkt eller något annat med hjärtat. Hjärtat i sig har inga smärtnerver. Smärtor i bröstkorgen kommer oftast från lederna mellan revbenen och bröstbenet, ibland från lungsäckarna, som omger lungan.

Man kan känna själv runt om på bröstkorgen och se om man hittar den ömma punkten. Man kan även ta djupa andetag och se om smärtan ändras.

Eftersom du genomgått en hjärtkontroll med bl a arbets- EKG så behöver du nog inte oroa dig för hjärtat.

Att det "suger" i bröstkorgen kan vara ett symtom på att du är trött, utmattad och orolig för hjärtat. Man kan ibland utveckla en hjärtneuros som du kan läsa om på webben och Googles.Även ospecifik yrsel kan ingå i denna sjukdomsbild.

Om du tycker att det stämmer med dina symtom kan lite motion vara till stor nytta. Du ser att du orkar.

Lycka till,

Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Väntar på svar på mitt 24 timmars ekg.
Först fick jag vänta 3 månader innan jag fick göra ett 24 timmars, som egentligen skulle vara 2 veckors men det är väldigt lång kö på dessa,Jag har väntat i flera veckor på svar på mitt 24 timmars ekg. jag fick veta om dem såg något akut så skulle jag få komma tidigare. Men jag undrar vad som är akut och inte. Ska man gå för länge med mina problem utan att få någon hjälp? Jag har problem med något flimmer aktigt och högre puls varje natt. Det flimmer aktiga kan jag få stopp på om jag gör någon ansträngning. Det tar lite på psyket att ha det så här. Jag har gått med ett hb värde på 100 utan att vetat om det och undrar om det kan vara orsaken till det hela? Mvh Pia
Svar:

Hej Pia,

Har man noterat något "akut" hade man säkert kontaktat dig genast. Upptäckte man ett förmaksflimmer borde de också kontakta dig relativt omgående, tycker jag. Ett lågt Hb brukar ge en lite högre puls.Äter du järntabletter?

Du skriver att om du gör någon ansträngning försvinner det flimmeraktiga. Det är ett gott tecken.
Har man extraslag på hjärtat, som är normalt i de flesta fall, så brukar de försvinna om man ökar pulsen lite genom t ex ökad fysisk aktivitet.

Sjukvårdsapparaten maler långsamt och hittar man inget speciellt bland provsvaren, så kan svaret till dig dröja.
Jag tror inte att du behöver oroa dig, men försök få upp ditt Hb.

Lycka till och Gott Nytt År,

Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Hög puls vid träning eller hög belastning
hej!jag får väldigt hög puls när jag tränar eller anstränger mig hårt, har gjort ekg och kom upp i 275 slag när dom ville att jag skulle kliva av cykeln. Jag kommer upp snabbt i hög puls när kroppen är ouppvärmd, 150-220 innan den går ner igen och man kan börja träna någorlunda normalt under ej för hård träning, vad kan detta bero på?
Svar:

Hej,

Så vitt jag förstår har du gjort ett arbets- EKG där man registrerat din snabba puls på 275/ min. Det är ganska ovanligt att ha så pass hög puls även vid extrem belastning.

Som du kanske vet styrs pulsen av sinusknutan, hjärtats tändstift.Vissa hormoner från binjurebarken påverkar indirekt sinusknutan som i sin tur ökar sin elektriska urladdningsfrekvens vid fysisk belastning.Dessa ämnen heter adrenalin och noradrenalin.

En gissning från min sida är att du kanske har för höga halter av dessa hormoner i kroppen. Fråga den läkarkontakt, som du har, om du kan få en remiss till en provtagning av dessa ämnen i blodet.

Något annat kan jag inte komma på som förklarar din höga puls.

MVH
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Kan en pacemaker påverka hjärtat negativ?
Kan hjärtat efter några år med en pacemaker bli van vid den och därför mera beroende av pacemakern?
Svar:

Hejsan,

Din fråga är mycket intressant och vi har valt att skriva en liten artikel som svar på din undran. Artikeln publiceras på hemsidan imorgon.

Som du kan se kan man inte helt och hållet säga att pacemakerbehandling är helt komplikationsfri beträffande hjärtat. Emellertid att höja en långsam puls och förhindra hjärtstillestånd kommer naturligtvis i första hand. Kamrarna rör sig lite i otakt vid enbart stimulering i höger kammare som nästan alla pacemakersystem gör idag. Läs mer på artikeln som sagt. Tack för din fråga.

MVH
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Jag har kardiomyopati och tar Seloken 100 x2. Jag får inte upp pulsen till mer än 140, mot 190 innan jag började med medicinen. Jag orkar inte röra mig som förr, ska det vara så här resten av livet?
Svar:

Hej,

Biverkningarna med betablockare kan vara många som du kan se i patient-FASS på nätet. En typisk biverkan är att det är svårt att få upp pulsen vid fysisk ansträngning.

Du kan diskutera med din läkare om du inte kan få byta preparat eller byta betablockare. Det kan hjälpa ibland.Ev kan man reducera dosen, det beror lite på hur framskriden din kardiomyopati är. Är betablockaden mycket viktig, som den ofta är vid kardiomyopati, kan man ibland sätta in en pacemaker vid symptomgivande långsam puls, men kommer din puls upp till 140/ minut tror jag inte man gör det.

MVH
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Strukturförändringar...
Fick för någon dag sedan följande svar från dig, "Det är som du skriver, adrenalinpåslaget ger ofta hög puls , sinustakykardi, vilket är normalt att få. Andra, onormala tillstånd med pulsändringar (arytmier) orsakas av olika strukturförändringar i hjärtat." Ja, att hjärtat slår fort vid ansträngning, rädsla, upphetsning osv är jag med på. Då slår ju hjärtat regelbundet med en hög hastighet. Men, kan adrenalinpåslaget göra att hjärtat även slår oregelbundet och hackigt? Jag får mycket ofta hoppig och ojämn puls vid oro och ångest? Häromkvällen var jag på teater och pulsen gick i otakt så gott som hela tiden och så här är det ofta. Beror det också på adrenalinet som förmodligen flödar fritt i kroppen? Är det i dessa fall strukturförändringar i hjärtat som åstadkommer dessa fenomen? Många skriver här om extraslag. Är det en strukturförändring i hjärtat? Jag förstår inte riktigt vart gränserna går? Extraslag och oroligt hjärta är ju i de flesta fall ofarligt, sägs det. Kan nervöst hjärta framkalla dessa symtom (helt oregelbundna slag) som jag upplever i pressade situationer? Hjälper Inderal i dessa fall? Förresten vad menas med strukturförändringar? Jag undrar så och tackar dig för svar.
Svar:

Hej igen,

Oro och ångest ökar ofta pulsen, patienten befinner sig ofta i en slags stressituation.Utsöndras adrenalin och noradrenalin ökar pulsen, hjärtat reagerar starkt på dessa sk stresshormoner. Resultatet kan bli en snabb, regelbunden sinustakykardi som jag skrev. Tyvärr reagerar inte alla hjärtan på samma sätt utan adrenalinpåslaget kan även leda till ojämn puls med mycket extraslag och kanske en sjuklig hjärtklappning t ex kammartakykardi.

För att detta skall hända (kammartakykardi) så har man ofta några förändringar i hjärtmuskeln, t.ex. en skada i hjärtats muskelvävnad efter en hjärtinfarkt eller en inflammation.Det är det som jag kallar strukturförändringar. Efter en infarkt får det skadade området en ärrbildning, skadade muskelceller ersätts inte.

Om oregelbunden puls och extraslag är kanske de vanligaste frågor vi får f.n.Du kan titta lite på tidigare frågor och svar. Har du aldrig haft någon hjärtsjukdom och inte har det så betraktas extraslag i stort sett som ett normalt fenomen. Det kan vara svårt att exakt säga var extraslagen kommer ifrån i hjärtat, ibland uppstår de från olika håll, sk multifokala extraslag.

T.ex. Inderal kan hjälpa dig, men alla individer reagerar olika och det är svårt att säga att du kommer att slippa extraslagen med Inderal eller annan betablockare.

Lycka till,

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: fundering
cirkulations uppbyggnad och funktion
Svar:

Hej

Tyvärr förstår jag inte riktigt din fråga men om du läser under rubriken fördjupningar: Det friska hjärtat så kanske du får lite svar på dina funderingar.

MVH
Maria
Pacemakersköterska

Fråga: jag får smärta i bröstet och yrsel vid måttlig ansträngning. har ICD p g av kardiomyopati. på las kunde man ej se något på EKG eller blodprov. smärtan finns kvar. vad kan detta bero på? mvh K B
Svar:

Hej,

Det är svårt att svara på dessa frågor då jag inte kan hela din sjukhistoria. Smärta i bröstet kan ha många olika förklaringar och kommer ofta från bröstkorgsväggen, lungsäckar eller strukturer runt hjärtat. Själva hjärtat har inga smärtnerver. Jag gissar att man exkluderat att du har angina pectoris.Vid angina kommer en mycket typisk smärta ffa vid ansträngning.Har du gjort ett arbets-EKG för att se om det kan vara angina pectoris?

Yrseln kan bero på attacker med lågt blodtryck. Får man dessutom smärta kan trycket sjunka ytterligare pga sk vagusnervstimulering.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Stress
Vad är skillnaden mellan stressutlöst hjärtproblem och hjärtbesvär som är påvisbara. Är adrenalinpåslag "boven i dramat" vid det stressutlösta? Symptomen kan väl vara desamma? Kan det förra övergå till hjärtsjukdom? Hjärtat slår ju mycket ofta med oregelbundna slag. Det måste slita på hjärtmuskeln, anar jag. Är Inderal en passande medicin för ett oroligt hjärta? Undrande och tacksam för svar.
Svar:

Hejsan,

Det är som du skriver, adrenalinpåslaget ger ofta hög puls , sinustakykardi, vilket är normalt att få. Andra, onormala tillstånd med pulsändringar (arytmier) orsakas av olika strukturförändringar i hjärtat.

Att hjärtat slår fort ibland betraktas som nyttigt, man rekommenderar fysisk träning för att inte få hjärtproblem. Hjärtmuskeln blir vanligtvis starkare av regelbundet tränande
och hjärtat kan växa något vid kraftigare motionssporter.

Vid stress intar kroppen en slags försvarsmekanism, fly eller slåss med det aktuella problemet. Vetenskapen om detta är oskadligt eller dåligt för hjärtat är delad. Det gäller främst frågan om stressen påskyndar utvecklingen av åderförkalkning i hjärtats kranskärl eller ej. Plötslig hög puls hos ett redan åderförkalkat hjärta, kan leda till kärlkramp eller hjärtinfarkt.

Adrenalinutlöst takykardi (hög puls) kan minskas med t.ex en betablockare som Inderal. Inderal verkar relativt snabbt men verkar bara under några timmar. Många tar t.ex Inderal om det vet att de skall ställas inför en stressad situation, som t. ex. att hålla ett föredrag inför publik.Vill man "skydda" hjärtat mot hjärtklappningar under hela dygnet får man ta en långtidsverkande betablockare.

MVH
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Lågt blodtryck pga medicin
Hej! Jag har en sjuk sinusknuta och attackvis förmaksflimmer. Flimmret har efter isättande av pacemaker dock hållit sig undan och jag hade min senaste attack i juli. Jag har tidigare alltid haft normalt blodtryck (120/80) men har efter påböjad medicinering med enconconr (1 tablett dagligen) ett blodtryck som allt som oftast ligger runt 90/60. Vilka risker finns med att ha ett lågt blodtryck? Idag har jag yrsel av och till ibland med domningar i ansiktet. Är det lämpligt att minska medicineringen till en halv tablett?
Svar:

Hejsan,

Jag kan tyvärr inte föreslå patienter olika behandlingar med mediciner då jag dels inte undersökt patienterna och dels pga att de behandlas av annan läkare.

Däremot skulle jag själv få så lågt blodtryck skulle jag ta halva dosen och kolla mitt tryck noga.Lågt blodtryck kan medföra yrsel, man blir vinglig och kan ramla. Några patienter svimmar några sekunder. Man fryser lättare och kan känna sig trött.

Med vänlig hälsning,
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Pacemaker pga. sjuk sinusknuta. Kan det vara ärftligt?
Jag har sedan 12-års ålder svimmat i stående, sittande och liggande position. har även vaknat på natten, fortfarande liggande i sängen, svimmat och vaknat upp från detta och somnat om. Nu 18 år (!) senare lyckas man hitta att jag hade asystolier på mellan 3-10 sek, som kommer i perioder på ca 3-5 dagar upp till 15-20 tillfällen per dygn. Många av dessa svimningar uppträdde under sömnen. Jag fick nu för ca 2 veckor sedan inopererat en pacemaker och har sedan dess mått bra. Min fråga är nu om detta kan vara äftligt och om mina barn behöver genomgå några kontroller? /Ida
Svar:

Hej

Störningar i hjärtats retledningssystem kan ibland beror på en annan bakomliggande hjärtsjukdom, t ex inflammation, muskelsjukdom, hjärtinfarkt etc. Vissa av dessa sjukdomar kan vara ärftliga.

I vissa släkter förekommer flera pacemakrar än "normalt" utan att man vet orsaken, men det är mycket sällsynt att man ser någon ärftlighet i att ha en sjuk sinusknuta eller AVblock.

Man gör inga vidare utredningar på barnen om det är dessa rytmstörningar som föräldren har.
Vad som är viktigt att om ditt barn skulle börja svimma eller få liknande symtom som du har haft att man då kontrollera upp och utreder vidare varför.

Är du fortfarande orolig för dina barn så skulle jag rekomendera dig att kontakta din läkare för mer information.

MVH
Maria Hesselstrand
Pacemakersköterska

Fråga: stickning i bröst ut i arm och hals bör jag kontakta läkare
Svar:

Hej

Det är alltid bra att göra en kontroll hos en läkare för att få besked om vad det kan vara du känner. Har man problem med syrebrist i hjärtat pga dålig blodförsörjning i hjärtats blodkärl så kan man få dessa symtom. Be om en kontroll och berätta vad du känner.Skulle symtomen bli kraftigare och hålla i sig en längre tid så ska du söka akut.

MVH
Maria
Pacemakersköterska

Fråga: När jag fick min ICD sa man att jag skulle kunna leva som vanligt.
Men. Jag har gått upp 10 kilo p g av Seloken, jag känner mig ständigt trött och tung i kroppen,jag får arytmi och yrselattacker när jag rör mig så jag måste stanna, jag får tryck över bröstet och riktigt ont när jag har sex. Har haft min ICD sen maj i år.
Svar:

Hej

Jag tror att det är viktigt att du kontaktar din läkare för hjälp för alla de symtom du beskriver.
En ICD gör ju inte att du mår bättre men skyddar dig från att drabbas av farliga hjärtrusningar. Det är möjligt att du behöver justera din läkemedel och utredas mer varför du mår så dåligt.
Hjärtat får ju jobba extra hårt med de extra 10 kilon du har gått upp.

Lycka till
Maria Hesselstrand
Pacemakersköterska

Fråga: Min son har oregelbundna slag på hjärtat på ekg
Hej! En läkare lyssnade på min son hjärta och hörde en oregelbundenhet. Så vi blev kallade till ekog, där det visade att hjärtat slår oregelbundet inte jämna slag hela tiden. Vi ska bli kallade till utredning. men jag undrar vad det kan vara? Jag förstår att ni inte kan svara säker i hans fall. Men det måste ju finnas liknande fall och olika diagnoser.
Svar:

Hej orolig mamma

Troligtvist är det extraslag som din son har. De brukar vara helt ofarliga men kan ibland upplevas som obehagliga. Jag hoppas att eran läkare kan ge er lugnande besked och förklara varför de kommer.
Skriv extraslag på våran sök motor så kanske du kan läsa fler frågor och svar inom denna fråga.

MVH
Maria Hesselstrand
Pacemakersköterska

Fråga: Pq-tid
För två år sedan upptäcktes att jag har fördröjd pq-tid, den låg då på 314. Var på kontroll för en tid sedan och då var den 334 och nu ca två månader senare är den 358. Vad innebär detta blir det sämre och sämre hela tiden? Var går gränsen för när man behöver pm? Snälla förklara lite om pq-tid för jag tycker inte jag får svar på mina frågor hos läkaren.
Svar:

Hej

Det läkaren ser på EKG är att det är en störning i retledningssystemet och det yttrar sig i att det blir en fördröjning av impulsen från förmaket till hjärtkamrarna. Signalen kommer alltid ner men senare än normalt. Detta kallas AVblock I. Patienter med AVblock I och inga symtom på svimning eller yrsel behöver inte behandlas med pacemaker.

MVH
Maria Hesselstrand
Pacemakersköterska

Fråga: Arytmier
Hej,har gått med 72timmars ekg o det är funnet att jag har onormal arytmi-sjuk sinusknuta. Äter sen många år bisoprolol,men har främst på morgonen kraftiga arytimer-200s/m. Vill inte äta medicin längre pga magen som krånglar,vad jag undrar över är om ablation är en lösning till mina prob.?? Var hos min hjärtläkare idag o pratade och tog upp detta,men hon sa att man ska "akta sig för att vilja operera sig.Visst inte kul att få en pacemaker vid 41årsålder,men inte kul att känna av sitt hjärta på detta sätt då det påverkar mig ibland i vardagen. Jag undrar även om långvarig stress kan påverka så att man får en sjuk sinusknuta?? Ska snart göra en mätning av mitt kortisol för att utesluta om det är det som gör min oregelbundna rytmen. Har haft detta till o från sen 2002. Ja,jag vet,kunde frågar mer när jag var hos läkaren,men frågorna kommer nu! Får man en pacemaker betyder det då att min sinusknuta aldrig mer kommer fungera eftersom de klipper bort den ledningen? Då är pacemakern min sinusknuta??
Svar:

Hejsan,

Jag undrar först om en arytmiexpert, elektrofysiolog, har tittat på dig och dina EKGn? Du skriver inte om du har långsam puls ibland t ex under 50? Det finns en typ av sjuk sinusknutans arytmier som kallas tachy- bradysyndromet , där pulsen växlar mellan hög frekvens och låg. Emellertid brukar inte pulsen gå upp så högt som till 200/ min om sinusknutan är involverad. Det kan finnas ett sk ektopiskt fokus intill sinusknutan som plötsligt laddar ur sig så pass fort som med 200/ min. Ett sådant litet område kan spåras om man lägger in elektroder i förmaket. Hittar man det kan man utföra en ablation mot vävnaden dvs förstöra den. Sk ektopiska foci orsakar cirka 10-15% av hjärtklappningar från förmaket. Den vanligaste orsaken är en sk återkopplingstakykardi och det måste man också kontrollera att du inte har. De behandlas också med ablation.Lyckas dessa behandlingar behöver du inte pacemaker om du inte nu har mycket långsam puls också.

För att exakt få klarhet i din typ av arytmi så tycker jag att du skall genom en elektrofysiologisk utredning där man temporärt lägger elektroder i hjärtat och kartlägger orsaken till din arytmi. Jag har ju inte sett dina EKG, men jag är inte helt övertygad om sinusknutan orsakar dina takykardianfall på 200 slag/ minut. Diskutera vidare med din hjärtläkare om ev fortsatt utredning är mitt råd.

Sinusknutan kan man inte " klippa bort" och man förstör den inte heller med ablation. Jag tror inte stress orsakar din hjärtklappning såsom du beskriver den. Vill man definitivt koppla ur förmaken gör man en AV- ablation som du kan läsa mer om under fördjupningar på denna webbsida. Efter den ablationen måste man ha pacemaker som på sätt och vis ibland blir din sinusknuta om din egen sinusknuta går så långsamt att den inte styr pacemakern.

Lycka till!

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Svimning och låg puls
Hej! Jag heter Maria och är 26 år och jobbar själv inom vården. Senaste tiden har jag svimmat vid upprepade tillfällen. Första gången satt jag och pratade i telefon och hittades på golvet alldeles gråblek av en kollega och var då tryck och pulslös. Man började med HLR och jag vakande till efter någon minut och blev därefter inlagd på HIA. Man hittade inget på telemetriövervakningen och funderade på om det var en kraftig vasovagal reaktion. Fick även göra ett tilttest där jag svimmade efter nitroprovokation. Efter ett par veckor svimmade jag igen när jag gick på väg hem från jobbet. EKG visade då sinusbrady frekvens på 45/min. Blev inlagd igen med telemetriövervakning som visade sinusbradykardi som lägst 27/min. Jag fick en Reveal dos in opererad och prövade bricanyl som pulshöjande och orstanorm samt effortil för att höja blodtrycket men det har bara hjälpt under en kort period. Har fortsatt att svimma. Avläsning av dosan har visat upprepade episoder med sinusbradykardi med frekvens kring 35-45/min. Nu funderar man på att op in en pacemaker eftersom jag haft bradykardi i smd med svimningar men man lite osäker ändå om jag blir hjälpt av en pacemaker eftersom jag kan vara bradykard utan att svimma. känner att det börjar bli en ohållbar situation då jag aldrig vet när eller var jag kan svimma. Har redan brutit nyckelben, handledsfrakturer mm Tror Du att jag kan bli hjälpt av en pacemaker eller finns det något annat jag kan göra för att få upp puls och blodtryck för att förebygga ytterligare svimning? En uppgiven Maria
Svar:

Hej Maria,

Vaso- vagalt syndrom är ett ganska knepigt begrepp där både bradykardi och blodtrycksfall leder till synkope. Många läkare menar att patienten inte blir hjälpt av en pacemaker som ju sällan påverkar blodtryckssänkningen. Vid en internationell kongress som jag bevistade nyligen tog man upp detta syndrom och expertisen blev tillfrågad om man skall ge pacemaker till patienten eller ej. Jag fick intrycket att majoriteten av läkarna skulle sätta in en pacemaker vid svimning med dokumenterad låg puls samtidigt.

I ditt fall skulle jag absolut föreslå pacemaker. Som du kanske vet finns det en speciell funktion i vissa pacemakrar för denna typ av patienter. När pulsen plötsligt minskar snabbt går pacemakern in och stimulerar snabbare kanske 90 imp/min för att på så sätt försöka kompensera för blodtrycksfallet. Anfallen varar ju bara några sekunder- minuter och när pulsen blir normal inhiberas pacemakern. Allt detta kan programmeras till olika värden.

Så jag tycker att det är värt att pröva denna behandling.

Några läsare som har detta syndrom kan ju skriva om sina erfarenheter till vårt forum.

Lycka till!
Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Jag har o bstruktiv hypertrofisk kardiomyopati, fick min diagnos för ett halvår sen. Har Seloken 100 mg g 2, och fick oxå ICD samtidigt som diagnosen. Kommer den här sjukdomen att förkorta mitt liv?
Svar:

Hej,

Det är svårt att svara på denna fråga, jag vet inte hur pass långt din hjärtsjukdom har framskridit. Är obstruktionen svår finns olika behandlingsalternativ för att minska förträngningen. En del patienter med kardimyopati kan avlida i kammarflimmer om de inte har en ICD.
Andra kan få hjärtsvikt men den processen kan vara ganska långsam. Svåra fall kan ibland genomgå en hjärttransplantation.
Din fråga kan nog bara besvaras av din behandlande läkare.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: 47 i vilopuls
Är kvinna på 44 år som tränar regelbundet. Inte någon överdriven träning och inte heller överdrivet hårt. Klarar att spring en mil på 55 min. Vid en blodgivning för ett tag sedan mätte de bl a pulsen och kommenterade min vilopuls på 47 som att jag troligtvis tränade mycket. Den är fortfarande bara 47. För några år sedan vet jag att den låg på 57-58. Jag har de senaste två åren sökt läkare, vid 3 tillfällen, för periodvis extrem trötthet. De har tagit olika blodprover men inga tecken på virus eller brister. Har alltid haft lågt bloctryck, 110/65, och just för att jag alltid haft det har jag lärt mig hantera yrsel om det skulle komma. Blodvärden ok 135-140. Vid löpning går pulsen upp till 135-140 ganska långsamt, och jag kan om pulsen ligger kvar springa "hur långt som helst". När jag stannar sjunker pulsen väldigt snabbt ner till 70-80 för att sedan ligga strax över 65 vid normalt kontorsarbete Min fråga; Kan min periodvisa extrema trötthet hänga ihop med pulsen? Är det ok att ha 47 i vilopuls. När är det farligt? Kan jag fortsätta springa? /47:an
Svar:

Hej 47'an,

47 slag/minut är inte så farligt lågt, men vissa människor kan få symtom av det.Trötthet, yrselattacker, svimningskänsla, frusenhet, dålig sömn brukar vara vanliga symtom. Enbart trötthet räcker nog inte för att få en pacemaker.Din puls är normal vid fysisk ansträngning.

När du känner dig riktigt trött, räkna pulsen under en minut och anteckna ett tiotal olika värden. Får du något av ovanstående symtom, anteckna detta också. Du tränar nog för lite för att ha få så pass låg vilopuls. Visa dina uppmätta värden och nedskrivna symtom för din läkare.

Annars inga mediciner som gör dig trött? Har du mens och är dessutom blodgivare kan Hb bli lite lågt och ge dig trötthet.Lågt blodtryck ger ofta trötthet.

Farligt låg puls blir det när man börjar svimma. Sök i så fall på akutmottagningen direkt.

Kanske blir det en pacemaker till slut.!

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: förmaksflimmer
Hur mycket stör ett förmaksflimmer mitt dagliga liv? Kan jag träna som vanligt, kan jag jobba i ett mycket rörligt och stressigt jobb? MVH Kerstin
Svar:

Hej,

Du kan leva ett helt vanligt liv med förmaksflimmer. Oftast kan man inte påverka flimret så att det blir "sämre", skadar hjärtmuskeln eller att det kan bli farligt. Har man ett anfallsvis påkommande flimmer så kan en del patienter starta flimret genom att t ex dricka kaffe eller sprit eller kanske äta starkt kryddad mat.

Om du behöver mediciner för att bromsa kammarpulsen eller för att minska risken för blodpropp, avgör din läkare.

Måttlig regelbunden motion är bra. Man beräknar att arbetsförmågan minskar med 10 - 20% om man får förmaksflimmer. Många människor märker inte att de fått flimmer därför uppmuntrar vi allmänheten att räkna sin puls då och då och kolla att den är jämn.

Så Kerstin, det är bara att köra på på jobbet och kanske på gympapassen.
Förresten har man diskuterat att försöka ta bort ditt flimmer med ablation, som du kan läsa om här under fördjupningar?Kolla på internet,Googles, också.

Bästa hälsningar,
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: hög puls, mår dåligt av att inderal
hej! Jag har tidigare haft problem med pulsen som ligger 100-110 slag i minuten. Läkaren skrev ut inderal. Men vill inte ta den då jag mår och känner mig konstig efter jag tagit det. Jag undrar vad jag ska göra pulsen ligger över 100? MVH
Svar:

Hej

Ta kontakt med din läkare igen och berätta att du inte mår bra av medicinen. Det finns andra läkemedel att erbjuda mot hög puls.

MVH
Maria
Pacemakersköterska

Fråga: Kan kammarflimmer uppkomma av inget speciellt?
Jag pratade med en kardiolog och han sa att ibland uppkommer kammarflimmer av ingen orsak, kan det vara så?
Svar:

Hej

Det är nog ytterst ovanligt att kammarflimmer ( ventrikelflimmer VF), spontant startar ffa in unga år och i ett friskt hjärta. I så fall rör det sig om förgiftningar, saltrubbningar i blodet, generell syrgasbrist, narkotika mm. Råkar man utför en myokardit, en inflammation i hjärtmuskeln, vilket ibland kan drabba unga , finns risk för ett VF. Det händer ibland på t ex fotbollsplan, som du kanske sett i media.
Vissa virus har en affinitet till hjärtat och känner man sig dålig och har hög feber så bör man avstå från konditionsträning.
När man börjar nå medelåldern har många redan börjat få åderförkalkning i hjärtats blodkärl. En hjärtinfarkt kan debutera med ett VF.
Andra sjukdomar som högt blodtryck, klaffel, alkoholmissbruk mm kan leda till VF.

Men som svar på din fråga så behövs det en orsak till att ett kammarflimmer uppträder.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Är mina symptom botbara med en pacemaker?
Hej, Mina problem började en dag då jag styrketränade ett tungt pass, jag tappade lite energi och bestämde mig för att springa på löparbandet i 40min... Men en orkeslöshet tog tag i mig så jag avbröt löpningen. Detta har aldrig hänt förr... Jag hade nog fortsatt med bruten fot. När jag kom hem hade jag ont i nedre högra delen av magen. Detta hade jag fått lite av under året som gått... Men det släppte snabbt och var en molande smärta (inte jätte ont)... Jag fick feber och frossade och mådde sjukt dåligt... Så jag tog mig till akuten för första gången i mitt liv. Deras svar var typ att de inget kunde göra, utan jag skulle söka vård på vårdcentral... Efter några dagars försök lycksdes jag ringa in och fick en tid. En läkare försökte utreda mig. En läkare som hon vidare befodrade mig till sa att jag haft borelia och det var nog detta... Tror inte min läkare kom fram till något för hon var at läkare och inte kvar mär jag ville fortsätta dra i det hela... Jag bröt med läkarna, var som en vägg. Hela tiden jobbade jag (programmerare,jobbade hemma på distans)... Bara sjuk några dagar när jag var akut... Jag bet ihop och fortsatte mitt liv i motvind... En gång till var på akuten då det kändes som jag var på väg att dö när jag handlade mat... Samma bemötande på akuten, lämnade med 40+ feber i en dimma arg för dom sa typ "det är sådana som dig vi inte vill ha här"... Fortsatt motvind i ett halvår.... Nu pallar jag inte mer, blir inlagd. De gör massa prover, jag blir lättad känns bra... Nu skall de hitta vad som är fel. När jag skall sova på natten går larmen och de rusar in... Min puls är låg kanske 27 slag/min... De gör en skiktröntgen höger del mage ser inget... De säger att de skriver ut mig.jag blir upprörd, de har ju inte hittat något. De säger "du kan få tid hos psykolog"... Grrr... De har gett mig tid för att gå med hjärtbandspelare. Jag säger till dom att jag jag styrketränat och har ont i nedre högra delen i magen, jag kom inte hit för mitt hjärta! Ett tag senare får jag gå med bandspelaren, och ytterligare mer senare ringer dom och säger (minns inte exakt då jag inte brydde mig värst om denna testen) "din puls är mycket låg och du har dubbelslag, du kan få pacemaker men du är ung, ring om du börjar svimma av"... Nu bestämmer jag mig för att jag är frisk och fortsätter gå i motvinden... Och börjar kunna hantera det hyfsat... Jag skadade foten massa år senare (en helt annat fall... Där läkarna lex mariade sig själva)... Fyra titanskruvar och nu börjar vi närma oss slutet på historien. I måndags. Opererade jag ut skruvarna och vid uppvaket kommer en läkare och säger att min puls var låg och min sinus?knuta? Något... De blev fel när de skulle spela in, så datat fanns inte kvar. Men han ville jag skulle snacka med en kardiolog om pacemaker. Jag är född 72 Jag blev dålig 2005 Idag har jag fortfarande alltid mer eller mindre molande värk i högra delen av magen. Jag är mer eller mindre yr, alltid. En eller två gånger sen 2005 har jag haft en plötslig normal kännsla. Mitt minne har börjat försämras ordentligt, så det börjar bli jobbigt i mitt jobb :( Jag är tröttare än vanligt folk tror jag, och gå upp på morgonen är tufft. Så... Det börjar kännas som om jag går till kardiolog, så får jag pacemaker. Men är det lösningen på mina symptom?? Visst det i magen kan vara något annat ej relaterat... Sluligen... Finns det något annat som kan ge låg puls och genom att bota detta bota hjärtrytmen? Förlåt för en svamlig fråga. Och det är skrivet på en iphone, så det finns nog många feltryck.
Svar:

Hejsan,

Som du vet finns det sjukdomar som är " konstiga" , de har inte några klassiska symtom, prover är normala men patienten mår absolut inte bra. Här gäller det för patienten att hitta en läkare med ett "Sherlock Holmes' sinne" som metodiskt, rationellt och ett vänligt bemötande gör vad han/ hon kan för att finna en diagnos. När jag läser din historia tänker jag på Borrelia, som du skriver, eller TWAR en mystisk sjukdom som kan drabba hjärtat, läs på webben.
Låg puls nattetid ner mot trettio kan unga människor ha normalt. Så pacemaker har diskuterats och det verkar som de lagt den frågan i dina händer. De finns konstiga sjukdomar men de finns konstiga läkare också. Jag gillar inte när de skjuter över svåra beslut på patienten.Din nedsatta ork, yrsel, låga puls kanske talar för pacemaker." Kom tillbaka när du svimmar" är inget bra råd , du kan svimma i en farlig situation som i trafiken eller faller handlöst bakåt mot marksten.
Vad som inte riktigt framgår är om du har symtom samtigt som pulsen är låg. Det ger bandspelare svar på ibland. Ännu bättre kan vara att sätta in en EKG-loop recorder ILS, som du kan läsa om på denna webbsida. Den registrerar ditt EKG när hjärtat går onormalt. Det är ett litet operativt ingrepp på tio minuter och här kan man säkert avgöra om du behöver en pacemaker eller ej.
Det är sant att man inte gärna lägger in pacemaker på " unga" men det gäller främst barn.
Din värk i buken kan jag tyvärr inte hjälpa dig med, divertikulit, gastrit?Det finns många orsaker.
Är du väldigt trött på mornarna kan en normal hjärtfrekvens göra dig piggare.

Så lycka till nu med hjärtat. Har man föreslagit pacemaker skulle jag följa det rådet, är läkarna osäkra skulle jag be om att få en EKG loop recorder insatt.
Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: hur fungerar hjärtats retledningssystemet?gör även en jämförelse med EKG
Svar:

Hej,

Du kan läsa om det friska hjärtat, det sjuka hjärtat och EKG under fördjupningar.

Det friska hjärtat.
Det sjuka hjärtat.
EKG-Elektrokardiogram.

Mvh
Magnus

Läs mer i lexikon: 
Sjuk sinusknuta
Läs mer i lexikon: 
EKG
Läs mer i lexikon: 
AV-block
Fråga: Kardiomyopati och ICD sen ett halvår.
Jag har haft besvär med hög puls och oregelbundna hjärtslag sen sista kontrollen hos min hjärtläkare. Jag har svårt att gå snabbt för hjärtat börjar hoppa och jag blir yr och andfådd. Vad är det för fel? Tack på förhand, K. Berg
Svar:

Hej,

Om något försämras efter en pacemaker- eller ICD kontroll bör man direkt ringa mottagningen och få programmet kontrollerat. Det är så många parametrar som kan ändras och justeras att det är ytterst lätt att "glömma" ställa tillbaka aktuella värden.
MVH
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Tandinfektion
Hej, I september gjorde jag en rotfyllning i en tand i övre käken. Fick en provisorisk fyllning och skulle få en permanent sådan i oktober. Då var jag fortfarande öm så jag fick en ny tid i november. Var hos tandläk i fredags och eftersom jag fortfarande är öm i och ovanför tanden gjordes en röntgen vilken visade att det möjligen är litet infektion/inflammation kvar men att det i jämförelse med bilderna i september ser bättre ut. Fick en ny tid i januari. Förhoppningsvis är det bra då men det kan också enl tandläk vara så att han måste göra om rotfylllningen i en av kanalerna. Tandläk vet att jag har pacemaker. Är detta något man bör oroa sig för? Eventuellt be om en tidigare tid? Jag vill INTE riskera att inflammationen går ut i blodet och via elektroderna sprider sig till hjärtat. Är 41 år, kvinna och har haft PM i 2,5 år ca. Tack! Hälsningar Sanna
Svar:

Hej,

Det finns väl inget standardsvar på din fråga .Olika läkare ordinerar olika. Själv har jag aldrig sett en tandinfektion sprida sig till elektroderna som ligger inbäddade i bindväv. Vid t ex hjärtklaffar är man mer försiktig då de exponeras mer för blodströmningarna i hjärtat.
I ditt fall hade jag nog avstått från antibiotika om man bara misstänker en ev infektion.

MVH
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: oregelbundna hjärtslag/puls
har under en längre tid oregelbunden pul/hjärtslag. Mår ej dåligt av detta, utan mest en slump att jag märkte detta när jag tog pulsen. I vila slår det normalt några slag, och sedan kommer ca 3 st snabba, och sen tillbaka till normala igen. Så håller det på. Vid ansträngning slår det snabbare, och sedan stannar det upp en kort paus, och sedan som vanlig igen. Någon som vet om detta är normalt? Ska också tillägga att jag har normalt blodtryck. Har rätt så snabb vilopuls på ca70-80. Är överviktig, och har taskig kondition. Kan detta försvinna med regelbunden motion, och viktnedgång? Detta har blivit mkt psykologiskt för mig. Känner på pulsen flera gånger om dagen, och oroar mig ständigt.
Svar:

Hej,

Du skriver inte hur gammal eller hur ung du är. Som du säkert läst av alla frågor och svar om extraslag så brukar vi inte behandla dem och de anses som en normalvariant att ha extraslag på hjärtat.
Det låter inte som du har attacker med förmaksflimmer.Det drabbar ju främst personer i hög ålder.
Lagom motion och viktnedgång är bra och skonar hjärtat. Har du tur kan extraslagen minska. Alkohol, kaffe, starka kryddor kan öka antalet extraslag.

Om du lider mycket så kontakta din husläkare så kan du få en medicin som kan minska dem ibland (betablockare).

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Arytmier
Får väldigt ofta oregelbunden, ryckig puls efter maten. Detta kan vara någon timme eller mer. Därefter kan pulsen lugna ner sig och bli nästan normal men jag är så trött och matt efteråt. Jag har gått igenom ablation för ett tiotal år sedan och mitt hjärta verkar vara mycket känsligt men så har det varit sedan tonåren. Jag har funderat på hur det kan bli så här? Kan magen trycka på hjärtat så det reagerar med arytmier? Det här är ju ett forum för dem med pacemaker men hoppas det går bra ändå att få vara med. Ulla
Svar:

Hej,

En del människor får hjärtpåverkan när de äter. Matstrupen gå ner precis bakom hjärtat.En uppsvälld mage kan påverka hjärtat så att extraslag utlöses. Vissa måltider kan också ge hjärtklappning t ex starka kryddor, kaffe, sprit mm. Du vet nog allt det här.

Dina symtom är väl inte så vanliga med arytmi efter måltid. Om du vill kan du fråga din läkare om du kan få en medicin typ sk betablockare som lugnar ner hjärtat ofta när det gäller extraslag.Du har säkert provat det tidigare. Har du genomgått ablation kanske en ny kontroll borde göras. Ablationstekniken har förbättrats mycket de senaste tio åren. Har du korta attacker med förmaksflimmer tror du? Här finns nya behandlingsmetoder.

Så en ny arytmikontroll är mitt råd om du inte gjort det nyligen.

Lycka till!

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Krävs remiss till kardiolog? Obehag vid magnetkamera-undersökning.
Hej. Utan att gå in djupare i mina besvär undrar jag om remiss krävs för att få träffa en kardiolog? Jag undrar även om jag kan vara inne på rätt spår då jag tex, vid en magnetkamera-undersökning i somras fick ett väldigt tryck över bröstet samt i övre delen av armarna. Hjärtat började också slå väldigt hårt. Detta skedde nästan i slutet av undersökningen när det bara var ca 2 sekvenser kvar. Jag blev jätterädd och undrade vad det var? Detta obehag kom alltså endast under en viss sekvens av undersökningen. Jag gjorde undersökningen pga misstänks MS, men har aldrig hört att någon annan drabbats av något liknande. Kan jag ha något fel på kärlen? Tacksam för svar. Mvh Helen
Svar:

Hej Helen,

För att komma till en kardiolog behövs ofta en remiss. Det bör gå enklare och snabbare om om du har en pacemaker.

Magnetröntgen på pacemakerpatienter skall bara göras bara på akut trängande fall. Innan undersökningen skall pacemakern programmeras på ett speciellt sätt annars kan undersökningen bli farligt för patienten. Gjorde man det? Direkt efter magnerrtg skall pacemakerns kontrolleras samt programmeras tillbaka till det ursprungliga programmet. Gjordes det?

Det låter som din pacemakerfunktion påverkades allvarligt vid undersökningen och jag hoppas att personalen följde de riktlinjer som finns vid magnetröntgen av pacemakerpatienter. Om inte tycker jag att du skall överväga att anmäla denna incident då du utsattes för en stor fara.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: 43-47 slag/minut på morgonen. bör jag oroa mig?
Hej, Jag har fundering kring min låga puls. Känt mig periodvis trött senasste tiden, vid ett tillfälle för några veckor sedan åt jag buffemiddag och kände att jag höll på att svimma trots att jag redan satt ner, kände lite stickningar i hjärtat, och dunkande slag. Nu är det lite bättre men känner mig "slö"/matt, blir ibland lite lätt anfådd vid lågintensiv aktivitet, som långsam promenad. men vid intesivare träning spring/cykel när pulsen går upp känner jag mig piggare samt vid fullständig vila. jag är 29 år, rätt lång och smal (193cm väger 81kg). har mätt min puls morgonen till 43-47 och under dagen oftast ca 52-57. vid lite intensivare ansträngning kan jag komma upp i 120-160 slag men ganska snart, bara någon minut senare, sjunker pulsen till runt 53-60. har ett stillasittande men stressigt jobb med mycket övertid speciellt senaste halvåret, springer ca 30min i veckan så skulle inte säga att jag är särskilt vältränad. var hos doktorn för två årsedan, gjorde ekg, hade där och då 66 slag i minuten, en specialist tittade/lyssnade extra på hjärtat och sa att jag har ett stort hjärta men i övrigt friskt. har läst att 40-50 slag i minuten är varningssignal, vad tror du, är jag i riskzon? eller kan större hjärta ligga bakom min låga puls? kan stress ligga bakom detta? Sen undrar jag om det är något man kan göra i förebyggande syfte(har varit slarvig med motion och kost), ett glas rött vin om dagen? intervallträning för att öka syrrelseupptagning? någon speciell kost(kan äta mycket utan att gå upp i vikt)? oerhört tacksam för tips och råd. pelle
Svar:

Hej,

Om vi börjar med din pulsfrekvens så är du lite av ett gränsfall. Går pulsen under 50/min och du har svimningskänsla, kanske yrselattacker, är trött mm så kan det bero på för långsam puls. Ett typiskt fenomen är att den som har låg puls i vila mår gensat bättre när de rör sig och får upp pulsfrekvensen lite. En pacemaker skulle i så fall göra dig frisk. Räkna din puls vid handleden när du inte mår bra. Ligger den t ex på 55-69/ min kan det vara lågt blodtryck som orsakar dina symtom.
Stress i din ålder brukar inte leda till några symtom på långsam puls, snarare snabb puls. Lite rödvin anses vara bra för hjärtat. Är du mycket bekymrad vänd dig till läkare och be att få ett sk långtids-EKG under 24-48 timmar. Man kan då vanligtvis se om pulsen är normal.

Om ditt hjärta var "stort" bör du komma till en specialist på ultraljudsundersökning, sk eko av hjärtat. Här kan man se om du har några speciella fel på hjärtat. Att du motionerar är bra. Kosten kan man skriva mycket om, t ex olika dieter, men det kan du läsa om i böcker eller på internet. Stickningar i bröstet kommer aldrig från hjärtat.

mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: hjärtat
vad är ac-hämmare och vad är ac-blockerare
Svar:

Hej,

Att redogöra för olika mediciners verkan hinner jag inte göra på denna pacemakersida. Jag föreslår att du letar på Googles om ACE- mediciner och patientfass så får du de svar du vill ha.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: pace maker byte
Hej Thomas, tack för svar. Op. ska göras på SÖS ev. oxå ny elektrod. !!! Jag saknar PM klin. i Lund. mvh Linnéa Hälsn. till Maria
Svar:

Hej igen,

SöS är ju förträffligt med professor Mårten Rosenqvist vid rodret. Hälsa honom från mig om du ser honom.Och som sagt, lycka till! Ny elektrod är nog bra efter alla år.

Bästa hälsningar,
Thomas

Fråga: Kan det vara svårt att skilja mellan extraslag och flimmer?
Jag har själv förmaksflimmer och har också pacemaker. Men frågan gäller egentligen min man. Vid ett tillfälle var han yr och matt när han gick upp. Han tolkade det först som att han hade lågt blodsocker eftersom han har diabetes men så var inte fallet, och jag kände på hans puls ett antal gånger och tyckte den kändes som min när jag har flimmer. Det kändes likadant under ett halvt dygn men när vi kom till akuten hade det gått över. Vid en senare läkarundersökning tror inte läkaren att det kan ha varit fråga om flimmer utan trodde det var extraslag. Min fråga är om man kan ha så täta extraslag under en längre period att det är svårt att känna skillnad mellan flimmer och extraslag? Det här hände för tre-fyra månader sen men det har inte uppstått någon liknande situation efter denna.
Svar:

Hej,

För mig låter det som du fann ett förmaksflimmer. Att man helt plötsligt får en massa extraslag en halv dag och sedan att de helt försvinner är ovanligt.
Typiskt vid pulstagning vid förmaksflimmer är att fyllnaden av pulsen är ojämn förutom den oregelbundna rytmen. Som du skriver kan man bli lite påverkad när flimret startar, blodcirkulationen försämras något.
Det är bra att du kontrollerar pulsen på din man. Tränar man lite är det lätt att känna något nytillkommet. Förmaksflimmer är ju vanligt ju äldre man blir och börjar din man få flera längre anfall behövs bloduttunnande medicin.

Mvh
Thomas Fåhraeus

Fråga: Misstänker att jag har attacker av förmaksflimmer. Har ICD. Behöver jag söka läkare?
Svar:

Hej,

Om du skall söka din ICD läkare är svaret ja. Flimret kan öka kammarfrekvensen så pass högt att du kan få en chock utan att behöva den. Jag gissar att du har en förmakselektrod också och ICD n kan programmeras på ett lite annorlunda sätt.

Den andra orsaken är att du måste ställas in på bloduttunnande medicin om du har anfall med förmaksflimmer. Annars finns en viss risk för att du kan få en stroke.

Så det är klokt att ringa och beställa en tid till din läkare.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Dubbelslag
Hej. Jag undrar om en muskelknut vid skuldran kan utlösa dubbelslag. Dubbelslagen uppkommer nämligen när jag ligger ner på vänster sida. Altså samma sida som jag har problem med skuldran på.
Svar:

Hej,

Nej, en muskelknut vid skuldran utlöser inte dubbelslag. Däremot ligger man över på vänster sida ändras hjärtats läge något och det kan leda till en "retning" på hjärtat som ger dig extraslag. Det är inte helt ovanligt att människor säger att de inte kan ligga på ett speciellt sätt då de då får extraslag.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: oregelbunden puls efter träning
Hej! Jag är en tjej på 37 år som älskar att träna. Har sedan några månader upptäckt att jag efter träning, när jag har hög puls och den sedan ska gå ner till det normala får mycket oregelbundna hjärtslag i ca 1-2 min tills pulsen gått ner till det normala Har gjort arbets ekg o 24h ekg som visar att det är som jag känner men bara efter träning annars var ekg ua .Fick rådet att inte träna så mycket, för 'varför utsätta hjärtat när det blir så'? Själv känner jag att svaret är lite luddigt eftersom träning inte är något jag vill sluta med om det inte är farligt för min hälsa förstås Därför vore jag så otroligt tacksam och jag får ett rakt svar på Är det farligt att hjärtat beter sig så eller är det bara att träna på som vanligt?? Tack på förhand / Hanna
Svar:

Hej,

Uppträder alltmer extraslag vid ett abetsEKG brukar de flesta läkare avbryta provet framför allt om extraslagen kommer från hjärtkamrarna.
Det kan vara ett tecken på att hjärtat inte är helt friskt men det behöver heller inte vara så.

ArbetsEKG brukar även visa om man har åderförkalkning i hjärtats blodkärl, men det borde du fått besked om. Många läkare säger att patienterna kanske skall sluta eller minska sin fysiska aktivitet utan att inse att motionen är mångas filosofi och starka motivation att hålla kroppen i god vigör.

Om jag skulle ge dig ett råd så fråga din läkare vad han verkligen såg på EKGet. Var det extraslag från förmaken eller kamrarna?Var det från kamrarna kan det vara klokt att minska ditt tempo lite så att du inte riskerar att få en kammartakykardi. Vg se " Fördjupningar" på denna sida.
Vidare skulle jag föreslå att du fick genomgå ett ultraljud på hjärtat som ger mycket information om hjärtats storlek och rörelsemönster.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Ablation
Har genomgått ablation för cirka 8 år sedan. Kan en ny extrabana uppstå och åter dra igång attacker med skyhög puls. Om så är fallet hur lång tid efter ablationen kan detta i så fall ske? När kan jag känna mig säker att det inte blir så? Min hjärtdoktor som utförde ablationen berättade för mig att cirka 95% av ingreppen är lyckade. Jag känner mig osäker då jag tycker mitt hjärta blivit än mer känsligt och oroligt. Tackar för svar. Inka
Svar:

Hej Inka,

Nya extrabanor mellan förmak och kammare växer inte ut utan de är medfödda. Däremot kan de öppna sig t ex i tonåren eller senare i livet och leda impulser som snurrar runt i hjärtat. Har du inte haft någon hjärtklappning på 8 år behöver du nog inte vara orolig.

Du skiver att hjärtat är mera känsligt nu, men du talar inte om på vilket sätt. Får du extraslag lättare eller är hjärtfrekvensen onormal? Är du bekymrad över ditt hjärta försök att få en tid till en hjärtspecialist för en undersökning som säkert skulle lugna dig. Ibland kan man få mera extraslag efter en ablation.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: min puls är hög, och den slår "frivålter" ibland. då får jag ont, o svårt att andas?
när jag sätter mig i soffan, spelar ingen roll vilken tid så får jag en konstig känsla i hjärtat. det slår över så får jag ont o svårt att andas? min läkare för några år sen sa att det var helt normalt men inget har testats eller kollats upp. så vad kan jag själv göra för att det ska "lugna" ner sig? och vad är det för fel?
Svar:

Hej,

Det låter som du får extraslag som kan kännas ganska jobbiga ibland. Man brukar inte få ont i hjärtat, hjärtat har nämligen inga smärtnerver. Vanligtvis sitter smärtan i bröstkorgsväggen, i matstupen bakom hjärtat eller i någon lungsäck.
Sök upp din läkare igen och be att få bli remitterad till en hjärtspecialist om du är mycket orolig. Man kan också föreslå ett 24-timmars bandspelar EKG för att se vad som händer med hjärtat när du har besvär.

Mvh
Thomas Fåhraeus Bjärred

Fråga: Fråga om testresultat.
Hejsan jag är en kille på 23år som spelar ishockey på elitnivå. Jag har sedan somras drabbats av extraslag och i samband med dom ångest, jag har gjort många viloekg, 24h ekg, belastnings ekg och ultraljud. Ingenting har visat nått fel utan allt såg bra ut. Men det jag undrar är under alla tester har har jag inte haft ett dubbelslag, och undrar om man måste se dubbelslaget på ekg för att utesluta att det inte är farligt?
Svar:

Hej,

Dina tester på hjärtat är normala men du har extraslag eller dubbelslag skriver du. Extraslag anses var helt ofarliga på ett i övrigt friskt hjärta och
läkare behandlar inte extraslagen. Om du lider mycket med dem kan man ge dig en betablockerande medicin, men det minskar din träningspuls och ger dig sämre ork.

Så jag tycker inte att du skall vara orolig för din dubbelslag.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: oregelbunden puls
Jag har kardiomyopati och ICD. 200 mg Seloken per dag. Jag har haft obehagliga rytmrubbningar snart en vecka, så fort jag går omkring rör mig hoppar pulsen över slag och slår dubbla slag om vartannat. Har samtidigt tryckkänsla över bröstet. Kan det vara förmaksflimmer? Eller vad annars? MVH K.Berg
Svar:

Hej,

Det låter onekligen som ett förmaksflimmer. Om du tar ett EKG på vårdcentralen får du diagnosen direkt. Har du haft det en vecka bör man sätta dig på Waran omgående för att minska risken för blodpropp. Efter 4-5 veckor kan man med en elstöt försöka ta bort flimret.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: kort hjärtklappning
Hej! Jag har pacemaker (sedan snart tre år) pga AV-block II typ II. Innan jag fick pacemaker hade jag supraventrikulär takykardi och har abladerat (kryo) bort en extra ledningsbana (för ca 3,5 år sen). Jag har väldigt många extraslag enligt sjuksköterskorna jag träffat på mina kontroller, i genomsnitt 30/dag. Oftast bryr jag mig inte om dem då jag vet att de är ofarliga. Då jag i många år levt med ångest över hjärtat (pga taky- och senare bradykardi) är jag väldigt glad över min PM och att jag gjort en ablation. Har inte känt just några besvär sen jag fick PM (förutom extraslagen). Men,i söndags när jag satt på en stol kände jag plötsligt något konstigt i kroppen/bröstet och insåg att det var hjärtat som slog onormalt fort (dock ej 220 slag/minut som jag hade när jag hade takykardi). Det gick över inom en minut. Nu ikväll satt jag i soffan och kände återigen av att hjärtat plötsligt började slå litet fortare men nu bara i kanske 10-15 sek. Jag blir helt kallsvettig vid tanken på att få nya hjärtbesvär och undrar nu om det här är något att bry sig om? Kan det vara en begynnande (ny) takykardi? Något annat? Jag är 41 år och rätt vältränad, joggar och cyklar och gympar (ingen träningsnarkoman). Tack på förhand! Mvh, Sanna
Svar:

Hej Sanna.

Det är svårt att säga vad du fick när man inte har ett EKG från hjärtklappningen. Pacemakerns diagnostik kan visa vad som hände, vilken frekvens det var, hur den startade och slutade mm.

Det händer att abladerade patienter får tillbaka sin hjärtklappning efter en tid. Det är inte ovanligt att man har flera extrabanor mellan förmaken och kamrarna. Förstör man en, som man kartlagt, kan en annan extrabana öppna sig av någon anledning och leda till nya anfall med hjärtklappning. Ofta har den nya typen av hjärtklappning en annan frekvens, en annan duration, och kanske inte kommer så ofta.

Trots att man kartlägger extrabanan noga, så kan man missa en annan bana, som kanske vid tillfället inte är öppen, vilket gör att man inte ser den på EKG från hjärtats insida.

En annan förklaring är att du fått en kort sk ektopisk takykardi som orsakas av ett litet område ofta i förmaket, som" speedar" på och går fortare än sinusnoden. Av regelbundna förmakstakykardier är cirka 10-15% orakade av ett ektopiskt fokus. Det går också att abladera.

Jag skulle vänta och se lite vad som händer. Du kan beställa tid på pm- mottagningen så kanske man kan se din takykardi i minnet på pm.
Kommer anfallen allt oftare får man väl överväga en elfysutredning med ev ablation igen.

Ibland brukar även sinusnoden ge takykardi en kort stund vid det sk taky- bradysyndromet. Det gör man inget åt om du nu har pacemaker!

Bästa hälsningar
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Betablockerare och flimmer
Hej! Tack för en mycket informativ sida och med en möjlighet att ställa frågor. Jag är en 40årig kvinna med sss och förmaksflimmer. Fick en PM insatt i juni och hade till en början mycket frekventa och långa flimmerepisoder. Vilopulsen höjdes till 60 slag/min och jag ordinerades en tablett enconcor per dag. Jag har efter det inte haft något flimmer. Min fråga är kan medicinen förhindra att flimmer uppstår. Jag trodde att betablockerare bara förhindrade att hjärtat slår för fort? Kan höjningen av baspuls lett till att hjärtat är mindre retbart och därför inte flimmrar lika mycket? Är det då lämpligt att sätta ut medicinen?
Svar:

Hejsan,

Enconcor är ofta förstahandsvalet vid förmaksflimmer. Dels minskar det risken att få nya attacker och dels sänker de ofta frekvensen på kamrarna när ett förmaksflimmer pågår.

Sätter du ut denna medicin riskerar du att få ett nytt anfall av förmaksflimmer.

Tilläggas kan att har man attacker av förmaksflimmer och får en pacemaker pga en sjuk sinusnod med långsam puls, så kan den ökade frekvensen minska flimmerepisoderna. Man kan sätta den lägsta frekvensen på 60 eller 70slag/ minut och har man tur så minskar anfallen. En förklaring är att slår hjärtat långsammare så fylls det med mer blod och förmaken vidgas. Denna ökning av storleken kan vara arytmiframkallande hos vissa patienter. Går hjärtat snabbare fylls det inte med lika mycket blod.

Så kanske både pacemakern och Enconcor kanske skyddar dig mot förmaksflimmer vilket du säkert är glad för!

Med bästa hälsningar,

Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Kan man få förmaksflimmer fast man har ICD?
Svar:

Hej,

Ja, man kan få eller ha ett förmaksflimmer trots att man har en ICD. Det är relativt vanligt att man får förmaksflimmer ffa vid hög ålder ofta pga förstorade förmak eller försämrad blodcirkulation till förmaken.Förmaksflimmer är vår vanligaste arytmi.

ICD får patienter som har en sjukdom i hjärtat som involverar kamrarna t ex åderförkalkning i blodkärlen, med eller utan hjärtinfarkt, kardiomyopati som är en hjärt- muskelsjukdom mm. Dessa sjukdomar kan leda till hjärtrusningar med kammarflimmer, som inte skall förväxlas med förmaksflimmer. ICD'n skall ju bryta ett kammarflimmer med den kraftiga stöten kan ibland bryta även ett pågående förmaksflimmer!
Nytillkommet förmaksflimmer bryter man ju första gångerna ofta med en elektrisk chock, när patienten sövts ner.

MVH
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Jag har kardiomyopati och fått ICD. Fick mycket oregelbunden puls och obehagskänsla efter att jag hade sex igår. Är det ofarligt?
Svar:

Hejsan,

Det är en relativt vanlig fråga inom vården av hjärtsjukdomar, om sex är farligt för en hjärtpatient eller ej? Börjar man få kärlkramp eller kännbara arytmier, kan det vara klokt att "ta det lite lugnare" eller avstå och diskutera problemen med sin behandlande doktor.

Tilläggas kan att patienter som t ex haft hjärtinfarkt, kan bli avrådda att ha sex under några veckor medan andra läkare kanske säger att det är fritt fram - med andra ord läkarkåren är lite oense i denna fråga.

I ditt fall är du "skyddad" i och med att du har en ICD inopererad. Jag vet inte hur utbredd din kardiomyopati är men du borde få ett råd i denna fråga från din läkare.

Med vänlig hälsning,

Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: jag har en pacemaker och har nu fått en elstöt genom kroppen. Vad händer med pacemakern?
Svar:

Hej

Är den en vanlig elstöt från ett eluttaget så är det ingen fara för din Pacemaker och det behövs ingen extrakontroll.
Är det starkare ström källor ex från ett bilbatteri eller liknade så bör man kontrollera pacemakern så att den inte har hänt något med inställningen eller arbetsätt.En del pacemakermodeller kan ändra sig pga de är mycket känslig för "störkällor". Detta programmeras tillbaka till normal inställning på din vanliga pacemakermottagning.

MVH
Maria
Pacemakersköterska

Fråga: Följdfråga
En person fick följande svar från Dig: "Ibland kan extraslag leda till korta eller längre episoder med hjärtklappning och då bör en hjärtspecialist kopplas in." Ställer mig frågande då jag själv och flera andra här skriver att de har haft symtom med oregelbunden puls och arytmier under lång tid. Svaret de fått är ungefär att man måste försöka tänka om angående sina arytmier och extraslag. Förhållningssättet till problemen med besvären ska om möjligt "tonas ner", tolkar jag det. Då undrar jag när man ska söka för sina besvär? Hur länge ska arytmierna ha pågått innan läkarbesök? Vänligaste hälsningar Olle
Svar:

Hej,

Bra att du frågar igen. Extraslag och hur man skall hantera dessa är kanske den vanligaste frågan vi får. Som du vet ser vi här på pacemaker-info.se inga EKG'n från den aktuella frågeställaren. Det kan vara tidiga extraslag eller sena, de kan komma från förmaken eller från kamrarna eller från båda hållen sk multifokala extraslag. Extraslagen kan komma attackvis under några dagar eller pågå konstant. Somliga märker inte av dem medan andra är mer eller mindre invalidiserade av extraslagens obehag. Jag får försöka läsa mellan raderna hur påverkad eller rädd patienten är för sina extraslag. Vi vill ju inte skapa en " hjärtneuros" genom att säga att alla med extraslag skall uppsöka läkare då de kan ha fått t ex förmaksflimmer.

Kardiologer upplyser vanligtvis patienter med extraslag att detta är " ofarligt och förekommer normalt". Mediciner mot extraslag ger mer biverkningar ibland än obehaget av att ha dem. En del läkare bagatelliserar dem helt, andra startar en utredning.

Vissa patienter är predisponerade för att få arytmier ibland utlösta av extraslag. Det gäller t ex patienter med någon form av sjukdom i förmaken eller förstorade förmak där extraslgen kan starta t ex ett förmaksflimmer eller fladder. Mer sällsynt är en ofta yngre patientgrupp som har sk extra retledningsbanor mellan förmaken och kamrarna, (man skall bara ha en genom AV noden). Har man flera banor så kan extraslagen skapa imbalans i systemet och utlösa en jämn hjärtklappning kanke på 150 till 200 slag/ minut. Får man dessa två olika typer av hjärtklappning skall man söka sjukhusvård, då många tillstånd kan botas med ablation dvs man bränner av felaktiga strukturer.

Vi rekommenderar alla att lära sig ta pulsen. Känner man oregelbundheter i pulsen kan det vara extraslag som ofta ger en liten paus innan nästa slag kommer. Har man hela tiden ojämn puls kan det vara ett förmaksflimmer som skall leda till läkarbesök.

Så har man långvariga attacker över t ex en timme med mycket oregelbunden rytm bör man vända sig till en läkare för att få en diagnos på arytmin.har man några extraslag i minuten brukar emellertid inte läkaren göra något utom kanske ta ett ultraljud och E K G.

Hoppas detta ger svar på din fråga, återkom annars,
Med vänlig hälsning,
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: vem var det 1:a Svensk som fick pacemaker ?
Svar:

Den första pacemakern lades in 1958 på Karolinska Sjukhuset av Åke Senning. Uppfinnare var Rune Elmqvist som därmed satte Sverige på medicinens världskarta. Den första pacemakerbäraren i Sverige var en man som svimmade x flera och där frun hade hört talas om att Uppfinnaren Elmqvist var igång med att hitta en lösning på makens problem. Hon tjatade sig till att just hennes man blev först i Sverige att få en pacemaker.Denna man levde i många år och han levde även längre än både uppfinnaren och läkaren som lade in pacemakern.

MVH
Maria
Pacemakersköterska

Fråga: Extra hjärtslag - medicinutsättning?
Hej! Jag har en lite komplicerad fråga men provar att ställa den ändå! Jag fick panikångest för c:a 4 år sedan och fick ett SSRI preparat, Sertralin, utskrivet. Började med 15 mg och blev jättedålig under insättningen med mkt biverkningar bl a så fick jag en massa extra hjärtslag. Jag förstod inte själv vad det var förrän en privat hjärtläkare gjorde ett 24 h EKG. Han bedömde dem som ofarliga men ville att jag skulle trappa ner medicinen så det gjorde jag och extraslagen försvann. Efter ett år fick jag ytterligare en panikångestattack och ny medicin skrev ut, Mirtazapin. Samma sak här, en massa biverkningar och extraslagen började om. Läkaren påstod dock att det inte var medicinen utan jag? Men jag hade ju inte det innan medicinerna, trots panikångest? Så fort jag försökte trappa upp medicinerna så kom extraslagen. Läkaren prövade en hel uppsjö mediciner vilket gav mig massor med biverkningar samt extraslag och takycardi.Jag blev tillslut jättedålig av alla in- och utsättningar men förstod inte att det var medicinerna som jag reagerade på, fick en galen kemisk ångest av alla mediciner som testades. Jag har gjort hur många EKG som helst och de har fångat dessa ett antal ggr bland annat när jag hade så mkt extraslag att hjärtat bara hoppade och hoppade i 2 h - kändes inte som jag hade ett normalt hjärtslag, men fortfarande bedömning att det var ofarliga extraslag. Till saken hör att jag dagen före denna incident gjorde ett sk binjuretest i med att en läkare tyckte jag låg lite lågt på kortison. De sprutade in ett kemiskt hypofyshormon i blodet, väntade 30 min tog ett blodprov, väntade ytterligare 30 min tog ett nytt och dagen efter flippade hjärtat ut totalt. Läkaren satte som sista medicin in ett licenspreparat (Mao-hämmare) - denna var även insatt under ovanstående incident. Kände även att 2-3 h efter varje dos av Moa-hämmaren så började hjärtat hoppa men läkaren påstod fortfarande att det inte var medicinen fastän detta hände varje gång. Nu när jag märke att jag bara blir sämre av alla mediciner har jag valt att börja trappa ner dessa. Jag har under 6 mån trappat ut 3 mg Xanor (Bensodiazepin) vilket var jättejobbigt. Hade inte så mkt extra hjärtslag då - bara ungefär var tredje dag eftet nedtrappning så kom rejäla episoder. När jag nollat denna gav extraslagen med sig (hade kanske bara ngt per dag). Började sätta ut Mao-hämmaren för 23 dagar sedan, halverade dosen då den inte går att dela och blev jättedålig med enorma utsättningssymtom....men det som skrämmer mig mest är hur hjärtat reagerar. Främst när jag äter så ökar pulsen till c:a 120-130 i ngn timme och jag känner pulsen i hela kroppen. Sen har jag jättemycket extraslag varje dag, börjar efter några timmar och håller i sig mer eller mindre hela dagen med oregelbunden puls. Till saken hör att jag nog är överkänslig överhuvudtaget just nu pga att hjärnan måste återställa sig efter alla mediciner...tål inte höga ljud, ljus, ryser i kroppen för minsta lilla, yrsel, magen har kraschat...jag har iaf enorma utsättningssymtom. Enligt en annan läkare jag talat med blir det såhär vid utsättning innan hjärnan har återhämtat sig. Har inte velat söka hjälp för extraslagen nu eftersom jag har gjort de så många ggr tidigare utan att få hjälp annat än antidepressiva mediciner som bara gjort symtomen värre. Känns som ingen lyssnar på mig när jag känner ett så tydligt samband med medicinerna. Kan ana att det är ngn typ av utsättning/abstinens som påverkar hjärtat oxå men det är så jobbigt att det blir så extra starkt när jag äter...sen triggar det ju min ångest oxå. När jag har extraslagen har jag ingen direkt hög puls heller utan normal puls. Jag kan inte äta några betablockerare då Mao-hämmaren har sänkt mitt blodtryck såpass mkt och jag har ju 10 mg Mao-hämmare kvar att sätta ut. Kollade blodtrycket idag när jag hade massa extraslag, låg då på 110/74. Är bara så rädd när de håller i sig såhär - kan detta vara negativt för hjärtat? Brukar det bli en reaktion när man trappar ut mediciner? När det är som värst under dagen har jag kanske 3 - 4 normala slag och 1 extra emellan...skrämmer mig verkligen. Jag kan vara helt ångestfri men så kommer extraslagen och ångesten kör igång. Finns det ngt jag jag kan göra? Tacksam för svar!
Svar:

Hej,

Utsättning av olika medincer som psykofarmaka kan, som du skriver, vara jättejobbigt. En uppsjö av diffusa symtom kan infinna sig. Svettningar, hallucinationer, hjärtklappning, oro,mm hör väl till de vanligaste symtomen.

För att titta på hjärtat så är det inte så vanligt att man får så mycket arytmier av olika psykofarmaka. Jag vet inte om du prövat betablockare som säkert skulle ge dig en lugnare hjärtrytm men ditt låga blodtryck kan ju bli lägre som du också skriver.
Tyvärr ser jag ingen lösning på dina arytmier, vi har inte så många olika läkemedel mot arytmier. Och de som finns ger ofta också biverkningar.

Mot din panikångest, har du enbart försökt med t ex benzodiazepam som Stesolid? I så fall kan man ge dig en liten dos betablockare samtidigt. Frågan är vad du upplever jobbigast, arytmierna eller dina ångestattacker.

Din sjukhistoria är komplicerad med bl a alla biverkningar på hjärtat vid olika medicineringar.Jag kan bara hoppas att dina läkare och du hittar en kombination av läkemedel som funkar.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Hur orkar hjärtat?
Oregelbundna, svaga, överhoppade, hjärtslag dagligen gör mig trött och ångestladdad. Hur mycket klarar ett hjärta? Kan adrenalinpåslag orsaka arytmier? Jag blir trött, ledsen och mycket orolig när hjärtat beter sig så här. Jag har dock perioder under dygnet då hjärtat slår normalt och de stunderna är guld värda.Ingeborg Kan tankar påverka rytm? Kan Inderal hjälpa? Tack på förhand för svar/
Svar:

Hej,

Vi har skrivit mycket om extraslag och hur svårt det är att minska dem. Du kan läsa mer om det om du tittar på de senaste svaren senaste månaderna. I en del fall utlöser extraslag arytmier hos en del patienter. Adrenalinpåslag kan också orsaka arytmier eller högre puls.
Tankar påverkar inte rytmen i normala fall även om vissa personer tror sig kunna styra hjärtrytmen genom tankar. Inderal är en betablockare och dessa lugnar ofta ner ett oroligt hjärta. I samråd med din läkare kan du prova dessa mediciner och se om de hjälper.

En klen tröst är att hjärtat inte brukar ta skada av extraslagen. Det kan kännas så eller att hjärtat skall stanna men så är inte fallet.Att vara i rörelse, motionera mm kan minska obehagen av extraslagen. Du kan även läsa under fördjupningar om extraslag på denna webbsida.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Pulsklocka
Finns det någon pulsklocka som jag som pacemaker baräre kan använda?
Svar:

Hej,

En svår fråga. Det finns ett stort antal olika pulsklockor på marknaden där de flesta har ett bröstbälte,som fångar upp hjärtats elektriska urladdningar och skickar signalen till pulsmätaren, ofta på handleden.
Går pacemakern in och stimulerar hjärtat brukar pacemakerimpulsen också räknas och således ge ett felaktigt värde.Det finns pulsmätare som mäter syrgashalten i blodet t ex på fingertoppen och dessa är säkra pulsmätare då de inte alls regisrerar elektrisk aktivitet utan analyserar färgen på blodet mellan varje pulsslag sk pulsoximetri.

Det finns att köpa som appar till iPhone eller Andreoidsystemen. Det kräver helst att en fotolampa finns vid linsen, som lyser upp blodet.Vi har skrivit om dessa appar som du ser på vår hemsida.En heter "Instant heart rate" som jag testad och den är utmärkt.

Om någon läsare har en tillförlitlig eletrisk pulsklocka vid pacemaker/ICD så skriv gärna en rad till vårt forum.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: övningar och loop record
Hej Jag har en loop record som implanterat i bröstkorgen ska övervaka mitt hjärtatsaktiveteter under 2-3 år. Nu har jag blivit kallad göra militärtjänsten ca 2 månader undrar om det kan skapa problemer under övningar? jag har inte någon diagnos som ännu det är under utredningsnivå jag hade inte svimminger men hade högt puls i vissa tillfällene så läkaren sa att jag har en frisk hjärta men skulle undersöka hjärtat om jag har någon aritmyier. Jag är lite orolig när jag har övningarna som loop recorden flyttar sig eller sticker någon sida av hjärtat har ni någon erfarenhet om såna fall? folk som har loop record kan eller page maker kan gå lumpen eller gjort?
Svar:

Hej,

Du kan göra vad som helst med en loop recorder. Skall du verkligen ha den i två tre år? Det är ovanligt, man brukar få en diagnos fortare.

Men du behöver inte oroa dig för militärtjänsten, loop recordern förväxlas ibland med pacemaker men det är det ju inte.

MVH

Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: finns det några risker vid sövning av ex öronop av 13 åring när han har pacemaker ?
Svar:

Hej,

Nej det finns ingen risk att operera öronen när man har pacemaker. Ev sk diatermisladd bör inte ligga över pacemakerdosan bara. Diatrmin skall vara bipolär om man nu använder diatermi.

Vänlig hälsning,

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: hjärt rytm
För flera veckor sen så fick jag helt plötsligt långsam hjärt rytm, det varade inte så länge, kanske 10 sekunder bara. Men det fortsatte att komma dagarna efter och dom var både längre och kortare. För nån 2 veckor sedan fick jag jätte snabb puls när jag låg i sängen och skulle sova. Jag har aldrig haft snabbare bara långsammare. Och det här varade hela kvällen, samma sak hände dagen efter. Men nu har jag inte haft så på kanske 1 vecka, bara ett fel slag en gång om dagen kanske. Är det p.g.a stress som jag får så? För jag har varit väldigt stressad på senaste tiden.
Svar:

Hej
Många upplever ofta när de är stressade att de har lite uppehåll i rytmen eller känner hårda slag som kommer när de vilar. Det är extraslag från hjärtat som kan uppkomma vid stress ibland och som vi alla har då och då och som är helt ofarliga. En del upplever dem mycket obehagliga och blir rädda och ångest fyllda medan andra inte känner av dem alls.
Du beskriver även att hjärtat rusar iväg och även går långsamt. De symtom kan vara bra att kolla upp genom att ta kontakt med din läkare eller vårdcentral och utreda vidare med 24 timmars EKG.

Lycka till
Maria
Pacemakersköterska

Fråga: Skuttande hjärta
Jag är en kvinna 65 år som har återkommande besvär med hjärtat. Har för cirka 15 år sedan brännt bort extraledning. Sedan tonåren drabbades jag då och då av hjärtrusningar med skyhög puls. Efter ablationen blev jag fri från dessa attacker. Dock lever mitt hjärta fortfarande sitt eget liv. Jag har ofta extraslag men får också attacker då hjärtrytmen är svag och ojämn. Hjärtat skuttar och går i otakt. Jag blir då yr och känner mig skör både i kropp och själ. Funderar på om jag har förmaksflimmer men ingen hjärtläkare har sagt att så är fallet. Jag undrar om magen kan påverka hjärtats takt att slå oregelbundet? Jag menar om magen är lite överfylld blir hjärtat ansträngt då och kan gå i otakt? Ja, det är obehagligt minst sagt men jag har detta problem i perioder. Hur påverkar ångest hjärtat? Många frågor men önskar få svar på dessa. Vänligen Katarina
Svar:

Hej,

Många får extraslag efter en ablation men du kanske hade det innan.? Extraslag har jag skrivit väldigt mycket om den senaste tiden och du kan läsa de svaren.

Om du misstänker förmaksflimmer ibland, bör du be läkaren att få göra ett bandspelarEKG under ett par dygn. Man kan också med lite träning lära sig känna sin egen puls och bedömma om man har flimmer eller ej. Vid flimmer är ju pulsen oregelbunden hela tiden och om du trycker försiktigt på handleden kan du känna att vissa pulsslag är mer fyllda än andra, svagare, fylld puls.

Blir du yr av ojämn puls kan det bero på för långsam eller för snabb puls som en del flimmerpatienter har.

Man kan operara in ett litet EKG minne en sk loop reorder, som kollar och spar ditt EKG , så att man får en diagnos och därmed behandlingsförslag.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Förmaks flimmer och hjärtsvikt, behov av pacemaker?
Om man lider av förmaks flimmer och hjärtsvikt och har vart sjuk över ett år är man inte i behov av en pacemaker då? Då hela livssituationen blivit riktigt försämrad. Kan man bli nekad att få en pacemaker?
Svar:

Hej,

Förmaksflimmer är mycket vanligt och förmodligen har hundratusentals patienter förmaksflimmer i Sverige. Om flimret inte är mycket långsamt och inte ger symtom hjälper inte pacemakern mycket.

Har du dessutom hjärtsvikt så talar det för att du har en sjukdom i hjärtat. En hjärtmuskelskada och förmaksflimmer kan leda till hjärtsvikt.

Om en pacemaker skulle hjälpa dig vid svikt beror det på hur dina kamrar arbetar vilket EKG visar. Har du ett uttalat sk grenblock, så kan ev. pacemaker diskuteras. Fråga din läkare. Arbetar kamrarna samtidigt (synkront) så hjälper nog inte pacemakerbehandling, tyvärr.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Låg puls...
hej!! jag är en kille på 28 år. PÅ nätterna ligger min puls på 40-50 slag per min, men problemet är att jag vaknar under nätterna av hjärtat slår väldigt fort vilket skrämmer mig samt förstör min sömn , jag tränar 9-10 ggr i veckan då jag är aktiv i thaiboxning och är nu vältränad men detta var även ett problem för några år sedan då jag var överviktig ,jag ha gjort en rad olika tester senaste 2 åren men de ser inget problem , Min storasyster har pacemaker och har haft i stort sätt hela hennes liv .
Svar:

Hejsan,

En puls omkring 40/min nattetid när man är i 20- års åldern är inte onormalt. Ibland går den under 40/min. Har du inga symptom på dagtid behöver du inte vara orolig.

Hjärtklappningen bör man nog titta närmare på. Det enklaste är att du går till Vårdcentralen och kollar upp hjärtat med ett EKG samt att du ber läkaren om att få ett sk bandspelar- EKG under ett par dygn. Bandspelar- EKG kan avslöja vilken typ av hjärtklappning du har genom ett par trådar på bröstet kopplat till en minnesdosa. Det kan vara en normal hjärtklappning , men är det onormalt så brukar man kunna behandla och bota de flesta patienter nu.
Får du inget bandspelar-EKG så söker du upp en annan läkare.....

Lycka till!

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Har ICD och besväras av extraslag vid ansträngning
Har Icd p g av kardiomyopati, har 200 mg Seloken per dag men ändå ett tryck på 140/90. Får extraslag när jag är trött och vid ansträngning. Ska jag oroa mig?
Svar:

Hej,

Blodtrycket är ju bra. Extraslag är ytterst vanligt i friska såväl som i sjuka hjärtan. Jag skulle inte oroa mig så mycket över det. Du har ju dessutom skydd vid ev hjärtrusning eller för långsam puls.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Vad händer om jag slutar med min medicin?
Jag har fått diagnos hypertrofisk obstruktiv kardiomyopati, tar 299 mg Seloken och har fått ICD i maj i år. Jag är enormt trött och tung i kroppen, och har gått upp 8 kilo på 4 månader. Jag vill skylla detta på medicinen. Vad händer om jag slutar med tabletterna? Finns det något annat preparat jag kan må bättre av?
Svar:

Hej,

300 mg Seloken låter mycket, kolla med din läkare om det är rätt dos.. Många mår dåligt på betablockare och du kan be din läkare att få byta till en annan då biverkningarna växlar.
Kolla också om ICDns pacemaker stimulerar höger kammare hela tiden. Det kan leda till hjärtsvikt och i så fall får man sätta ner pacemakern något eller lägga en till kabel över vänster kammare. ViloEKG avslöjar detta.

Mvh
Thomas
Lund

Fråga: Har jag av-block III?
Hej Thomas. Har jag förstått rätt: Om man tappar två slag eller flera i rad så har man av-block III? Nån gång då och då, när jag löptränar och har en puls på ca 176/minut, stannar mitt hjärta till 1-2 sek, (jag får alltid ett"sug" i bröstet precis innan som gör att jag kollar pulsen)Och då skulle ju hjärtat slå minst 3-5 slag under denna paus eftersom min löp-puls är så hög.Kan detta vara av-block III? eller ett vanligt extraslag som jag har då och då? Jag är vältränad och springer ofta, 39 år. Lotta
Svar:

Hej Lotta,

Det är ju en listig fråga! AV block III ställs med hjälp av EKG i nästan samtliga fall. Ett paus på några sekunder vid en löpningspuls på 176/min kan bero på ett par extraslag i följd som du inte känner eller att sinusnoden blockerar sig själv så kallat SA - block vilket är mycket ovanligt. Men man kan ju inte helt utesluta en AV blockering som du skriver.

Är du orolig kan du försöka få ett arbets- EKG så kan man se vad som händer.

Mår du bra i övrigt skulle jag inte bry mig om ditt korta " hjärtstopp" då jag misstänker att det orsakas av ett eller två mycket tidiga extraslag som ger en kort paus i rytmen, så att hjärtat kan fullfölja sin repolarisering innan nästa sinusdepolarisation sker, eller hur?

Extraslag vid hög belastningspuls t ex över 150/ min kan ibland vara ett varningstecken från hjärtat.Uppträder de vid arbets- EKG brukar man bryta provet om det blir för många extraslag. Ta inte ut dig helt och hållet kan vara ett råd, men det kanske du inte gör?

Med bästa hälsningar,
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Sjuk sinusknuta - hjärtat slutar jobba
Hej! Har fått diagnos sss och förmaksflimmer. Min puls låg på ca 38 slag/min innan pacemaker sattes in. Baspuls sattes till 60 slag/min och vid återbesöket så visar det sig att PM jobbar näst intill 100% och att hjärtat knappt kan slå själv längre. Min läkare säger att det inte är en helt ovanlig reaktion utan när hjärtat "får hjälp" så "slappnar" det gärna av. Kan det vara så? Jag är en för övrigt frisk kvinna på 40 år som inte led nämnvärt av min tidigare låga puls.
Svar:

Hej,
Man bukar säga att hjärtats sinusknuta slappnar av när pacemakern driver hjärtat. Men om din tidigare puls låg under fyrtio och pacemakerns basfrekvens är satt till 60 så driver pacemakern hjärtat nästan hela tiden, som du förstår.

Stänger man av pacemakern kommer din puls igång igen kring 35-40 om du nu inte har förmaksflimmer som hela tiden stimulerar kamrarna om du inte har AV block III.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Ska få en "ledning" till inopererad på ICD:n för att hjärtsvikten blivit värre.
Har v.kammarblock,kammarflimmer och hjärtsvikt,hade 25% hjärtkapacitet när jag kom in på sjukhus.Men jag har aldrig mått dåligt, varken före eller efter hjärtstoppet. Alla sa att jag skulle bli så mycket piggare efter operationen osv. Men jag var pigg innan, så stoppet kom som en chock. Nu ska hjärtsvikten ha blivit sämre och det ska opereras in en ledning till i ICD:n. Men jag upplever inte mig själv som sämre nu heller! Är jag helt utan sjukdomsinsikt ?
Svar:

Hej,

Som du vet har du alltid rätt att avböja en operation som du uppfattar som onödig. Man tycker att man mår för bra för att opereras eller tidpunkten för själva operationen är kanske olämplig.

Har man ett hjärtfel, kanske med svikt, så följer ju läkarna utvecklingen oftast mycket noga. En sådan enkel undersökning som ultraljud ger mycket värdefull information om hjärtats tillstånd. Vid hjärtsvikt sker typiska förändringar som kan ses på bilderna. Man tittar på klaffunktionen, hjärtats rörelsemönster, blodflöden, hjärtstorlek mm. Allt det där känner du nog till.

Om du har en ICD med "standardkablar" en i höger förmak och en i höger kammare så kan man ju undra varför du skall få en till elektrod. Du skriver att du har ett vänsterkammarblock, vilket innebär att vänster kammare släpar efter hela tiden, dvs drar ihop sig efter det att höger kammare redan har tömts på blod. Kamrarna arbetar i otakt eller osynkroniserat, som det heter. Detta är slitsamt för hjärtat och kammarfunktionen försämras hela tiden i och med att kamrarna inte fungerar optimalt. Är hjärtmuskeln frisk kan man ha VK- block, men är din hjärtmuskel sjuk och ger dig svikt, vill man gärna ta vara på chansen att lägga in en elektrod vid vänster kammare också. Pacemakerfunktionen i ICD'n ser då till att stimulera bägge kamrarna samtidigt vilket förbättrar hjärtfunktionen i de flesta fall med hjärtsvikt.

Jag gissar att ultraljudet visade att hjärtkamrarna växer mer och mer vilket är ogynnsamt för din sjukdom. Så även om du mår bra nu så kan hjärtsvikten snabbt försämras och det kan bli för sent att lägga in en vänsterkammarelektrod.

Mitt råd är att följa läkarnas råd. Denna ICD behandling som du erbjuds är kostsam så bortsett från patientens bästa så utför man inte denna behandling i onödan.

Det vore bra om du fick ta del av din sjukdomsbild och få mer information om beslutet att operera dig igen.Försök få tid med din läkare så att du blir mer motiverad till ingreppet.

Lycka till!
MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Uppsöka läkare eller ej för låg vilopuls?
Har genomgått 24-timmars EKG i slutet på januari 2011 pga extraslag de senast 12-13 åren som kommit periodvis. Fick svar ”normal” hjärtrytm dvs ingen anmärkning (registrerades ca 250 extra slag av ofarlig karaktär). Sedan i maj 2011 gjordes nytt vanligt EKG (inga anmärkningar på EKG) på vårdcentral pga lite förhöjt blodtryck + kolesterol (skall ta om prov i september 2011). Även 24-timmars blodtrycksmätning där svar från läkare var något förhöjt blodtryck dagtid men helt normalt nattetid (nämndes inget om vilopuls). Bakgrund till detta var att blodtryck kontrollerades när jag diagnostiserades med mycoplasma inflammation i maj 2011. Har sedan ordination av läkare börjat motionera igen sedan maj månad 2011 och blocktryck ligger på i snitt ca 115-125 / 70-80 när jag kollat de senaste 3-4 veckorna några gånger. Dock har jag reagerat på vid mätning att vilopuls ligger mellan i snitt ca 48-50 +/- några slag vid ovan mätning (gått ner ordentligt i varv innan). Kan min vilopuls vara normal på mig som individ? Eller kan det helt plötsligt komma ”smygande” till slut att det uppstår för låg vilopuls och inte upptäcks vid kontroller enligt ovan? Är det något som föranleder att ta upp detta med min läkare med ovan bakgrund? Känner inga symptom vad jag vet. När jag motionerar så ökar pulsen som jag uppfattar helt normalt. Man 38år, vikt 92kg & längd 187cm och varit mycket fysiskt aktiv (ishockey, fotboll, cykling, löpning) fram tills jag var ca 25 år.
Svar:

Hej,

Så vitt jag kan se så är du väl i stort sett normal beträffande pulsen. Du har inga symtom skriver du och pulsen stiger normalt vid fysisk ansträngning. Blodtrycket är också normalt.

Att pulsen går ner under femtio är inte ovanligt i vila. Har du symtom på låg puls skall man utreda det, men nu tycker jag inte att du behöver göra något speciellt men det är bra att du tränar.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Kan ångest och oro framkalla extraslag?
Hej, jag har undersökt mina extraslag på hjärtat genom bandspelar ekg, ultraljud, viloekg och arbets ekg där alla visar normalt (med episoder av hjärtklappning på bandspelarekg men ska tydligen inte vara någon fara, dom tror det är levaxinets fel) men jag upplever trots allt ändå dessa extraslag då och då. Ibland är extraslagen ofta och olika hårda, jag har aldrig förut i mitt liv haft dom men har haft dom i cirka 2 års tid nu. (är snart 30 år) Jag har fått inderal men eftersom min puls ibland är låg och ibland är hög vet jag inte riktigt hur jag ska dosera, så oftast tar jag efter behov och periodvis. Mitt problem är att det känns som att mina extraslag gärna kommer fram i ensamma stunder i väntan på något som oroar mig. Kan komma när jag sitter och tittar på tv t.ex eller när jag är i en folksamling på stan. Kan ångest och oro vara den enkla anledningen till extraslag eller är det en kombination av det och att jag har hypothyreos (förvisso behandlad sen flera år tillbaka men går på medicin livet ut). Jag vill inte gå till läkare och kolla upp hjärtat hela tiden men det oroar mig samtidigt och gör att jag inte riktigt kan sköta mig normalt pga oron. Kan alla dessa läkare och undersökningar jag gjort ändå ha "missat" något eller vad tror du? Jag vill fungera normalt men blir nästan paralyserad när dessa extraslag kommer. Ps. Nästan varje natt har mina drömmar inslag av mardrömmar, kan vara ganska makabra och jag vet inte om det är någon sjukdom som ligger bakom, sömnapné? har detta påverkan på hjärtat?
Svar:

Hej,

Den senaste tiden har vi haft många frågor om extraslag och du kan läsa om det bland mina svar. Du kan även läsa om extraslag under "fördjupningar" på denna webbsida.

Det är oerhört svårt att hjälpa människor som lider mycket av sina extraslag. Har man dessutom en lätt nervös läggning med oro och rädsla att extraslagen är farliga så gör det inte saken lättare. Orättvist nog har många människor med massor av extraslag inga som helst problem med att hjärtat är spralligt.

Som jag skrivit många gånger så finns det inget bra botmedel mot extrslag. Ibland hjälper t ex betablockare men den medicinen ger ofta biverkningar. Du har mardrömmar som man kan få av betablockare.

Ditt hjärta är kontrollerat bl a med ultraljud som är en ytterst säker metod att påvis ev fel.

Mer och mer tror jag att personer med extraslag måste finna ett sätt eller en lösning på problemet med att försöka ändra sin inställning till extraslagen, kanske försöka finna en form att ändra sitt psyke lite med t ex yoga, motion, meditation eller något liknande.

Tinnitus dvs konstant öronsus är ett ytterst plågsamt tillstånd för en del, medan andra ignorerar det. Många tinnituspatienter blir bättre av t ex meditation eller liknande övningar. Fundera på om du skulle pröva att gå till någon terapeut inom detta område.
Upprepade EKG tar inte bort dina extraslag men läkaren kanske lugnar dig för stunden.

Mvh
Thoms Fåhraeus, Lund

Fråga: Låg puls efter klaffbyte
jag är en man, 52 och bytte aortklaff till mekanisk klaff okt -09 efter det har jag märkt att jag har relativy låg vilopuls ca 38-40 slag/min, innan operatioen var den ca 50-55. 2008 började jag träna (cykla) och har nu märkt att jag inte kommer upp i samma arbetspils som tidigare (130-140) nu kommer den upp i ca 60-70 och då tar orken slut. Märkte också en försämring i samband med rosfeber i vänster ben som jag årdrog mig våren -11.
Svar:

Hej,

Har du fått en lägre puls efter klaffbytet kan hjärtats retledningssystem ha skadats. Tar du t ex betablockare kan den medicinen göra att du inte får upp pulsen.

Går pulsen ned mot 40/minut eller lägre och man har symtom bör ev pacemakerimplantation diskuteras. Du kan kolla på denna webbsida under fördjupningar om du har fler symtom.

Har du fler symtom på låg puls bör du diskutera detta med dina hjärtläkare som kontrollerar klaffen. Att du har en konstgjord hjärtklaff påverkar inte en ev pacemakeroperation.

Lycka till

MVH

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Fick pm inopererad juni 2010.Efter singelolycka där jag förlorat medvetandet konstaterades låg puls under 40 samt långa uppehåll i hjärtverksamheten.Efter fyra dagars utredning på sjukhus gjordes operationen. Mina besvär är, trots åtskilliga justeringar,
Elektriska stötar vid pm-stimulering
Svar:

Hej Ywonne,

Vid pacemakerstimulering skall man inte känna av elektriska stötar som du gör. Uppträder stötarna vid pacemakerdosan eller i hjärttrakten? Sticker det till eller rycker det i hjärttrakten, kan det bero på att elektrodspetsen ligger nära en nerv som ger dig symtomen. Elektroden i kammaren kan också ha trängt igenom en bit av hjärtmuskel (perforerat) och stimleringarna gör ont i vissa lägen.
Man kan programmera ned spänningen något om dina mätvärden på elektroden är bra. Det kan lindra besvären. Annars får man lägga om elektrodspetsen.
Kontollera att du har en bipolär elektrod i kammaren istället för än unipolär.
Kolla också att du har två elektroder, en i förmaket och en i höger kammare. Har du t ex bara en kammarelektrod kan det kännas obehagligt om kamrarna och förmaken går i otakt.

Det är lite svårt att veta vad som orsakar dina stötar när jag inte kan undersöka dig, ibland kan en elektrod t ex vara skadad.

Du måste prata med din pacemakerläkare för ingen pacemakerpatient skall gå omkring och känna elektriska stötar.

Hör av dig igen om du inte får adekvat hjälp!

Mvh
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Har förmaksflimmer sedan två år tillbaka. Är ablation en bra behandling för mig?
Har haft förmaksflimmer sedan två år tillbaka. Har genomgått enelkonventering och ska eventuellt göra en ablation. Efter elkonventeringen försvann min andfåddhet och jag orkar promenera och cykla. Det har konstaterats att jag har extraslag i hjärtat.
Svar:

Hej,

Elkonvertering tog kanke bort flimret och du har nu normal puls.Därför mår du bättre.

Kommer flimret tillbaka då och då bör du genomgå en ablation om din läkare föreslår det.

Extraslagen kommer och går, nästan alla människor har extraslag, så det kan vara normalt.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Oregelbunden puls vid träning
Hej, Jag är 60 och har löptränat under många år och har skaplig kondition (gör milen på ca 42 minuter). Några saker oroar mig och kanske har någon annan på forumet varit i samma situation och kan ge mig råd. 1. Min vilopuls har senaste veckorna vid enstaka tillfällen gått ned till 40-45 mot normalt 52 (min fru säger att jag blir vit i ansiktet). 2. Min puls är oregelbunden i början av träningspass, om jag belastar till ca 135 och därefter stannar en minut slår hjärtat oregelbundet ned till ca 70-80. När jag därefter kör några intervall på 3-4 minuter och puls upp till 150 (maxpuls 165) så börjar hjärtat gå perfekt (från 150 till 90 på 2 minuter utan "extraslag". 3. Från och till känner jag en viss ömhet vid revbenen på vänster sida. Jag genomförde arbets-EKG för några år sedan efter besvär med "extraslag" i viloläge, läkaren tyckte då att det inte var något att oroa sig över.
Svar:

Hej,

Din vilopuls har blivi lite låg 40/min. Blir du fortare trött nu när du springer. Du kan ha fått förmaksflimmer som ger ojämn puls och försämrar konditionen. Kolla med ett EKG på Vårdcentralen när du känner låg puls eller ojämn puls. Den plötsligt låga pulsen kan bero på att sinusknutan är sjuk vilket också kan ge förmaksflimmer. Ojämn puls kan också bero på sk AV block som måste uteslutas.Även extraslag ger ju ojämn puls.

Du bör relativt snart få ett EKG taget som ofta ger diagnosen.

Du kan läsa om sinusknutan och AV- block under fördjupningar på denna webbsida.

Frekvensändringarna behöver inte innebära att du har något hjärtfel men jag tycker du skall bli läkarundersökt innan du fortsätter att träna.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: På vilket sätt påverkas hjärtat, kroppen av en muskelbrygga över LAD
Hejsan På vilket sätt påverkas hjärtat, kroppen av en muskelbrygga över LAD ? Är det ofarligt att ha en sån sk brygga? Tacksam för svar / Inger
Svar:

MuskelbryggaHej,

Jag kan inte svara på denna fråga, det beror på hur röntgenbilderna ser ut och hur blodflödet i hjärtat fungerar. Din läkare inom detta område är den bäste att ge svar.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej! Tack för en bra sida. Jag lider av hypothyreos som skall vara färdiginställd nu sen några år tillbaka (vet ej om det har med detta att göra) är 28 år. Jag har en puls som varierar mellan under det normala (dvs låg) och högre ibland samt helt normal. Min läkare har sagt vid olika tillfällen antingen att den är lite för hög eller lite för låg när han undersökt mig. Det är förvirrande och när jag känner på min puls som ikväll t.ex så är den på 65-78 slag i min men är svag i själva tickandet. Jag har gjort arbetsekg, viloekg samt ultraljud för 1-2 år sedan och dom visar alltid normalt, det enda som ej varit riktigt normalt är just min puls som går upp o ner från dag till dag. Ibland tar jag Inderal 10 mg när min puls är hög men ibland när pulsen är för låg tar jag det inte alls (då blir den alldeles för låg och jag blir nästan yr). Är det normalt det här? Finns det något läkare kan undersöka som inte dom redan gjort? Väldigt tacksam för svar då läkaren bara tar nya ekg och tar pulsen men inget mer. Vill inte oroa mig mer för min hälsa, puls och hjärtslag men givetvis blir jag nedstämd när jag aldrig får veta varför det går upp och ner så här. Ps. ibland har jag även extraslag på hjärtat men det är som sagt var utrett
Hej! Tack för en bra sida. Jag lider av hypothyreos som skall vara färdiginställd nu sen några år tillbaka (vet ej om det har med detta att göra) är 28 år. Jag har en puls som varierar mellan under det normala (dvs låg) och högre ibland samt helt normal. Min läkare har sagt vid olika tillfällen antingen att den är lite för hög eller lite för låg när han undersökt mig. Det är förvirrande och när jag känner på min puls som ikväll t.ex så är den på 65-78 slag i min men är svag i själva tickandet. Jag har gjort arbetsekg, viloekg samt ultraljud för 1-2 år sedan och dom visar alltid normalt, det enda som ej varit riktigt normalt är just min puls som går upp o ner från dag till dag. Ibland tar jag Inderal 10 mg när min puls är hög men ibland när pulsen är för låg tar jag det inte alls (då blir den alldeles för låg och jag blir nästan yr). Är det normalt det här? Finns det något läkare kan undersöka som inte dom redan gjort? Väldigt tacksam för svar då läkaren bara tar nya ekg och tar pulsen men inget mer. Vill inte oroa mig mer för min hälsa, puls och hjärtslag men givetvis blir jag nedstämd när jag aldrig får veta varför det går upp och ner så här. Ps. ibland har jag även extraslag på hjärtat men det är som sagt var utrett
Svar:

Hej,

Ojämn puls är inte ovanligt. Barn t ex har ganska ofta en ojämn puls som t o m kan variera med andetagen. En annan vanlig orsak är förmaksflimmer men de drabbar mest äldre patienter. Förmaksflimmer ser man lätt på EKG. Patienter med sjukdomar i sköldkörteln har ofta rytmnrubbningar av olika slag. Det gäller framför allt vid hög aktivitet i sköldkörteln sk hyperthyreos. Hypothyreos går ofta med långsam puls innan behandling.

Du har gjort några viktiga undersökningar. Alla dessa är normala. Vad som fattas är ett långtids-EKG sk Holter- registrering där man spelar in pulsen under kanske två dygn. EKG lagras under 48 timmar och du kan trycka på en knapp om du får symptom. Man kan då se vilken pulsfrekvens du har vid symptomtillfället. Om pulsen blir så låg att du blir yr, är det motiverat att göra ett Holter-EKG (bandspelar- EKG).

Sinusknutan styr ju normalt hjärtfrekvensen. Den ökade frekvensen normalt när du gjorde arbetsprovet, vilket är bra. Men visar ett bandspelar- EKG att sinusknutan går för långsamt i vila och ger dig symptom (trötthet, yrsel, svartningskänsla för ögonen, frusen mm) så kan den vara "trög".

Du skriver inte mellan vilka frekvenser din puls pendlar utom "65-78/min" men den variationen är normal. Tar du Inderal när pulsen är t ex över 100/min i vila? Det är ganska jobbigt med stora frekvensändringar i pulsfrekvensen, så jag tycker att du skall be att få göra ett bandspelar-EKG , som kan avslöja vad som händer med t ex sinusknutan då din puls är låg. Låg puls med symptom kan vara indikation för en pacemaker.
Du kan läsa mer om allt jag skrivit under "fördjupningar" på denna webbsida.

Lycka till,
MVH
Thomas Fåhraeus,
Lund.

Fråga: kan stark gasbildning i magen påverka hjärtrytmen
kan stark gasbildning i magen påverka hjärtrytmen
Svar:

Hej,

Ja, blåser tarmarna upp sig pga gasbildning kan de "knuffa" på hjärtat och ge extraslag. Den mellersta delen på tjocktarmen ligger inte så långt från hjärtat. Höggravida kvinnor känner också ofta extraslag då fostret ligger nära hjärtat.

MVH

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej, Jag äter Bisoprolo sen flera år tillbaka pga sinusknytan. Min puls ligger på 50 i vila,jag är ofta trött,fryser lätt,lite yr
Hej, Jag äter Bisoprolo sen flera år tillbaka pga sinusknytan. Min puls ligger på 50 i vila, jag är ofta trött,fryser lätt, lite yrslig. För någon vecka sedan satt jag framför datorn,kände mig lugn,och helt plötsligt kändes det som om hjärtat voltade sig kraftigt ,kändes som det slutade slå i några korta sekunder samtidigt som jag försvann bort. Svårt att förklara men det rusade till uppe i huvudet som om jag skulle svimma,jag blev väldigt rädd och resten av dagen orkade jag inte göra någonting,var så trött låg bara o vilade! Kan detta bero på att hjärtat slog för långsamt och kom i otakt?? Tacksam för svar Jag är 40 år och cyklar 3-4 mil i veckan.
Svar:

Hej,

Du räknar upp de biverkningar som är ganska typiska för mediciner typ betablockare som Bisoprolol tillhör. Många patienter har biverkningar av betablockare samtidigt är de några av våra vanligaste mediciner. De sänker ju blodtrycket, sänker ofta pulsen, vilket man vill vid tendens till hjärtrusningar.
Sinusknutan är känslig för betablockare och vid sk sjuk sinusknuta är ofta betablockare kontraindicerat dvs man skall ej ta medicinen.
Det är mycket möjligt att du fick ett kort hjärtstillestånd som du beskriver det.
Jag behöver mer data för att ge dig ett råd men det är inte fel att halvera dosen och se hur du känner dig. Jag hoppas att du kan räkna din puls se det annars på YouTube. Mår du dåligt vid låg puls under 50 så kanske du skulle sluta helt med betablockare i samråd med din läkare.

Så minska dosen, kolla ofta pulsen speciellt när du mår dåligt och kontakta din läkare. Svimmar du av sök på akuten men kör inte själv.

Lycka till,
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej, min hustru började göra qigong ( Shaolin Wahnam Dynamic Qigong med självinducerade rörelser) för cirka 1.5 åt sedan. Hon var då 73 år gammal och kom i MYCKET god form. Hon älskade sin qigong. Så plötsligt en dag, när vi var på väg ut blev hon så andfådd att hon måste stå helt stilla. Med svårighet tog vi oss in till akuten på UMAS i Malmö. Men vi blev hemskickade och hon skulle vänta ca 2 månader på ultraljud. Men hon var så dålig, att vi efter två dagar åkte till akuten igen. Hon blev inlagd och fick så småningom en pacemaker (distansövervakad) inopererad. Hon fick inget besked om orsaken till sjukdomen. Hon mår mycket bra för närvarande och vi går långa promenader varje dag. Men .... hon saknar sin qigong jättemycket. Är rädd för att det är den som har ställt till hjärtproblemet. Min fråga är nu, finns det något som säger, att den typ av Qigong med självinducerat Qi-flöde som hon gjorde kan vara farligt ? Vågar min hustru börja igen ? Hon är mycket sensibel och lättpåverkad av Qi-flödet. Tacksam för svar/ Jan Larsson
Hej, min hustru började göra qigong ( Shaolin Wahnam Dynamic Qigong med självinducerade rörelser) för cirka 1.5 åt sedan. Hon var då 73 år gammal och kom i MYCKET god form. Hon älskade sin qigong. Så plötsligt en dag, när vi var på väg ut blev hon så andfådd att hon måste stå helt stilla. Med svårighet tog vi oss in till akuten på UMAS i Malmö. Men vi blev hemskickade och hon skulle vänta ca 2 månader på ultraljud. Men hon var så dålig, att vi efter två dagar åkte till akuten igen. Hon blev inlagd och fick så småningom en pacemaker (distansövervakad) inopererad. Hon fick inget besked om orsaken till sjukdomen. Hon mår mycket bra för närvarande och vi går långa promenader varje dag. Men .... hon saknar sin qigong jättemycket. Är rädd för att det är den som har ställt till hjärtproblemet. Min fråga är nu, finns det något som säger, att den typ av Qigong med självinducerat Qi-flöde som hon gjorde kan vara farligt ? Vågar min hustru börja igen ? Hon är mycket sensibel och lättpåverkad av Qi-flödet. Tacksam för svar/ Jan Larsson
Svar:

Hej Jan,

Mina kunskaper om quigong är lika med noll. Jag har inte hört att det skulle kunna utlösa en så pass långsam puls att utövaren behöver pacemaker. Innan man beslutar om pacemaker måste pulsen ha registrerats med någon form av EKG dvs en vetenskapligt helt säker metod. På EKG ser man om patienten behöver pacemaker eller ej och det fyndet tillsammans med symtom avgör om pacemaker skall sättas in eller ej. Din frus symtom samt EKG fynd har lett till pacemaker.

Så jag tycker att din fru tar upp quigong igen. Hjärtat är skyddat med en pacemaker och det som hände när hon blev akut dålig var förmodligen ett anfall med extremt långsam puls. Orsaken brukar vara åldersförändringar i hjärtats retledningssystem som ni kan läsa om på denna sajt.

Lycka till nu!

Mvh
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej Har sedan länge haft låg puls på kvällar efter att jag jobbat fysiskt ansträngande. puls på cirka 48 -50 kväll/ natt. Under ansträngning går pulsen upp ngt men istället blir hjärtslagen kraftigare. HAr varit hos läkare tagit ekg flera olika men inget verkar fel. Då har också pulsen varit högre / normal. Har haft ekg ett dygn ,visade på ngt med nodal...... men inget onormalt. Dagar då jag inte anstränger mig går pulsen upp till i vila runt 60. Har tidgare varit fysiskt aktiv , löpning mm. men har slutat då jag känt att dagen efter löpning är jag väldigt trött och hjärtat slår långsammare. Har varit hos läkare flera tillfällen , men då har symptomen varit borta. Vid ngt tillfälle såg man "rester av förmaksflimmer" men detta fanns inte vid nästa koll! Känner mig som en hypokondriker när jag nu går till läkaren. Vid första tillfället ,för 2 år sedan, kände jag dagen efter en mil runda. att jag fick kraftiga hjärtslag och att pulsen var låg. Då gjordes ett arbets ekg som man sa var ok. Under vintern samma år kom detta igen efter en lång promenad 1 mil cirka. Låg natt puls runt 40 kraftiga slag . Nytt läkar besök som tittade på mitt arbets ekg igen denna läkare sa att han såg något om en av blockering. När jag tog upp detta med min egen läkare kollade hon med sjukhuset ang arbetsekget fick svar att det var ok hon skickade mig på ultra ljud också bra och ett "långtidsekg " som visade det jag sa tidigare. Vet inte om jag bara inbillar mig saker eller ? När jag jobbar fysiskt känner det inte ngt kommer bara efteråt.
Hej Har sedan länge haft låg puls på kvällar efter att jag jobbat fysiskt ansträngande. puls på cirka 48 -50 kväll/ natt. Under ansträngning går pulsen upp ngt men istället blir hjärtslagen kraftigare. HAr varit hos läkare tagit ekg flera olika men inget verkar fel. Då har också pulsen varit högre / normal. Har haft ekg ett dygn ,visade på ngt med nodal...... men inget onormalt. Dagar då jag inte anstränger mig går pulsen upp till i vila runt 60. Har tidgare varit fysiskt aktiv , löpning mm. men har slutat då jag känt att dagen efter löpning är jag väldigt trött och hjärtat slår långsammare. Har varit hos läkare flera tillfällen , men då har symptomen varit borta. Vid ngt tillfälle såg man "rester av förmaksflimmer" men detta fanns inte vid nästa koll! Känner mig som en hypokondriker när jag nu går till läkaren. Vid första tillfället ,för 2 år sedan, kände jag dagen efter en mil runda. att jag fick kraftiga hjärtslag och att pulsen var låg. Då gjordes ett arbets ekg som man sa var ok. Under vintern samma år kom detta igen efter en lång promenad 1 mil cirka. Låg natt puls runt 40 kraftiga slag . Nytt läkar besök som tittade på mitt arbets ekg igen denna läkare sa att han såg något om en av blockering. När jag tog upp detta med min egen läkare kollade hon med sjukhuset ang arbetsekget fick svar att det var ok hon skickade mig på ultra ljud också bra och ett "långtidsekg " som visade det jag sa tidigare. Vet inte om jag bara inbillar mig saker eller ? När jag jobbar fysiskt känner det inte ngt kommer bara efteråt.
Svar:

Hej,

När jag läser igenom ditt långa brev hittar jag inget anmärkningsvärt egentligen.För arytmier är de viktiga undersökningarna: arbets- EKG, bandspelar- EKG samt ultraljud normala. Du har själv kollat pulsen många gånger och den är något långsam men jag tror inte att pulsfrekvensen förklarar din trötthet. ....."rester av ett förmaksflimmer" låter lite konstigt, upphör ett flimmer kan man en kort stund ha lite extraslag och något ojämn puls. Det är inget att oroa sig över.Nodal puls kan ibland konkurrera med sinuspulsen, det är helt normalt.
Yngre människor har ofta låg puls nattetid ibland under 40 slag/ minut och man kan även ha lättare blockering. Finns inga symtom på långsam puls behöver du inte vara orolig.

Klokt nog misstänker du kanske att du är en "hypokondriker" kanske. Ofta har patienten rätt och utredningar bör göras innan man börjar misstänka hypokondri. Är allt normalt men patienten känner sig sjuk är det lätt att ta till ordet hypokondri dvs man inbillar sig att man är sjuk.

Känner man kraftiga hjärtslag i bröstet kallas det för palpitationer och kan bero på sk extraslag som du kan läsa om på denna sajt. Det är oftast också helt normalt.

Om vi inte hittar någonting på hjärtat men patienten är väldigt fokuserad på sitt hjärta, brukar vi misstänka att patienten lider av en sk. hjärtneuros. Ju fler undersökningar som görs, ju mer fixerad blir patienten vid sitt hjärta. Du kan läsa om hjärtneuros på internet och se om symtomen stämmer på dig.

Orsakerna till en hjärtneuros är många. Kort skrivet så kan det vara hjärtsjukdomar och kanske hjärtdöd i släkten som oroar, det kan vara stress, det kan bero på depression och allmän sjukdomskänsla, dålig fysisk ork, ökad ålder med nedsatt ork, psykiska problem, sociala problem, relationsproblem mm. Andra människor kanske får magsår eller kanske migrän.

Fundera lite på detta. Hjärtneuroser kan sänka livskvaliteten ganska mycket. Ibland behövs stödsamtal med någon lämplig terapeut.

Mitt råd är att fortsätta med fysisk aktivitet och att försöka på sikt inse att du är helt hjärtfrisk.

Lycka till,

Med vänlig hälsning,

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej, Ibland så kan jag få en värk i hjärtat då jag andas in och ut. Och sedan om jag sträcker mig eller liknande då brukar det "knäppa" till och sedan försvinner värken! Vad kan det vara?
Hej, Ibland så kan jag få en värk i hjärtat då jag andas in och ut. Och sedan om jag sträcker mig eller liknande då brukar det "knäppa" till och sedan försvinner värken! Vad kan det vara?
Svar:

Hej,
Du skriver att du har ont i hjätat. Hjärtat har inga smärtnerver utan smärtan kommer nog från bröstkorgsväggen. Här finns många små leder, ligament, musklar mm som kan ge upphov till rörelseutlöst värk. Försök få en tid till naprapat som säkert kan lokalisera din smärtpunkt.
Lycnka till,
Mvh
Thomas fåhraeus
Lund

Fråga: Hejsan! Jag är en tjej på 16 år, fyller 17 i somamr, och under några månader har jag haft en väldigt obehaglig känsla i hjärtat. Det liksom sticker till i hela bröstet plus hjärtat. Det känns som om hjärtat fastnar mellan revbenen och sedan då de slår ett slag så lossar det. Jag tappar andan och måste vika mig dubbelt för att det gör så ont. Jag får samma känsla 1-2 ggr om dagen. Jag har också rökt i 3 år och har varit stressad under ett bra tag. Jag rider 6 ggr i veckan men annars rör jag mig inte så mycket och äter och sover inte som jag ska. Jag är lite smått orolig över vad det kan vara så skulle uppsaktta om att få svar så fort som möjligt. MVH orolig tonåring..
Hejsan! Jag är en tjej på 16 år, fyller 17 i somamr, och under några månader har jag haft en väldigt obehaglig känsla i hjärtat. Det liksom sticker till i hela bröstet plus hjärtat. Det känns som om hjärtat fastnar mellan revbenen och sedan då de slår ett slag så lossar det. Jag tappar andan och måste vika mig dubbelt för att det gör så ont. Jag får samma känsla 1-2 ggr om dagen. Jag har också rökt i 3 år och har varit stressad under ett bra tag. Jag rider 6 ggr i veckan men annars rör jag mig inte så mycket och äter och sover inte som jag ska. Jag är lite smått orolig över vad det kan vara så skulle uppsaktta om att få svar så fort som möjligt. MVH orolig tonåring..
Svar:

Hej orolig tonåring,

När jag läser dina beskrivande rader tänker jag genast på att du har något som kallas hjärtneuros. Nyckelordet i ditt brev är att du är stressad, ett tillstånd som kan ge många olika symtom. Några människor får gastrit dvs. svåra smärtor i magtrakten och ibland utvecklas magsår. Andra får olika typer av huvudvärk, vanligtvis orsakad av spänningar i muskulaturen eller migrän. Och stressen kan ge de symtom som du beskriver.

Muskulaturen runt bröstkorgen och de små lederna mellan revbenen och bröstbenet blir smärtsamma vid t.ex. beröring.Det beror på att du omedvetet spänner dem. Ofta får man hjärtklappningar, andningssvårigheter ("Jag får inte tillräckligt med luft"), trötthetskänsla, dålig sömn och några kan bli helt utmattade (gå in i väggen).Till dessa symtom kommer en oro och ångest för att det är något farligt bakom symtomen som t.ex. cancer eller hjärtinfarkt. Eftersom smärtorna ofta är koncentrerade kring hjärtat så fokuseras tankarna just på hjärtat. Men hjärtat har inga smärtnerver. Kärlkramp är du för ung att ha. Extraslag, som man naturligt har, upplevs väldigt obehagliga.

Du kan läsa om "hjärtneuros" på Googles på Internet, det finns många artiklar och patientbeskrivningar.

Tänk efter. Har det hänt något extra jobbigt kring dig senaste månaderna? Varför är du så stressad? Du bör reda ut detta till att börja med. Du kan rida sex gånger i veckan vilket inte skulle gå om du har en fysisk allvarlig sjukdom. Behandlingen av hjärtneuros är inte helt enkel. Många patienter kan reda upp sin sociala situation och den psykiska pressen släpper och därmed symtomen. Mitt råd är att söka läkarhjälp och då kanske du får remiss till psykiatriker eller psykolog. En sjukgymnast bör också komma in i terapin och lära dig avslappning.

På sikt är prognosen mycket god även om det kan ta lite tid. Rökning på längre sikt är däremot farligt. Är du rädd om din kropp (vilket jag tror du är) så försök att sluta när du mår bättre.

Lycka till,

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Känner att hjärtat stannar till en kort stund med jämna mellanrum. Ibland kan det gå ett bra tag utan jag känner något. Sen börjar det igen. Och så håller det på. Kan detta vara SVES? Har också hög vilopuls som ligger på 90-100 slag/minut?./Susan
Känner att hjärtat stannar till en kort stund med jämna mellanrum. Ibland kan det gå ett bra tag utan jag känner något. Sen börjar det igen. Och så håller det på. Kan detta vara SVES? Har också hög vilopuls som ligger på 90-100 slag/minut?./Susan
Svar:

Hej,

Om man känner att hjärtat stannar till någon eller några sekunder brukar det oftast vara extraslag, som kommer direkt efter ett normalt slag.Extraslaget laddar ur hjärtat elektriskt och en ny urladdning måste byggas upp som t ex kan ta cirka en till två sekunder.Som du vet är nästan alla med extraslag hjärtfriska.Det är sällan man utreder extraslag mer ingående.

I mer sällsynta fall kan pausen bero på att sinusnoden eller AV noden inte är helt friska och en paus, som kan vara längre uppstår. Du kan läsa om detta i vårt forum. Uppträder symptom får man överväga en pacemakerinläggning i så fall.

MVH

Thomas Fåhraeus
Lund

Läs mer i lexikon: 
Extrasystolier
Läs mer om ämnet: 
Sinus- och AV-knutan
Fråga: Känner att hjärtat stannar till en kort stund med jämna mellanrum. Ibland kan det gå ett bra tag utan jag känner något. Sen börjar det igen. Och så håller det på. Kan detta vara SVES?
Känner att hjärtat stannar till en kort stund med jämna mellanrum. Ibland kan det gå ett bra tag utan jag känner något. Sen börjar det igen. Och så håller det på. Kan detta vara SVES?
Svar:

Hej,

Tyvärr måste jag se ditt EKG för att säga om det är extraslag från förmaken (SVES) eller kamrarna (VES). Kanske du kan få ett EKG på din vårdcentral?

MVH

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej, Jag har haft ont i halsen, på hö sida, till och från i ca tre veckor. Snabbtest två gånger har inte visat på bakterier. Har känt mig hängig bara någon dag under denna period. Jag vet att man inte ska träna med infektion i kroppen men min husläk sa att jag skulle kunna utföra normal motion där man inte tar ut sig helt. Åkte därför längdskidor idag, ganska lugnt. Hur ska man tänka kring hjärtat och PM sådana här gånger? Bör man vara noga med tester (och t ex göra odling på halsprov) för att verkligen se vad det är man har? Hälsn. Sanna (40 år) med PM pga AV-block II typ II
Hej, Jag har haft ont i halsen, på hö sida, till och från i ca tre veckor. Snabbtest två gånger har inte visat på bakterier. Har känt mig hängig bara någon dag under denna period. Jag vet att man inte ska träna med infektion i kroppen men min husläk sa att jag skulle kunna utföra normal motion där man inte tar ut sig helt. Åkte därför längdskidor idag, ganska lugnt. Hur ska man tänka kring hjärtat och PM sådana här gånger? Bör man vara noga med tester (och t ex göra odling på halsprov) för att verkligen se vad det är man har? Hälsn. Sanna (40 år) med PM pga AV-block II typ II
Svar:

Hej Sanna,

Vi har inga särskilda rekommendationer när det gäller förkylning, halsont, influensa mm till våra pacemakerpatienter.Att bakterier slår sig ner på kablarna i t ex hjärtat är mycket ovanligt. Om det händer blir man ganska påverkad med hög feber, allmänpåverkad mm. Ibland kan en infektion i tandköttet, eller ett infekterat sår leda till att bakterier slår sig ned på kablarna. Men som sagt, det är mycket ovanligt att det inträffar.

Man skall undvika och hårdträna om man har en kraftigare infektion i kroppen. Vissa virus dras till hjärtat och kan skada hjärtat i värsta fall.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Min syster är gravid i vecka 15. vecka 13 upptäckte läkarna att barnets hjärta hade bradykardi och bradyarithmi. efter en vecka upptäckte de att barnets hjärta saknade de 4 delarna (förmak och kammare). de sade att barnet lever från modern och att det kan finnas risk att hon kan få blodförgiftning. har ni hört talas om något liknande och finns det någon chans för ett sådant barn att överleva? vi är också oroliga över hennes hälsa. vet ni om det finns några risker för modern? tack mvh Paul T
Min syster är gravid i vecka 15. vecka 13 upptäckte läkarna att barnets hjärta hade bradykardi och bradyarithmi. efter en vecka upptäckte de att barnets hjärta saknade de 4 delarna (förmak och kammare). de sade att barnet lever från modern och att det kan finnas risk att hon kan få blodförgiftning. har ni hört talas om något liknande och finns det någon chans för ett sådant barn att överleva? vi är också oroliga över hennes hälsa. vet ni om det finns några risker för modern? tack mvh Paul T
Svar:

Hej Paul,

Att ett foster kan ha en låg puls med ibland AV- block III (se vårt forum, lexikon) är inte helt ovanligt. Är hjärtat i övrigt friskt brukar hjärtmuskeln i fostret kompensera den låga pulsen.Efter förlossning kan det bli aktuellt med en pacemaker.
Att ett foster kan leva i avsaknad av de 4 hjärtrummen känner jag inte till och hur utgången kommer att bli. Jag hoppas att ni får adekvat information från era läkare.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Jag har en puls ca 38-45 och har gjort ultraljud och arbetsprov på sjukhuset. Enl ultraljudet var hjärtat normalt. Däremot visade tydligen arbetsprovet att allt var inte OK. Den ansvarige läkaren ringde mig 2 gånger och frågade vilka symptom jag hade. Jag är ständigt trött, har inte känt mig pigg ens på morgnarna. Är anfådd och måste stanna och vila även när jag går uppför en liten backe. Känner mig ibland (bara) lite yr. Han nämnde att du kanske behöver pacemaker. Jag antar att sjukhuset kontaktat min läkare på Vårdcentralen, men har inte hört annat från husläkaren än att utraljudet var normalt. Jag är orolig och känner att jag inte mår bra. Vad göra?
Jag har en puls ca 38-45 och har gjort ultraljud och arbetsprov på sjukhuset. Enl ultraljudet var hjärtat normalt. Däremot visade tydligen arbetsprovet att allt var inte OK. Den ansvarige läkaren ringde mig 2 gånger och frågade vilka symptom jag hade. Jag är ständigt trött, har inte känt mig pigg ens på morgnarna. Är anfådd och måste stanna och vila även när jag går uppför en liten backe. Känner mig ibland (bara) lite yr. Han nämnde att du kanske behöver pacemaker. Jag antar att sjukhuset kontaktat min läkare på Vårdcentralen, men har inte hört annat från husläkaren än att utraljudet var normalt. Jag är orolig och känner att jag inte mår bra. Vad göra?
Svar:

Hejsan,

Det låter som du har en sk bradykardi dvs för långsam puls med typiska symptom på trötthet, yrsel och svårt att få upp pulsen vid ansträngning.Ultraljudet är ofta normalt trots att hjärtats elektriska system inte fungerar som det skall.

Man har redan konstaterat att du har för låg puls, under 40/ minut ibland och dina symptom är typiska så du borde få en pacemaker, som kan göra dig helt frisk.

För att samla ytterligare information om pulsen kan du göra så här: Ta med en liten anteckningsbok, penna, klocka med sekundvisare och gå ut och gå t ex i en backe. Stanna till då och då och räkna pulsen under 60 sekunder. Är du trött och andfådd och pulsen kanske bara ligger på 50-70/ slag per minut eller lägre, anteckna det. Kan du inte själv räkna och känna din puls vid t ex handleden, be någon följa med som kan hjälpa dig att räkna.

Du kan också gå in på YouTube på datorn och söka på mitt namn Thomas Fåhraeus eller på pulstagning. Där finns en instruktionsfilm på pulstagning.
Träna gärna hemma några gånger. Är din vilopuls ner mot 40/ minut och du är trött och frusen så borde en pacemaker vara den självklara behandlingen.

Kontakta din husläkare igen och svarar han inte åk upp till akutmottagning efter en yrselattack och sätt dig och vänta. Du kan ramla omkull och bryta benet om du nästan svimmar av.

Ge inte upp! Är man sjuk i Sverige måste många kämpa för att få vård! Det har många av breven till vårt forum visat! Många läkare är överbelastade och det är lätt att ett brevsvar blir liggande.

Lycka till,

Med vänlig hälsning,

Thomas Fåhraeus
Överläkare
LUnd

Fråga: Hej! Jag är en snart 18 årig tjej som inte mår så bra så jag vore tacksam om någon kunde hjälpa mig. Jag har så länge jag kan minnas känt mig trött och orkeslös. Jag har gjort många försök att träna och komma i form, men jag lyckas aldrig. Jag kämpar för att försöka få upp konditionen men blir ändå andfådd av minsta lilla grej. Nu under hösten har jag fått en del läskiga symtom som jag inte har haft tidigare, när jag ligger ner (ibland även sitter upp) så får jag som ett tryck över bröstet och det känns tyngre att andas. Samtidigt får jag en konstig känsla i hjärtat, slagen känns helt slumpartade och följer ingen direkt rytm. Jag har låtit min mamma känna på min puls när detta händer och hon beskriver det som att min puls "Slår något ordentligt slag och sen fladdrar pulsen och det känns inte som riktiga slag sen kanske det kommer några riktiga slag och sen fladdrar pulsen igen". Jag sökte hjälp för det här, först fick jag ett väldigt tråkigt bemötande av läkarna som bara ville avfärda mina problem som psykiska. Till slut fick jag i alla fall ta ett EKG och enligt läkarna så såg det helt normalt ut, jag hade också normalt blodtryck och normal puls. Men jag kände instinktivt att något var fel så jag fortsatte söka hjälp och till slut kom jag till min husläkare, som skickade remiss till 48 timmars-EKG. Trots att jag inte kände av hjärtat speciellt mycket under 48 timmars registreringen så visade det sig att min PQ-tid var något förlängd och att jag tydligen hade tillfällen men AV-Block typ 1 och typ 2. Trots det verkar läkarna inte vilja tro på att något är fel utan behandlar mig som en hypokondriker även om de har fått se mitt 48 timmars-EKG. Nu inväntar jag en tid hos en kardilog och har under tiden fått ett nytt symtom, jag får ibland yrselattacker från igenstans. De håller i sig runt en kvart till 45 minuter. Jag har också märkt att mina besvär blir mer påtagliga under perioder då jag är aktiv och tränar. Förlåt för en så lång text, men vad ska jag göra? Vad låter det som att mina problem beror på, är det hjärtat? Vad gör jag om kardilogen vägrar att lyssna på mig? Jag känner att något är fel. Mvh Josefin.
Hej! Jag är en snart 18 årig tjej som inte mår så bra så jag vore tacksam om någon kunde hjälpa mig. Jag har så länge jag kan minnas känt mig trött och orkeslös. Jag har gjort många försök att träna och komma i form, men jag lyckas aldrig. Jag kämpar för att försöka få upp konditionen men blir ändå andfådd av minsta lilla grej. Nu under hösten har jag fått en del läskiga symtom som jag inte har haft tidigare, när jag ligger ner (ibland även sitter upp) så får jag som ett tryck över bröstet och det känns tyngre att andas. Samtidigt får jag en konstig känsla i hjärtat, slagen känns helt slumpartade och följer ingen direkt rytm. Jag har låtit min mamma känna på min puls när detta händer och hon beskriver det som att min puls "Slår något ordentligt slag och sen fladdrar pulsen och det känns inte som riktiga slag sen kanske det kommer några riktiga slag och sen fladdrar pulsen igen". Jag sökte hjälp för det här, först fick jag ett väldigt tråkigt bemötande av läkarna som bara ville avfärda mina problem som psykiska. Till slut fick jag i alla fall ta ett EKG och enligt läkarna så såg det helt normalt ut, jag hade också normalt blodtryck och normal puls. Men jag kände instinktivt att något var fel så jag fortsatte söka hjälp och till slut kom jag till min husläkare, som skickade remiss till 48 timmars-EKG. Trots att jag inte kände av hjärtat speciellt mycket under 48 timmars registreringen så visade det sig att min PQ-tid var något förlängd och att jag tydligen hade tillfällen men AV-Block typ 1 och typ 2. Trots det verkar läkarna inte vilja tro på att något är fel utan behandlar mig som en hypokondriker även om de har fått se mitt 48 timmars-EKG. Nu inväntar jag en tid hos en kardilog och har under tiden fått ett nytt symtom, jag får ibland yrselattacker från igenstans. De håller i sig runt en kvart till 45 minuter. Jag har också märkt att mina besvär blir mer påtagliga under perioder då jag är aktiv och tränar. Förlåt för en så lång text, men vad ska jag göra? Vad låter det som att mina problem beror på, är det hjärtat? Vad gör jag om kardilogen vägrar att lyssna på mig? Jag känner att något är fel. Mvh Josefin.
Svar:

Hej Josefin,

Yrselattacker, orkeslöshet, tryck över bröstet, känningar av ojämn puls kan vara typiska symptom på en för långsam puls, som kan komma attackvis och pågå i flera timmar eller dagar. Ditt AV- block I kan vara ett normalfynd, är konstant och ger sällan symptom. AV- block II finns av olika typer (se vårt forum om AV-block). Det sk AV- blocket grad II typ Wenchebach ser man ibland hos unga människor fram för allt nattetid när de sover.Det brukar inte behandlas, men ger de symtom när man är vaken (plötsliga yrsel-eller svimningsattacker)är det en klar pacemakerindikation.

Kan man påvisa att du mår dåligt när din puls är för långsam, t ex under 45 slag/ min.så är du i princip en pacemakerkandidat. Problemet är att ditt AV-block II och ev AV- block III kanske bara kommer några gånger i månaden. Hos läkaren är pulsen kanske normal och så är det för många patienter vilket gör diagnosen svår. Det är bra att du gjort ett långtids-EKG. Kan du tigga dig till ett arbets-EKG så vore det bra.
Skulle du komma till mig skulle jag föreslå en ultraljudsundersökning (EKO av hjärtat) vilket ger en väldigt bra bild på hur hjärtat arbetar. Den visar emellertid inte något om arytmier förutom sk flimmer eller extraslag.

Så vi måste ta reda på vad som händer när din mamma känner "fladderattacker". Det kan vara för snabb puls eller för långsam. Det kan vara extraslag, som ofta är normalt.Det finns små apparater som du kan aktivera när du mår dåligt. De klarar en vecka sedan måste batteri bytas. De registrerar EKG när du känner något. Har du tendens till svimning kan man implantera en liten apparat under huden över hjärtat och den räcker i tre år (kallas ILS,ECG loop recorder) om du vill läsa om den på internet. I Lund har vi laget in cirka 300 och vi får en diagnos i cirka 65 %.Försök att ta din puls när du mår dåligt. Gör anteckningar.

Jag hoppas att din kardiolog utreder dig ordentligt. Hittar man inga fel på hjärtat är ju det positivt och då får man fundera på det psykiska, som du skriver om. Stressade, deprimerad människor känner ibland av hjärtat hela tiden (kallas ibland för hjärtneuros)och du kan läsa om det på internet. Andra får migrän, eller gastrit med magbesvär osv.I din ålder är arytmier relativt ovanligt. Men först måste man utesluta att du inte har något fel i hjärtat antingen i rytmen (EKG) eller i själva hjärtmuskeln(EKO).

Lycka till i fortsättningen,

Thomas Fåhraeus
Lund

Läs mer i lexikon: 
AV-block
Läs mer om ämnet: 
Hur ställs diagnosen
Fråga: kan hela hjärtat sitter i höger sidan av kroppen?
kan hela hjärtat sitter i höger sidan av kroppen?
Svar:
Fråga: Hej! Jag har pacemaker sen snart två år tillbaka. Är 40 år. Av-block II typ II. Jo, jag har järnbrist (konstaterad) och undrar om det påverkar hjärtrytmen något? Blodtryck? Jag har ganska många extraslag men har en tid känt av mer episoder av hjärtklappningar. Inte 220 slag i minuten men mer att det känns litet snabbt och oregelbundet. Kan järnbrist påverka sådant? En annan sak, jag känner av min PM mest hela tiden (när jag är stilla) och kan ibland få panik av att tänka på att det kommer att vara så resten av livet. Ibland känns det som stötar och som gör litet ont, så ont att jag måste sträcka på ryggen (om jag sitter) för då känns det bättre. Låter det normalt? Nu har ju elektroderna vuxit fast så det är väl inget att göra ändå iofs. Och hellre känner jag av PM än gör en extra operation. Tack! /Sanna
Hej! Jag har pacemaker sen snart två år tillbaka. Är 40 år. Av-block II typ II. Jo, jag har järnbrist (konstaterad) och undrar om det påverkar hjärtrytmen något? Blodtryck? Jag har ganska många extraslag men har en tid känt av mer episoder av hjärtklappningar. Inte 220 slag i minuten men mer att det känns litet snabbt och oregelbundet. Kan järnbrist påverka sådant? En annan sak, jag känner av min PM mest hela tiden (när jag är stilla) och kan ibland få panik av att tänka på att det kommer att vara så resten av livet. Ibland känns det som stötar och som gör litet ont, så ont att jag måste sträcka på ryggen (om jag sitter) för då känns det bättre. Låter det normalt? Nu har ju elektroderna vuxit fast så det är väl inget att göra ändå iofs. Och hellre känner jag av PM än gör en extra operation. Tack! /Sanna
Svar:

Hej Sanna,

Känner du stötarna vid pacemakern eller i hjärtrakten? Vid nästa kontroll kan du fråga vad tröskelvärdet är som är den lägsta spänning i volt och ev kan man minska max. inställda volttalet så att du inte känner stötarna.De nya pacemakrarna har en viss automatik som man kan ändra lite på. Man kan också ändra den sk impulsdurationen (pacemakerimpulsens längd mätt i millisekunder) och på så sätt minska dina obehag. Prata med den som gör kontrollen eller ring och beställ en tid. Normalt skall man inte känna några stötar.
Svår järnbrist kan nog höja pulsen lite.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hur skadligt är det att ha rejäl hosta för PM inopererad för ca 10 v sedan? Har astma och varit förkyld i omgångar under flera veckors tid.
Hur skadligt är det att ha rejäl hosta för PM inopererad för ca 10 v sedan? Har astma och varit förkyld i omgångar under flera veckors tid.
Svar:

Hej,

Nej, hosta och förkylningen skall inte påverka ett korrekt inlagd pacemakersystem. Då menar jag att elektroderna sitter fast ordentligt i hjärtat. På kort tid växer de ofta fast i hjärtat. Om de lossnar får du tillbaka dina symptom innan pacemakern.
Är man helt nyopererad och hostar kraftigt så pressar det på pacemakerdosan underifrån. Men ser såret fint ut så finns ingen anledning till oro. Spricker det upp t ex i kanten bör pacemakerkliniken titta på det.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej, jag har struma och får levaxin för detta. Jag har även problem med mkt extraslag på hjärtat och fick då utskrivet Inderal 10 mg. Jag har ibland normal puls och ibland hög puls, så jag vågar inte ta 10 mg på en gång, utan bara halva tabletten, jag tycker den hjälper bättre än när jag är utan den men jag har tyvärr gått upp hela 3 kilo på 3 veckor av dessa tabletter. Kan det vara möjligt att Inderal är boven? Jag kommer inte i byxorna jag brukar ha längre så nu står jag o väljer mellan att ha vanlig vikt eller Inderal. Jag funderar även på om jag istället för Inderal kan ta Sertralin Hexal mot dessa hjärtbeskymmer, jag tror pga alla utredningar jag gjort det är psykiskt o inte i hjärtat som problemen egentligen sitter. Vad gör jag? Detta begränsar mig otroligt. Evigt tacksam för svar då min läkare säger "jag vet inte så mycket om just inderal, det hjälper mot högt blodtryck"
Hej, jag har struma och får levaxin för detta. Jag har även problem med mkt extraslag på hjärtat och fick då utskrivet Inderal 10 mg. Jag har ibland normal puls och ibland hög puls, så jag vågar inte ta 10 mg på en gång, utan bara halva tabletten, jag tycker den hjälper bättre än när jag är utan den men jag har tyvärr gått upp hela 3 kilo på 3 veckor av dessa tabletter. Kan det vara möjligt att Inderal är boven? Jag kommer inte i byxorna jag brukar ha längre så nu står jag o väljer mellan att ha vanlig vikt eller Inderal. Jag funderar även på om jag istället för Inderal kan ta Sertralin Hexal mot dessa hjärtbeskymmer, jag tror pga alla utredningar jag gjort det är psykiskt o inte i hjärtat som problemen egentligen sitter. Vad gör jag? Detta begränsar mig otroligt. Evigt tacksam för svar då min läkare säger "jag vet inte så mycket om just inderal, det hjälper mot högt blodtryck"
Svar:

Hej,

Struma ger ofta upphov till "oroligt " hjärta med extraslag. Betablockare som typ Inderal har ofta en snabb effekt på extraslagen. Jag vet inte hur ditt hjärta är men har man tendens till hjärtsvikt kan betablockare ofta medföra lite sämre pumpfunktion och långsammare puls, som resulterar i att vätska ansamlas i kroppen. Man blir lättare andfådd, fortare trött vid fysisk ansträngning,mm. I så fall får man kombinera betablockaren med andra hjärtmediciner.

Jag tycker att du skall be att få genomgå ett ultraljud (EKO) undersökning där det går för att se hur ditt hjärta arbetar.Är den normal vet jag inte varför du går upp i vikt så fort på Inderal.
Du kan ju läsa på internet om Inderal i patient-FASS. Enstaka människor kan påverkas psykiskt av betablockare och om du gör det med t ex ökat matintag som förklaring till din viktökning kan man fundera på.

Med vänlig hälsning,

Thomas Fåhraeus

Lund

Fråga: Min dotter på 15 år och har svimmat 12 ggr/ de senaste 2½ veckorna, utan förvarning. På akuten har de gjort ekg på henne som visat förlängd qt-tid, fick svar senare att det var inom gränsvärdet. Hon har haft blodtryck 114/54 när hon stod upp. De har gjort eeg som visade långsam hjärnaktivitet över hela huvudet.Ct-huvud var ok. Hon har fått göra arbetsprov som var ok. 24 h ekg visade konstant förhöjd puls och högre hjärtfrekvens. Jag undrar om hon kan ha fel på hjärtat? Eller är detta normalt för en tonåring? vilka fler undersökningar kan man då göra för att utesluta ev. hjärtsjukdom?
Min dotter på 15 år och har svimmat 12 ggr/ de senaste 2½ veckorna, utan förvarning. På akuten har de gjort ekg på henne som visat förlängd qt-tid, fick svar senare att det var inom gränsvärdet. Hon har haft blodtryck 114/54 när hon stod upp. De har gjort eeg som visade långsam hjärnaktivitet över hela huvudet.Ct-huvud var ok. Hon har fått göra arbetsprov som var ok. 24 h ekg visade konstant förhöjd puls och högre hjärtfrekvens. Jag undrar om hon kan ha fel på hjärtat? Eller är detta normalt för en tonåring? vilka fler undersökningar kan man då göra för att utesluta ev. hjärtsjukdom?
Svar:

Hej,

15 svimningar på så kort tid kräver en relativt snabb utredning tycker jag. Har hon svimmat med pågående EKG- registrering? I så fall borde man sett en hjärtrusning eller mycket långsam puls om hjärtrytmen är orsaken.Om pulsen har varit normal får man gå vidare med en neurologisk undersökning vilket man gjort.

Lång sk QT- syndrom kan ibland ge hjärtrusningar men misstänkte man det borde hon ligga inne en längre tid för observation. Det kanske hon har gjort? En EKO - undersökning har hon säkert gjort som oftast kan avgöra om en hjärtsjukdom föreligger hos yngre människor.Är den normal tror jag inte du behöver oroa dig för hjärtat om pulsen varit okej.

Det är inte helt ovanligt att tonåringar svimmar ibland. Ibland beror det på det sk vasovagala syndromet som du kan läsa om på denna webbsida.Det beror på lågt blodtryck ofta i kombination med långsam puls. Det brukar bli bättre när man blir lite äldre.

Det neurologiska kan jag inte uttala mig om men där utreds hon väl fortfarande.

Med vänlig hälsning,
Thomas Fåhraeus
Bjärred/Lund

Läs mer i lexikon: 
Bradykardi
Fråga: Hej. Jag undrar om Waran kan leda till låg puls som biverkning? Har nu efter fyra månader med Waran blivit allt mer yr och orkeslös och har en vilopuls på 45-50. Har varit nära att svimma ett par gånger och överväger att sluta ta Waran. Har varit hos läkare där de tagit ekg och det ser bra ut. Har även lite tremor i händerna vad nu det beror på. Hjärtat verkar alltså blivit trött och frågan är alltså om Waran kan ge dessa biverkningar? /Stefan
Hej. Jag undrar om Waran kan leda till låg puls som biverkning? Har nu efter fyra månader med Waran blivit allt mer yr och orkeslös och har en vilopuls på 45-50. Har varit nära att svimma ett par gånger och överväger att sluta ta Waran. Har varit hos läkare där de tagit ekg och det ser bra ut. Har även lite tremor i händerna vad nu det beror på. Hjärtat verkar alltså blivit trött och frågan är alltså om Waran kan ge dessa biverkningar? /Stefan
Svar:

Hej,

Nej jag känner inte till de biverkningar du räknar upp på Waran. Om du slår upp patient-Fass på Waran på Googles hittar du lite mer utförligt om biverkningar.

En del patienter tål inte Waran och vill inte ta det. Snart kommer nya bloduttunnade mediciner och det kanske är något för dig?

Prata gärna med din läkare om du inte mår bra och tror att det är waran.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: hur sker det elektriska impulserna i hjärtat ?
hur sker det elektriska impulserna i hjärtat ?
Svar:

Hej,

Du kan på denna webbplats läsa under "Fördjupningar" och under " Det friska hjärtat"om hur hjärtats elektriska system fungerar.

MVH
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Läs mer i lexikon: 
Sinusknutan
Fråga: Hej Thomas jag frågade här om dagen om hjärtsvikt och hjärtdyssynkroni om man blir sämre fortare om man inte får en CRT.Min far har ingen pacemaker alls och har måttlig-svår hjärtsvikt och hjärtdyssynkroni så det jag funderar över är bromsar inte en CRT upp sjukdomsförloppet?
Hej Thomas jag frågade här om dagen om hjärtsvikt och hjärtdyssynkroni om man blir sämre fortare om man inte får en CRT.Min far har ingen pacemaker alls och har måttlig-svår hjärtsvikt och hjärtdyssynkroni så det jag funderar över är bromsar inte en CRT upp sjukdomsförloppet?
Svar:

Hej igen,

Många frågor är väldigt korta så man vet inte alltid vad patienten har och hur förloppet är.

När resynkroniseringspacemakern kom så fann man att patienter med hjärtsvikt grad III och IV ofta blev bättre och kanske hamnade i grad I eller II (NYHA vg se Googles om graderingar om du behöver). Vanligtvis sitter den goda effekten i ett par år men sedan försämras patienten igen. Det beror på att sjukdomen i hjärtat ofta progredierar. Man fann också att CRT inte förlängde överlevnaden hos många patienter.

Om din far behöver en CRT- pacemaker eller ej brukar avgöras med mätningar av EKG- kurvan i det sk QRS komplexet. Är det väldigt brett(över 130 millisekunder), så talar det för en CRT- pacemaker. Är QRS- komplexet normalt talar det för att hjärtkamrarna kontraheras samtidigt och då brukar inte CRT- system hjälpa, som du förstår. Man brukar också kontrollera med EKO- undersökning för att se hur synkront hjärtkamrarna arbetar.

Så sammanfattningsvis förbättras livskvaliteten hos de flesta, men grundsjukdomen "botas" inte och tyvärr förlängs inte överlevnaden hos många. Medicineringen här är ett stort kapitel bör tilläggas, men den kan jag för lite om för att skriva något. Några yngre CRT- patienter har så småningom genomgått en hjärttransplantation kan nämnas.
Med vänlig hälsning,
Thomas Fåhraeus
Bjärred, Lund

Fråga: Om man har hjärtsvikt och hjärtdyssynkroni och inte är aktuell för en biventrikulär Pacemaker försämras hjärtsvikten fortare utan CRT än med?MVH Petra
Om man har hjärtsvikt och hjärtdyssynkroni och inte är aktuell för en biventrikulär Pacemaker försämras hjärtsvikten fortare utan CRT än med?MVH Petra
Svar:

Hej Petra,

Kanske för 20 år sedan upptäckte man att enstaka patienter utvecklade hjärtsvikt när höger kammare stimulerades väldigt mycket. Förmodligen har många av dessa patienter redan någon form av hjärtsjukdom. Hjärtdyssynkroni har många människor som har sk grenblock vilket medför att ena kammaren kontraherar före den andra.En vanlig pacemaker stimulerar på samma sätt, dvs höger kammare först.

Har du eller någon anhörig tendens till hjärtsvikt och har ett "vanligt" pacemakersystem, så kan man programmera pacemakern att stimulera höger kammare så lite som möjligt t ex genom att fördröja överledningen mellan förmak och kammare. Den naturliga impulsen kan få tid att gå ner i AV-noden och aktivera bägge kamrarna samtidigt.
Har man sk total-block konstant (AV-block III) så går det inte utan pacing av kammaren måste ske hela tiden som du förstår.

Genom att följa hjärtsviktspatienter regelbundet med EKO, dvs ultraljud samt lyssna till deras symptom, kan man i god tid planera för en sk tredje elektrod över till vänster kammare dvs biventrikulär pacing.

MVH
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Min far på 62år har haft två hjärtinfarkter.Han har hjärtsvikt och en ejektionsfraktion på 30-35%.Han äter ARB,Betablockerare,spironolakton,trombyl och simvastin dagligen.Han ligger i NYHA-klassI-II just nu.Hans hjärta slår inte kordinerat så han ska ev. få en biventrikulär Pacemaker.Nu undrar jag kommer hans ejektionsfraktion att öka?Eller försvinner bara symtomen?
Min far på 62år har haft två hjärtinfarkter.Han har hjärtsvikt och en ejektionsfraktion på 30-35%.Han äter ARB,Betablockerare,spironolakton,trombyl och simvastin dagligen.Han ligger i NYHA-klassI-II just nu.Hans hjärta slår inte kordinerat så han ska ev. få en biventrikulär Pacemaker.Nu undrar jag kommer hans ejektionsfraktion att öka?Eller försvinner bara symtomen?
Svar:

Hej,

De flesta som har hjärtsvikt och får en biventrikulär pacemaker upplever en avsevärd förbättring. I många fall förbättras ejektionsfraktionen (EF) något, men inte överdrivet mycket. En mindre del patienter, jag tror 15-20 % upplever ingen större skillnad efter operationen. Nu kan man programmera dessa pacemakrar på många olika sätt och pröva sig fram tills man når ett optimalt program. Ofta sker programmeringen samtidigt som man gör EKO dvs. ultraljud. Med denna metod har man ju koll på EF så kan ni få besked.

Lycka till med operationen!
Med vänlig hälsning,
Thomas Fåhraeus
Bjärred

Fråga: Är en tjej på 33 år med AV-Block 1 som upptäcktes förra hösten, har gjort EKG, arbets-EKG, 24-timmars EKG samt nu även UKG. EKG visar på en pq-tid på 320 och 24-timmars visade att jag hade 3 överhoppade slag nattetid och att pulsen gick ner till 40 på natten. När UKG gjordes pratade läkaren om läckage på vissa klaffar men att jag inte skulle oroa mig för det. Men vad innebär läckage? Trots hans ord så tänker jag ändå mycket på detta. Vid arbets-ekg fick jag till svar att jag var väldigt vältränad, vilket inte känns helt sanningsenligt. Känner inte några direkta symptom men har perioder när jag känner mig väldigt trött och orkeslös och under dessa perioder blir jag andfådd nästan utan ansträngning. Har även väldigt ofta långdragen huvudvärk, kan detta vara symptom som har med hjärtat att göra? Innan detta upptäcktes förra året var vår plan att skaffa ett barn till, kan en graviditet och förlossning påverka mitt hjärta negativt? Så mycket funderingar kring allt detta, hoppas på svar, tack!
Är en tjej på 33 år med AV-Block 1 som upptäcktes förra hösten, har gjort EKG, arbets-EKG, 24-timmars EKG samt nu även UKG. EKG visar på en pq-tid på 320 och 24-timmars visade att jag hade 3 överhoppade slag nattetid och att pulsen gick ner till 40 på natten. När UKG gjordes pratade läkaren om läckage på vissa klaffar men att jag inte skulle oroa mig för det. Men vad innebär läckage? Trots hans ord så tänker jag ändå mycket på detta. Vid arbets-ekg fick jag till svar att jag var väldigt vältränad, vilket inte känns helt sanningsenligt. Känner inte några direkta symptom men har perioder när jag känner mig väldigt trött och orkeslös och under dessa perioder blir jag andfådd nästan utan ansträngning. Har även väldigt ofta långdragen huvudvärk, kan detta vara symptom som har med hjärtat att göra? Innan detta upptäcktes förra året var vår plan att skaffa ett barn till, kan en graviditet och förlossning påverka mitt hjärta negativt? Så mycket funderingar kring allt detta, hoppas på svar, tack!
Svar:

Hej,
Jag tror att jag svarade på ditt brev för en månad sedan, men tydligen har det inte kommit ut på internet.

Vi börjar med läckaget. Det är väldigt många människor som har ett litet läckage i hjärtklaffarna. Ofta bryr man sig inte om det, men är det lite större skall det följas upp med EKO (UKG).Läckage betyder att klaffen läcker lite, dvs lite blod rinner tillbaka genom klaffen när den är stängd.

Pulsen på yngre människor kan sjunka ner mot 40 nattetid. Är den så låg pga olika grader av AV- block, som det kanske är i ditt fall, bör man fundera på en pacemaker.Att du är trött, andfådd och orkeslös kan mycket väl vara ett tecken på att din puls är för långsam dagtid, och att du skulle bli mycket piggare om du fick en pacemaker.Lär dig räkna pulsen när du mår dåligt och skriv ned värdena.Gå in på YouTube och sök på pulstagning, där har vi en film.

En del läkare säger tyvärr till patienter att har de långsam puls är de mycket vältränade när patienten istället är sjuk. Detta är tyvärr ganska vanligt att döma av alla tidigare brev vi får! Det krävs mycket hård träning för att få ned sin puls under femtio i vila.

Jag tror att det är viktigt att du vänder dig till en annan läkare och får en sk second opinion som det heter.

Med för lång AV-tid (AV-block I), dina typiska symptom på långsam puls, samt flera överhoppade slag nattetid så talar mycket för att en pacemaker gör dig frisk och du kan föda barn som du planerar. Försök hitta en annan läkare helst en hjärtläkare. Är du nära att svimma så sök på akutmottagningen. ta med dig en kopia på detta brev, det kanske hjälper!Få höra hur det går, om du vill.

Lycka till.
MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Idag läste vi av Richards pacemaker då han igår känt sig svimfärdig. Innan hade han diagnosen sic sinus och nu var det AV block III.Vad har hänt? hälsn Anette Weibull
Idag läste vi av Richards pacemaker då han igår känt sig svimfärdig. Innan hade han diagnosen sic sinus och nu var det AV block III.Vad har hänt? hälsn Anette Weibull
Svar:

Hej Anette,

Om du läser i vår ordlista om sick sinus och AV block III så tror jag att du förstår sammanhanget.

Både sinusnoden och AV-noden (AV-knutan) ligger i höger förmak. Finns skador i förmaket så brukar sinusnoden också skadas med rytmstörningar som följd. Men även AV-noden, som ligger i botten på höger förmak, kan också vara skadad, man talar om en sk binodal sjukdom, som är ganska vanligt om långsam puls med symptom uppstår. Bägge strukturerna, viktiga för fortledningen av impulserna, är skadade.

PGA det och för säkerhets skull lägger man nästan alltid två elektroder vid sick sinus, en i höger förmak och en i höger kammare. Sker en plötslig, oväntad blockering i AV-noden, stannar kamrarna om inte det finns en pacemakerelektrod där, som är aktiverad. Tidigare lade vi ganska ofta bara en elektrod i höger förmak, vid sick sinus men de flesta operatörer har slutat med det pga risken för ett senare AV-block III.

Jag vet inte om Richards operatör lade en eller två elektroder i hjärtat. Två elektroder kallas för DDD- (dual eller double) system vilket de flesta har. Fick Richard bara en elektrod i förmaket, så kan ett plötsligt AV-block III orsakat ett hjärtstillestånd och man måste då komplettra med en kammarelektrod.

Har nu Richard en DDD pacemaker så påverkar det inte prognosen att ha en sk binodal sjukdomen. Är hjärtat i övrigt friskt så finns ingen anledning till oro.

Jag skall se vilket system han fick vid sin operation tidigare.

Hälsningar till er båda,
Thomas

Läs mer i lexikon: 
Sjuk sinusknuta
Fråga: Hejsan! Min mor(79år) har haft hjärnblödning(-94),har också för höga blodfetter, beh.för högt blodtryck.Min far(82år) har haft hjärtinfarkter,har nu pacemaker. Jag(56år,kvinna) har sedan(-98) spasmangina,(diagnostiserad med angiografi på SU)beh.med 90mg Imdur och 5mg Plendil,Nitrolingualspray,Suscard,har också hypotyreos och B12-brist.Tar Plendil på kvällen pga blodtrycksfall annars. Bör jag vara orolig för att ärva mina föräldrars sjukdomar? Mitt blodtryck och puls har stor skillnad på morgon och kväll så att jag känner symtom i form av yrsel med balanspåverkan,illamående,kärlkramp,trötthet,svimningskänsla,andfåddhet och huvudvärk.BT morgon 100/60 på kvällen 150/90.Puls från 50-120/min. Ovanstående läkemedel har jag haft sedan -98. Har inte höga blodfetter,lätt övervikt,röker inte,måttligt alkoholintag. Arbetar deltid. Kan det ha tillstött någon annan hjärtsjukdom? Vore mycket tacksam för snabbt svar. MVH Pia Karlsfelt-Edlund
Hejsan! Min mor(79år) har haft hjärnblödning(-94),har också för höga blodfetter, beh.för högt blodtryck.Min far(82år) har haft hjärtinfarkter,har nu pacemaker. Jag(56år,kvinna) har sedan(-98) spasmangina,(diagnostiserad med angiografi på SU)beh.med 90mg Imdur och 5mg Plendil,Nitrolingualspray,Suscard,har också hypotyreos och B12-brist.Tar Plendil på kvällen pga blodtrycksfall annars. Bör jag vara orolig för att ärva mina föräldrars sjukdomar? Mitt blodtryck och puls har stor skillnad på morgon och kväll så att jag känner symtom i form av yrsel med balanspåverkan,illamående,kärlkramp,trötthet,svimningskänsla,andfåddhet och huvudvärk.BT morgon 100/60 på kvällen 150/90.Puls från 50-120/min. Ovanstående läkemedel har jag haft sedan -98. Har inte höga blodfetter,lätt övervikt,röker inte,måttligt alkoholintag. Arbetar deltid. Kan det ha tillstött någon annan hjärtsjukdom? Vore mycket tacksam för snabbt svar. MVH Pia Karlsfelt-Edlund
Svar:

Hej Pia,
Dina föräldrars hjärtsjukdomar är ofta ärftliga. Långsam puls, som kanske leder till pacemaker är inte precis ärftligt även om det förekommer inom familjer.
Yrsel, balansrubbningar och svimning som du skriver kan orsakas av långsam puls. Du skulle kunna räkna din puls när du har symptom. Har du korta svimningar kanske någon anhöriga kan kolla pulsen? Blodtrycket är ju lågt på morgonen och kanske under natten, det kan orsaka samma symptom.
Om du inte genomgått det så skulle jag rekommendera ett bandspelar-EKG där man kan se om pulsen t ex går ner under 40, vilket brukar ge symptom.
Att du fått ytterligare en hjärtsjukdom är nog mindre sannolikt, däremot kan t ex spasmanginan skadat hjärtats retledningssystem.
Så är symptomen nytillkomna, sök läkarvård och fråga om bandspelar-EKG är adekvat att utföra.

Lycka till,
Thomas Fåhraeus
Lund

Läs mer om ämnet: 
Hur ställs diagnosen
Fråga: Kvinna med extraslag och ångest
Hej! Jag är kvinna. 58år.Frisk, ej rökare normalviktig, motionerar regelbundet utan problem Men mår fruktansvärt psykiskt illa av att känna detta( dödsångest. Jag har såkallade "extra slag" som kommer med oregelbundna intervaller .Detta har jag "lidit" av i många år. Blev noggrant undersökt på St.Görans hjärtmottagning för 3-4 år sedan .Fick gå med bärbart EKG en vecka som inte visade vad något avvikande. Fick då genomgå ytterligare undersökning där man stimulerade hjärtat att slå snabbt.Men inget framkom. Läkaren skrev ut emconcor 2,5mg 1t/d. Blev då lite bättre."Extraslagen" kan variera allt från något enstaka slag till en rad oregelbundna.Min fråga är nu kan dessa extra slag övergå till något livshotande.Jag skulle vilja att man satte in ett EKG under hjärtat för långtidsregistrering. Hur kan man veta att det är ofarligt och att det inte utvecklas till något allvarligt, utan att ha sett vad som är fel? Skriver nu till er för att idag igen hade jag några konstigare slag än vanligt Tror ständigt min sista stund är kommen.Det tär på mitt psyke. Vad skall jag göra? MVH/ Ann-Kristin PS Äter lipitol hade förhöjda blodfetter. Finns i släkten. DS
Svar:

Hej Ann-Kristin,

Vi har besvarat några brev om extraslag och du kan läsa om dem på denna sajt. Nästan alla människor har extraslag och det orättvisa är att många känner inte av dem, medan andra blir mycket lidande med olika symptom. De blir handlingsförlamade, trötta, och ofta kryper en ospecifik ångest över patienten. Ångesten är värre än själva extraslagen, som oftast är helt oskyldiga.

Du har säkert fått höra att kanske 99% av extraslagen är ofarliga. Extraslag som uppkommer vid ökad fysisk ansträngning kan leda till en hjärtutredning, annars brukar vi inte behandla extraslag. Läkemedel kan ge mer biverkningar än extraslagen ger.
Svår ångest tar ofta bort livsglädjen framför allt om dödsrädsla dyker upp. Bakgrunden till din ångest kan ligga i tidigare hjärtsjukdomar i släkten och kanske dödsfall? En svår social situation eller stress på t ex arbetet kan vara andra faktorer som gör att du lider så pass mycket. Individens psykiska läggning spelar också en roll.

Det är lätt för mig att säga att du bör försöka se positivt på extraslagen. De är på sätt och vis bra att ha "extra tändstift" i hjärtat, som håller igång hjärtat om en plötslig sjukdom skulle drabba det naturliga retledningssystemt. Många patienter har räddats tack vare uppkomna extraslag när hjärtat stannar till.

Du har genomgått undersökningar på hjärtat och tydligen är dessa normala trots extraslagen. Tänk på det. Man dör inte av extraslag om hjärtat är friskt.

Du vet säkert att vissa drycker kan ge extraslag som alkohol, ibland kaffe eller the', starka kryddor mm.

Försök motionera lite om du orkar när extraslagen kommer. Lägg dig inte i sängen och "vänta på döden" för att vara drastisk. Att vara igång är bättre. Dessutom en snabbare puls brukar minska extraslagen.

Om ångesten förstör ditt liv tycker jag slutligen att du bör ha ett lätt ångestdämpad preparat som t ex Stesolid, som är ett utmärkt preparat vid ångest.

Lycka till!Hoppas att Du har någon hjälp av dessa ord.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

ANDRA LÄSARE MED EXTRASLAG KANSKE KAN SKRIVA NÅGRA RADER OM SINA ERFARENHETER OCH EV GE RÅD TILL Ann-Kristin!

Fråga: hejsan. är en kille på 37 år som har en fråga ang låg puls. jag fick för ca 7 år sedan förmaksflimmer.paroxysmatiskt,,som kommer och går. oftast upplever jag förmaksflimmer efter sex. så jag har varit van veta hur min puls fungerar. nu åter till min låga puls.. har märkt jag är trött och orklös på dagarna och att pulsen är låg. jag äger en spo2 finger mätare så jag kan lätt se puls och syresättning. som alltid är mellan 99-96 alltid runt 98-99 vid låg puls.. på dagtid hoppar min puls otroligt mkt fram och tillbaka. när jag sitter kan den ligga på ca 60 slag reser jag mig raskt gå till köket tillbaka kan den gå upp till 110 slag sedan 10 sek senare slår den ner till 60 igen. eller lägre när jag ska sova är trött ligger min puls mellan 52-60 slag obs. jag är aktiv snusare och ju lägre puls jag har ju mer snusar jag, så ack jag vågar inte ens fråga vad pulsen skulle ligga utan snuset som ökar pulsen. nu till min fråga är min puls sjukligt låg...(behövs pacemaker) runt 50 som lägst när jag ska sova eller vila.+ att dessa hastiga ökningar av pulsen vid minsta rörelse känns konstigt. jag har nyligen gjort ett arbetstest som va ua. då tyvär inget förmaksflimmer heller.även för 8 år sedan gjort 24t ekg(innan förmaksflimmer debuten) hade lite dubbelslag dock inget annat dom sa. har gjort för många år sedan ett ultraljud på hjärtat(innan mitt förmaksflimmer kom) hade då vad läkarna sa ett minimalt läckage i mitrafliusklaffen. aldrig hört eller fått göra återbesök pga av det. jag är förövrigt frisk dricker ej röker ej dock snusar. ej överviktig. 180cm lång 72 kg vore tacksam för svar så jag vet hur jag ska gå tillväga. kan det vara hjärtsvikt elller av-block sjuk sinusknuta eller brukar ett vanligt ekg kunna utesluta dom faktorerna. tror ni om jag inte snusat min puls skulle varit skadligt låg om jag har ca 50 i vila MED SNUS. tack för en fantastisk sida. mvh Nicklas 37 år Jönköping
hejsan. är en kille på 37 år som har en fråga ang låg puls. jag fick för ca 7 år sedan förmaksflimmer.paroxysmatiskt,,som kommer och går. oftast upplever jag förmaksflimmer efter sex. så jag har varit van veta hur min puls fungerar. nu åter till min låga puls.. har märkt jag är trött och orklös på dagarna och att pulsen är låg. jag äger en spo2 finger mätare så jag kan lätt se puls och syresättning. som alltid är mellan 99-96 alltid runt 98-99 vid låg puls.. på dagtid hoppar min puls otroligt mkt fram och tillbaka. när jag sitter kan den ligga på ca 60 slag reser jag mig raskt gå till köket tillbaka kan den gå upp till 110 slag sedan 10 sek senare slår den ner till 60 igen. eller lägre när jag ska sova är trött ligger min puls mellan 52-60 slag obs. jag är aktiv snusare och ju lägre puls jag har ju mer snusar jag, så ack jag vågar inte ens fråga vad pulsen skulle ligga utan snuset som ökar pulsen. nu till min fråga är min puls sjukligt låg...(behövs pacemaker) runt 50 som lägst när jag ska sova eller vila.+ att dessa hastiga ökningar av pulsen vid minsta rörelse känns konstigt. jag har nyligen gjort ett arbetstest som va ua. då tyvär inget förmaksflimmer heller.även för 8 år sedan gjort 24t ekg(innan förmaksflimmer debuten) hade lite dubbelslag dock inget annat dom sa. har gjort för många år sedan ett ultraljud på hjärtat(innan mitt förmaksflimmer kom) hade då vad läkarna sa ett minimalt läckage i mitrafliusklaffen. aldrig hört eller fått göra återbesök pga av det. jag är förövrigt frisk dricker ej röker ej dock snusar. ej överviktig. 180cm lång 72 kg vore tacksam för svar så jag vet hur jag ska gå tillväga. kan det vara hjärtsvikt elller av-block sjuk sinusknuta eller brukar ett vanligt ekg kunna utesluta dom faktorerna. tror ni om jag inte snusat min puls skulle varit skadligt låg om jag har ca 50 i vila MED SNUS. tack för en fantastisk sida. mvh Nicklas 37 år Jönköping
Svar:

Hej Nicklas,

Tack för att du gillar vår sida.

Paroxysmalt förmaksflimmer är det relativt många som har dock i lite högre ålder.
Många känner av det, andra känner ingenting.
Vid flimmer kan man ha en ganska lång paus mellan t ex två hjärtslag, och pulsen kan bli mycket låg. Får du plötslig yrsel ibland eller har du svimmat? Om din puls går ner under 45-40 slag/ minut och du har symptom (se symptom på denna sida) så är du en klar pacemakerkandidat. Vågar du sluta med snuset någon dag och göra ett nytt bandspelar-EKG tror du.
Bästa resultat är om du då har flimmer.
Ibland kan pacemakern minska risken för att få flimmer i enstaka fall. Dessutom , har man flimmer och får pacemaker, tycker många patienter att pulsen känns lugnare och jämnare. Detta har man även visat vetenskapligt.

Personligen tycker jag nog att du skulle få en pacemaker men jag har ju inte alla fakta.Jönköping har bra arytmivård och de kommer säkert att ge dig bästa hjälp.

Lycka till,

Thomas Fåhraeus
Lund

Läs mer om ämnet: 
Symptom på långsam puls
Fråga: Hej jag har problem med konstig hjärtrytm. det känns som ett litet tryck i hjärtat eller bröstet och jag vet även att hjärtat har väldigt många dubbelslag och kompensationspauser. Jag har gjort massor av ekg, även bandspelar ekg där man kunde se epidoder av hjärtklappningar (troligtvis av levaxin som jag tar antagligen för mycket av, har hypothyreos) och jag trappade ner medicinen men extraslagen fortsatte. Jag slutade med koffein och extraslagen blev inte så kraftiga mer men det är fortfarande ett konstigt tryck. pulsen är lite hög, runt 85. Jag har besökt en kardiolog, hjärtspecialist som har kollat upp flera olika blodprover och även ultraljuds ekg men det visar bara att jag har extraslag men inget onormalt. han sade att jag skulle öka dosen med levaxin för mina tsh var höga. jag blir konstig när jag ökar levaxinet genom att jag blir överkänslig och pulsen blir högre. Vad kan det vara för fel? Är evigt tacksam för iaf en spekulation. Varför känner jag så här? Jag blir rädd att jag egentligen visst är sjuk.
Hej jag har problem med konstig hjärtrytm. det känns som ett litet tryck i hjärtat eller bröstet och jag vet även att hjärtat har väldigt många dubbelslag och kompensationspauser. Jag har gjort massor av ekg, även bandspelar ekg där man kunde se epidoder av hjärtklappningar (troligtvis av levaxin som jag tar antagligen för mycket av, har hypothyreos) och jag trappade ner medicinen men extraslagen fortsatte. Jag slutade med koffein och extraslagen blev inte så kraftiga mer men det är fortfarande ett konstigt tryck. pulsen är lite hög, runt 85. Jag har besökt en kardiolog, hjärtspecialist som har kollat upp flera olika blodprover och även ultraljuds ekg men det visar bara att jag har extraslag men inget onormalt. han sade att jag skulle öka dosen med levaxin för mina tsh var höga. jag blir konstig när jag ökar levaxinet genom att jag blir överkänslig och pulsen blir högre. Vad kan det vara för fel? Är evigt tacksam för iaf en spekulation. Varför känner jag så här? Jag blir rädd att jag egentligen visst är sjuk.
Svar:

Hej,
Som du säkert sett har vi haft många frågor om extraslag och du har säkert läst om dem. Extraslagen är förmånga väldigt jobbiga att leva med medan andra knappt känner dem.Vi betraktar ju extraslag som något normalt förekommande och som oftast inte skall behandlas. Beroende på pauser i hjärtrytmen samt att extraslag från kamrarna kan gå baklänges upp i förmaken uppstår olika tryckförhållanden, som kan kännas och ge obehag.

Du tycks vara bra utredd av kardiolog med bl a EKO-undersökning som ger väldigt mycket information om hjärtat.
Har man ett normalt EKO brukar hjärtat vara friskt. Kranskärlen kan vara påverkad hos en del personer med anlag och då kontrolleras dessa med arbetsEKG.

Sjukdomar i sköldkörteln kan ge mycket extraslag som du vet.
Jag tror inte att fler utredningar gör att du mår bättre, kanske tvärt om. Många människor jag talat med med dina symptom lever under en viss stress eller press.Den inre spänningen leder till olika symptom från magen, hjärnan, psykiska besvär, sömnbrist mm. Målorganet i ditt fall är just hjärtat.Några får hjärtklappning.

Försök att varva ner tempot, inse att du är hjärtfrisk trots att trycket och extraslagen finns där. När det är jobbigt ta en promenad om du kan, eller ring en vän och koppla av. Försök att 1:Tänka på att du inte har en hjärtsjukdom och 2:försök att acceptera och leva med extraslagen.

Lycka till,
Thomas Fåhraeus
Lund

Läs mer i lexikon: 
Extrasystolier
Fråga: Vad är nodal hjärtrytm till skillnad från sinusrytm? Spelar rytmen någon roll? Är det bättre att ha sinusrytm och varför i så fall?
Vad är nodal hjärtrytm till skillnad från sinusrytm? Spelar rytmen någon roll? Är det bättre att ha sinusrytm och varför i så fall?
Svar:

Hej och tack för din fråga.

Nodalrytm är en "ersättningsrytm" som uppstår när den normala pulsspridningen i hjärtat har fallerat exempelvis vid AVblock III och sinusbradykardi.Om det uppstår hos äldre som också har hjärtproblem så kan det ge symtom på trötthet, yrsel och svimning. Hos en ung vältränad individ som har en låg vilofrekvens så kan en nodal ersättningsrytm uppkomma i vila och då var helt normalt. En nodalersättningsrytm är jämn och kan ha en frekvens på 40-60/min.

Nodalrytm är ingen optimal rytm för hjärtat medan sinusrytm gör att hjärtat arbetar efter en rad olika faktorer som att den tex ökar vid fysiskaktivitet, emotionella faktorer och kroppstemperaturer.

Att ha nodalersättningsrytm och ha symtom som svimning och yrsel är en indikation för att få pacemaker.

Hoppas detta gav dig lite svar på din fråga.

Varma sommarhälsningar

Maria

Läs mer om ämnet: 
Symptom på långsam puls
Fråga: Hej! Jag har konstant förmaksflimmer sen 1 1/2 år tillbaka fått inopererad en pacemaker för 1/2 år sedan för att pulsen blev för låg ibland. Jag tar zeloken för att hålla ner flimret och atacand för blodtrycket som ligger på 80/130 nu, pulsen ligger på 60-70. Min fråga är för cirka 1 månad sedan blev jag ganska yr en morgon efter detta känner jag av och till lite yrsel och obehag, jag har progresiva glasögon och kan känna att jag inte får riktig fokus snabbt känns bättre om jag tar av dom vissa ggr. Kan det vara att hjärtat har börjat hoppa mellan normal puls och flimmer flera ggr om dagen. Om jag känner på pulsen då går den stadigt vissa ggr, och lite ojämn vissa ggr.
Hej! Jag har konstant förmaksflimmer sen 1 1/2 år tillbaka fått inopererad en pacemaker för 1/2 år sedan för att pulsen blev för låg ibland. Jag tar zeloken för att hålla ner flimret och atacand för blodtrycket som ligger på 80/130 nu, pulsen ligger på 60-70. Min fråga är för cirka 1 månad sedan blev jag ganska yr en morgon efter detta känner jag av och till lite yrsel och obehag, jag har progresiva glasögon och kan känna att jag inte får riktig fokus snabbt känns bättre om jag tar av dom vissa ggr. Kan det vara att hjärtat har börjat hoppa mellan normal puls och flimmer flera ggr om dagen. Om jag känner på pulsen då går den stadigt vissa ggr, och lite ojämn vissa ggr.
Svar:

Hej och tack för din fråga.

I ditt brev berättar du att du har ett konstant förmaksflimmer. Pulsen som du upplever regelbunden och ibland ojämn beror nog på att när förmaksflimmret går långsamt så går pacemakern in och gör den regelbunden men ibland går din egen puls lite snabbare och ger då oregelbunden puls, vilket är helt normalt när man har förmaksflimmer.Din yrsel som du nu upplever mer av kan bero på andra faktorer som blodtrycket eller kanske att din syn har försämrats och då ge dig yrselbesvär. Är du orolig så kontakta din vårdcentral för konsultation så kan de kanske hjälpa dig.

Lycka till
MVH
Maria

Tillägg:

Hej,
Jag instämmer med Maria om Ditt flimmer och hjärtfrekvensen. Vill bara tillägga och fråga om Du står på bloduttunnande Waran? Som du vet kan man få blodproppar av förmaksflimmer och inträffar plötsliga symptom så kan det vara en blodpropp från hjärtat som kommit till hjärnan. Du kan läsa på Internet om detta, sökord : förmaksflimmer- blodpropp, stroke t ex.

Har du inte bloduttunnande medicin som Waran bör du kolla upp och diskutera dina symptom med din läkare.
Som Maria skriver kan det vara andra faktorer bakom din yrsel och synrubbningar.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Varför ligger min puls nästan alltid på 43-48 i vilotillstånd? Är detta normalt? Jag är inte atletisk eller vältränad men jag brukar gör armhävningar varje dag. Jag har också blåmärken på insidan av båda låren och jag undrar om det har något samband med min låga plus?
Varför ligger min puls nästan alltid på 43-48 i vilotillstånd? Är detta normalt? Jag är inte atletisk eller vältränad men jag brukar gör armhävningar varje dag. Jag har också blåmärken på insidan av båda låren och jag undrar om det har något samband med min låga plus?
Svar:

Hej,
Ja, Din puls är lite för långsam ffa när Du inte tränar. Om Du tittar på denna webbsida under "symtom på långsam puls (bradykardi)", kan Du se om Du har några av dessa symtom. I så fall blir Du bättre med en pacemaker som ökar Din hjärtfrekvens. Har Du inga symptom så behöver man inte göra något just nu. Orsaken kan vara att Din sinusknuta är lite för långsam med urladdningar.

Blåmärkena har inte med detta att göra.

Så har Du symptom på långsam puls kontakta läkare för diskussion om ev. en pacemakerinläggning.

Lycka till!

Thomas Fåhraeus
Lund

Läs mer om ämnet: 
Symptom på långsam puls
Fråga: Hej. jag är en 43 årig man som har haft pacemaker i c:a 15 månader, jag har en liten undran. Om hjärtat stannar, kan man då andvända en hjärtstartare? och vad händer om man gör det?.
Hej. jag är en 43 årig man som har haft pacemaker i c:a 15 månader, jag har en liten undran. Om hjärtat stannar, kan man då andvända en hjärtstartare? och vad händer om man gör det?.
Svar:

Hej,

En hjärtstartare, som på medicinspråk kallas extern defibrillator, användes om man får mycket snabb hjärtfrekvens på kamrarna eller att kamrarna börjar flimra (kammarflimmer, ventrikelflimmer). I praktiken står hjärtat still när kammarflimmer uppkommer och patienten blir medvetslös inom några sekunder.
Med en hjärtstartare skickar man en stark ström genom bröstkorgen och hjärtat. Denna kraftiga ström slår ut det elektriska kaos som föreligger i hjärtat och förhoppningsvis kommer den normala pulsen igång igen eller den pacemakerstyrda pulsen. Det går att använda hjärtstartare om man har pacemaker. Pacemakern har skyddsfilter som hindrar den från att skadas.
Efter en akut sk defibrillering bör pacemakern kontrolleras så att inget har ändrats i pacemakern.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej Thomas! Jag vet att Du inte vill uttala Dig om enskilda fall, men kanske kan Du svara generellt på följande. Jag har en vän med diagnosen dilaterad kardiomyopati samt rikliga VES (4-6 per slag). Hennes läkare har sagt att pacemaker inte är aktuellt eftersom hennes hjärta inte reagerar på pacemakerstimulering. Ablation är heller inte möjlig eftersom man då skulle "skada sinusknutan" !!?. Min vän är starkt handikappad av hjärtats dåliga pumpförmåga. Frågor: 1) Finns det hjärtan som över huvud taget inte reagerar på elektrisk stimulans från en pacemaker? 2) Är det i min väns fall uteslutet att sätta in pacemaker (kanske med tre elektroder) samt därefter göra ablation och/eller sätta in kraftigare medicinering mot VES? /Per
Hej Thomas! Jag vet att Du inte vill uttala Dig om enskilda fall, men kanske kan Du svara generellt på följande. Jag har en vän med diagnosen dilaterad kardiomyopati samt rikliga VES (4-6 per slag). Hennes läkare har sagt att pacemaker inte är aktuellt eftersom hennes hjärta inte reagerar på pacemakerstimulering. Ablation är heller inte möjlig eftersom man då skulle "skada sinusknutan" !!?. Min vän är starkt handikappad av hjärtats dåliga pumpförmåga. Frågor: 1) Finns det hjärtan som över huvud taget inte reagerar på elektrisk stimulans från en pacemaker? 2) Är det i min väns fall uteslutet att sätta in pacemaker (kanske med tre elektroder) samt därefter göra ablation och/eller sätta in kraftigare medicinering mot VES? /Per
Svar:

Hej Per,

Vid VES och ev. ablation abladerar man inte i förmaken utan i kamrarna. Sinusknutan kan således inte skadas. Om man abladerar i förmaken t ex när ett extra förmaksfocus föreligger sk ektopisk förmakstakykardi, (som fungerar som ett snabbare tändstift än sinusknutan) så är man noga med att inte skada sinusknutan, förstås.

Alla slående hjärtan reagerar på elektriska impulser. Vid skador på hjärtat efter t ex en hjärtinfarkt finns de ärromvandlande områden, som inte reagerar på pacemakerstimulering, då får man flytta elektrodspetsen något. Vid dialterad kardiomyopati bör all hjärtvävnad svara på pacemakerstimulering.

Vid mycket svår hjärtsvikt kan man överväga ev hjärttransplantation, jag vet inte om man gjort det med Din vän.

Beträffande pacemakerterapi vid hjärtsvikt, har vi skrivit om CRT och resynkronisering, eller biventrikulär pacing, som det också kallas. Du kan läsa om det på webbsidan, men det har Du nog redan gjort.Patienten befinner sig då i funktionsklass NYHA III eller IV dvs de svårare formerna av hjärtsvikt. Denna klassificering hittar Du på Googles.

För ett par dagar sedan skrev jag om "tre" elektroder som Du också kan läsa. Sverige har cirka 50 sjukhus som lägger in pacemakrar, men alla kan inte lägga in den tredje elektroden som placeras i ett blodkärl på utsidan av vänster kammare (sinus coronarius).Det är ibland mycket svårare att lägga dessa elektroder än att placera dem inuti förmak och höger kammare.

Hjärtsvikt är tyvärr en vanlig sjukdom. Är den mer uttalad och mediciner inte hjälper längre bör de flesta patienter diskuteras om ev. pacemaker med tre elektroder som Du tar upp i Din fråga.

Hjärtat behöver inte gå långsamt för denna form av "sviktterapi". Pacemakerna stimulerar bägge kamrarna samtidigt och bör vara igång hela tiden. Ibland kan extraslagen minska vid pacemakerstimulering. Många pacemakerläkare går efter patientens EKG utseende för att besluta om biventrikulär pacing eller ej. Är de sk QRS komplexen "breda" så kan dessa pacemakersystem ha en god effekt vid hjärtsvikt.

Så mitt råd är att en pacemakerexpert/ kardiolog gör en bedömning för ev pacemakerterapi.

Lycka till,

med vänlig hälsning,
Thomas

Läs mer om ämnet: 
CRT vid hjärtsvikt
Fråga: Hej Jag har redan ställt en fråga men inte fått svar. Den löd ungefär som följer: Jag fick ICD i sep 2009. Mediciner Atakand 16 mg, Kredex 6,25 mg, Trombyl 75 mg. Jag har själv utsatt Norvasc 10 mg pga svåra ödem kring fotknölarna. Min fråga gäller Kredex: Vad gör den för nytta när jag har ICD? Mitt hjärta svara inte på ansträngningar. Som högst blir arbetspulsen 100. Det räcker inte för att jag ska kunna motionera för att få bra kondition. Det finns ju stora frågetecken kring betablockare överhuvud taget. Men jag vet att det rekommenderas vid hjärtsvikt. Men om nu den ojämna rytmen försvunnit genom ICD-n (vilket verkligan varit fallet) så varför ska jag ändå ta Kredex? ICD-n har varit verksam ca 85 % (konstaterat vid första kontrollen i jan).
Hej Jag har redan ställt en fråga men inte fått svar. Den löd ungefär som följer: Jag fick ICD i sep 2009. Mediciner Atakand 16 mg, Kredex 6,25 mg, Trombyl 75 mg. Jag har själv utsatt Norvasc 10 mg pga svåra ödem kring fotknölarna. Min fråga gäller Kredex: Vad gör den för nytta när jag har ICD? Mitt hjärta svara inte på ansträngningar. Som högst blir arbetspulsen 100. Det räcker inte för att jag ska kunna motionera för att få bra kondition. Det finns ju stora frågetecken kring betablockare överhuvud taget. Men jag vet att det rekommenderas vid hjärtsvikt. Men om nu den ojämna rytmen försvunnit genom ICD-n (vilket verkligan varit fallet) så varför ska jag ändå ta Kredex? ICD-n har varit verksam ca 85 % (konstaterat vid första kontrollen i jan).
Svar:

Hej,
Ursäkta om svaret dröjt. Kredex är en medicin mot hjärtsvikt som Du vet och den kan bromsa hjärtat något. ICD:n har Du fått för att Du kanske haft en livshotande hjärtrusning eller det finns risk att Du får en.

I en ICD finns det alltid en pacemakerfunktion inbyggd. De flesta pacemakers har en sk sensor som kan höja pulsen när Du rör Dig. Du kan fråga Din ICD-läkare eller sköterska om denna funktion är påslagen eller ej (Sensorfunktionen). Sätts den på kan den öka pulsen när Du rör Dig.

Många patienter med hjärtsvikt har förmaksflimmer som ger oregelbunden rytm.Ev har Du det, jag vet inte. Får dessa patienter pacemaker (eller ICD) så brukar en del uppleva att hjärtat slår mer regelbundet även om flimret inte påverkas i förmaken.

Så Kredex skyddar Ditt hjärta kan man säga och pacemakern i ICD:n stimulerar hjärtat med 85% som Du skriver. Och själva ICD:n är beredd att ge hjärtat livräddande behandling om en hjärtrusning skulle uppstå.

Frågan om vilka mediciner Du bör ta och inte använda ligger utanför denna frågespalt som Du förstår.

Med vänlig hälsning,
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej PC-info, jag har PC sen 2-år tillbaka och använder spikmatta 30min varje dag. jag har hört på omvägar att hjärtat kan ta skada om man ligger på mattan för ofta, är det någon sanning i detta? Mvh Jan Göransson.
Hej PC-info, jag har PC sen 2-år tillbaka och använder spikmatta 30min varje dag. jag har hört på omvägar att hjärtat kan ta skada om man ligger på mattan för ofta, är det någon sanning i detta? Mvh Jan Göransson.
Svar:

Hej Jan,
Du skriver PC vilket vi uppfattar som en dator men Du menar nog pacemaker med PC. Det går bra att använda spikmatta om man har pacemaker. Dagens plastspikmattor ger inga perforation (hål) på huden vad jag vet och drabbar inte pacemakersystemet.

Spikmattorna kan sänka blodtrycket. För en hjärtinfarktpatient t ex , som fått lågt blodtryck, kan han/hon svimma om de reser sig för snabbt upp från mattan, har jag nyligen läst. Så folk med lågt blodtryck bör resa sig långsamt, så att trycket kan gå upp något och inte ge symptom.
Lycka till med mattan.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej, jag har en liten fråga: Är det vanligt att man har fel på både AV- och Sinus-noden (tex. AV-block och sjuk sinusknuta)? Hänger dessa problem i hop eller är det bara ett sammanträffande om man har båda? Tack! /Carro
Hej, jag har en liten fråga: Är det vanligt att man har fel på både AV- och Sinus-noden (tex. AV-block och sjuk sinusknuta)? Hänger dessa problem i hop eller är det bara ett sammanträffande om man har båda? Tack! /Carro
Svar:

Hej,

Jag tror inte man har någon exakt siffra på detta.Förra året fick cirka 34 % pacemaker pga sjuk sinusknuta mot cirka 30 % pga av AV block. Många som får pacemaker har ju långsamt förmaksflimmer som kan ha startad pga sjuk sinusknuta. En del läkare kallar sjukdomar i sinusknutan och eller/ i AV knutan för sk binodal sjukdom, dvs i många fall drabbas bägge knutorna. En orsak kan vara inflammation i hjärtmuskeln eller andra sjukdomar som skadat t ex förmaken.
Olika diagnoser kan Du se om Du söker på ordet "svenska pacemakerregistret" på t ex diagnoser. På sid 21 står diagnosernas fördelning.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: om man har en pacrmaker kan man sola som vanligt då
om man har en pacrmaker kan man sola som vanligt då
Svar:
Fråga: Förmaksflimmer och prognos
Hej! En patient nämner i frågeforumet att han/hon i fråga har läst på en annan hemsida läsning som känns deprimerande när man har kroniskt FF. Jag har även läst detta och reagerade lika dant! Men jag tänkte även, kan detta stämma? Vad säger du Thomas till oss med kroniskt FF, stämmer detta? "I en annan tråd läste vi om den finländske webbdoktorn (anlitad av finsk radio / TV) som bagatelliserade kroniskt förmaksflimmer. Och bagatelliserande har vi ju träffat på i många fall. Nu läser jag i New England Journal of Medicine om hur det verkligen förhåller sig för kronikerna. Det är en deprimerande läsning. Holländska forskare följde 600 behandlade patienter under 2 - 3 år (en mycket kort tid i sammanhanget). 1 av 7 patienter fick en allvarlig komplikation som död, akut hjärtsvikt, stroke, blodproppar, blödningar och livsfarliga arrytmier. Så ser verkligheten ut! Hur siffran ser ut efter 5 år kan vi bara ana. Rent statistisk uppräkning ger 1 på 4. Men då vi förmodligen kan se konsekvenserna av den hjärtsvikt som ofta inställer sig efter hand så kan siffrorna vara värre. Hjärtsvikt är alltför ofta involverad i plötslig död. Jag är inte ute efter att dramatisera eller skrämma, men jag är fast besluten om att ge sanningen, om än obehaglig. Numera kan man ju behandla kroniker med ablationer och maze. Det är viktigt att man verkligen utnyttjar dessa möjligheter. Det är enkelt, bekvämt och billigt för vården och samhället att hålla vården av kronikerna på ett minimum med kosmetiska åtgärder och lugnande pladder. Då undviks kostsamma ingrepp. Dessutom drar ju döda patienter ingen vårdkostnad alls. Missförstå mig inte - jag tror ingen med vett och vilja vill avliva hjärtpatienter. Men att det hela tiden pågår prioriteringar det erkänner ju alla. Då gäller det verkligen som patient - och anhörig - att vara vaken, alert och välinformerad för att ta tillvara sina rättigheter.
Svar:

Hej,

Som Du kanske sett så svarade jag för några timmar sedan på den insändare, som jag förmodar Du läst. Jag har tittat på några förmaks-hemsidor och vet inte exakt vilken sida och vilken artikel Du menar .www.formaksflimmer.se är väl mest anlitad tror jag. Du får gärna skriva var Du läst.

Det är helt riktigt att det finns många risker med kroniskt förmaksflimmer (FF).

För att minska proppbildningen och kanske stroke, rekommenderas sk bloduttunnande mediciner som Waran mm. Waran kan ge livshotande blödningar som Du skriver, om dosen blir för hög eller om man råkar ut för en olyckshändelse. Dessutom måste man kontrollera blodet då och då, vilket tillsammans med biverkningar får folk att avstå att ta Waran. Det är patienter som inte vill ta Waran och det "försämrar" statistiken i stroke något, som Du förstår. Vi väntar på nya enklare preparat...

Hjärtsvikt kan också vara orsakat av FF som i sin tur orsakats av en annan, underliggande hjärtsjukdom. Hjärtats pumpförmåga minskar något vid FF (kanske 5-20%) då blodet inte pumpas in i kamrarna utan "rinner" igenom de flimrande förmaken. Ibland är hjärtfrekvensen så hög eller låg vid FF att svikt kan utvecklas. Bromsmedicin eller pacemaker hjälper.

I många fall kan hjärtat var sjukt och "slitet" av t ex vid klaffel, obehandlat, högt blodtryck, efter hjärtinfarkter, vid hjärtmuskelsjukdom (kardiomyopati) mm. Sjukdomen i kamrarna drabbar så småningom förmaken, som ofta växer (dilateras) i storlek och förmakets muskelceller minskar i antal. Det ökar risken för FF.

Men ibland får många FF utan att vi kan påvisa någon annan sjukdom i hjärtat. Har hjärtat "friska" kammare med bra pumpfunktion är risken att få hjärtsvikt vid förmaksflimmer förmodligen inte lika hög. Strokerisken finns förstås kvar.

Som Du också vet betraktar många FF som en ålderssjukdom.Vid 70- 80 års ålder ökar FF dramatiskt.

Beträffande ablationer så finns det väldigt mycket att säga. Tyvärr lämpar sig inte alla för denna behandling, har man haft FF i många år är ofta förmaken för dåliga för att sinusrytm skall komma tillbaka. En ablation kan ta många timmar i anspråk kanske en dag, vilket leder till väntetider. Fler centra börjar nu abladera vilket är lovande.

Jag skall visa Ditt brev för våra ablationsexperter och be dem skriva några rader på vår nya webbsida: www.arytmia.se .Kanske den är där inom ett par veckor.

Under mina trettio år som arytmiläkare har jag de senaste åren fått lite tid att undervisa om arytmier till allmänheten. Vi tror att Internet är bäst, där vi snabbt kan få in nyheter och även ha ett frågeforum. Jag vet hur många arytmipatienter har det och de behöver mycket stöd och support. Vi har startat Svenska Arytmi-Alliansen som skall verka för arytmipatienter.

Få utomstående verkar särskilt intresserade av arytmier. Jag har skrivit artiklar till dagstidningar, men ingen har publicerats. En artikel om svimning och arytmi kommer nu i Hemmets Journal, pacemakerbehandling har vi haft i Allers och på den vägen är det. Pulstagning har vi gjort på YouTube.

Vår absoluta övertygelse är att allmänheten bör veta mer om arytmier, precis som vid andra viktiga sjukdomar.

Så vi återkommer med en saklig artikel om ablation.

MVH! Thomas Fåhraeus, Lund.

Fråga: Hur ofta går man på kontroller angående pacemaker?
Hur ofta går man på kontroller angående pacemaker?
Svar:

Hej,

Pacemakerkontroller gjordes tidigare flera gånger om året. Numera blir det ofta en kontroll/år. Några har en kontroll efter ett och ett halvt år.Det är nog stora variationer mellan Sveriges femtio pacemakersjukhus.

Som Du kanske sett har man nu även fjärrkontroll dvs patienten kan via ett moden skicka information om pacemakern till sjukhuset från sitt hem. Detta blir nog framtidens melodi pga att det är smidigt, inga resor, det spar tid mm.
Blir patienten dålig skall han/hon naturligtvis komma till sjukhuset.

Fråga: Jag är en man på 50 år, jag har ett problem sedan ett par veckor. ca. 2- 3 gånger om dagen får jag liksom ett myggbett i eller kring hjärtat. Det blir när jag reser mig, alternativt hostar eller nyser, allternativt vid lite ansträngning. jag har inga andra symtom, utan bara ett såkallat myggbett.jag har inget ont, inga fladdringar eller andra meén kring hjärtat, kan tillägga att min fader lade in en extra åder till hjärtat när han var 44. och att farfar dog av hjärtinfarkt vid 67.Jag själv tror att jag skall vänta att se om jag får värre symtom,är det rätt beslut.
Jag är en man på 50 år, jag har ett problem sedan ett par veckor. ca. 2- 3 gånger om dagen får jag liksom ett myggbett i eller kring hjärtat. Det blir när jag reser mig, alternativt hostar eller nyser, allternativt vid lite ansträngning. jag har inga andra symtom, utan bara ett såkallat myggbett.jag har inget ont, inga fladdringar eller andra meén kring hjärtat, kan tillägga att min fader lade in en extra åder till hjärtat när han var 44. och att farfar dog av hjärtinfarkt vid 67.Jag själv tror att jag skall vänta att se om jag får värre symtom,är det rätt beslut.
Svar:

Hej,
Som Du beskriver det så har det inte med hjärtat att göra.Du gör nog klokt i att vänta och se. Gör det ont och kommer blåsor kan det vara bältros, men det låter inte så. Är Du orolig sök en hudspecialist.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej Thomas! Jag är en kvinna på 45 år som de senaste 10 åren har haft mycket extraslag på hjärtat under stressade situationer. Har nu hamnat i en extremt stressad period (sjukdom i familjen) och mitt hjärta har börjat bete sig väldigt konstigt. Det börjar med att jag känner ett "sug" i bröstet och sedan slår hjärtat JÄTTESAKTA. Ibland 5-6 slag ibland 10 slag, sedan rusar hjärtat igång igen med några jättesnabba slag. Detta brukar hålla på så här flera gånger i minuten när det är som värst. Enda sättet att få stopp på det är att gå ut på promenad. Det händer ungefär vid samma tid varje kväll, när jag börjar bli orolig för att det ska komma tillbaka. Jag känner ingenting på dagarna. Jag blir naturligtvis väldigt orolig när detta händer och undrar vad det är för fel! Vad tror du?
Hej Thomas! Jag är en kvinna på 45 år som de senaste 10 åren har haft mycket extraslag på hjärtat under stressade situationer. Har nu hamnat i en extremt stressad period (sjukdom i familjen) och mitt hjärta har börjat bete sig väldigt konstigt. Det börjar med att jag känner ett "sug" i bröstet och sedan slår hjärtat JÄTTESAKTA. Ibland 5-6 slag ibland 10 slag, sedan rusar hjärtat igång igen med några jättesnabba slag. Detta brukar hålla på så här flera gånger i minuten när det är som värst. Enda sättet att få stopp på det är att gå ut på promenad. Det händer ungefär vid samma tid varje kväll, när jag börjar bli orolig för att det ska komma tillbaka. Jag känner ingenting på dagarna. Jag blir naturligtvis väldigt orolig när detta händer och undrar vad det är för fel! Vad tror du?
Svar:

På grund av ett tekniskt fel publicerades denna fråga utan att ha blivit svarad på. Thomas missade helt enkelt frågan eftersom den inte fanns i listan över frågor på tur. Vi ber om ursäkt för detta och Thomas hälsar att han kommer att svara så fort han kommer åt.

Mvh
Magnus
Hej,

Som sagt ursäkta det sena svaret.Extrem stress, som Du skriver, slår ofta mot olika organ som gastrit och magsår, huvudvärk, diffusa hjärtbesvär (vanligtvis ofarliga men obehagliga), stickningar, spända muskler etc.
Du skriver JÄTTESAKTA utan att säga någon frekvensen eller symptom på långsam puls.5-10 slag är det extraslag eller pulsfrekvensen/minut?
Att promenera är ju ett utmärkt sätt att slappna av och då känner Du dig mer "normal".
Hjärtklappning med snabb puls är ju ofta ett symtom på stress med adrenalinpåslag.
Har Du inte haft detta tidigare innan stressperioden, så tror jag inte att Du behöver vara orolig. När Du mår dåligt ta Din puls och räkna antalet slag/ minut. Har Du symptom på yrsel, svimningskänsla eller dylikt bör Du söka läkare, vilket Du kanske redan gjort. Kan Du lösa stressproblemen tror jag Din puls normaliseras.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej, Jag fick för drygt 2 månader sedan diagnosen Kardiomyopati. Läkarna kan inte svara på vilken sort jag har, trots att det togs biopsier i samband med att jag fick ICD. Dom tror att det är en skada efter en hjärtmuskelinflammation. Borde inte det visa sig vid en biopsi?
Hej, Jag fick för drygt 2 månader sedan diagnosen Kardiomyopati. Läkarna kan inte svara på vilken sort jag har, trots att det togs biopsier i samband med att jag fick ICD. Dom tror att det är en skada efter en hjärtmuskelinflammation. Borde inte det visa sig vid en biopsi?
Svar:

Hej,

Det finns olika kardiomyopatier som Du vet. En kallas för obstruktiv kardiomyopati, men det låter inte som Du har det. En annan typ (dilaterad) drabbar mer generellt hjärtmuskeln ofta efter en myokardit, dvs inflammation i hjärtat. Vissa kardiomyopatier har sk inlagringar mellan muskelfibrerna, och dessa brukar man kunna se vid en biopsi.
En viktig undersökning är EKO- undersökning (ultraljud) av hjärtat, där man ser tydligt hur hjärtkamrarna arbetar.

Biopsier kan ibland ge för lite "vävnad" för att undersökas. Då brukar man göra en ny men i och med att Du har en ICD bör man vara försiktig så att sladden och spetsen inte skadas.

MVH

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Kan man sola i solarium när man har pacemaker?
Kan man sola i solarium när man har pacemaker?
Svar:

Det går alldeles utmärkt att sola i solarium med pacemaker.

mvh
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej, Thomas! Jag har också samma funderingar som Isabelle ställde till dig om hur hjärtat reagerar tillsammans med betablockerare och pacemaker..Jag undrar också vad ni tänker och säger om känslomässiga reaktioner..? På ett sätt så upplever vi väl inte det på samma sätt som "innan"? Ex. "förut" då jag såg en jätte spännande film så började hjärtat banka på, slå snabbare, blodet rusade runt fortare, jag blev varm, ja en händelse av fysiska kedjor sattes igång pga min känslomässiga reaktion, och i detta exemplet pga jag såg en spännande film. "Nu" så uteblir den reaktionen..dels dämpar väl bla betablockeraren den, och sedan så svarar ju inte pacemakern-i alla fall inte min-på känslomässiga reaktioner.... Sedan till det andra sk "myggor". Jag fick mygga på mig för första gången i nov i samband med en inspelning (förut bara spelat in med stativ-mick och då har det varit lugnt) och min hjärta sparkade bakut. Mikrofonen var klistrad typ 3 cm från pacemakern, men den kan väl knappast få mitt hjärta att protestera, själva dosan hade jag i fickan och jag skulle sitta ner. Detta gillade inte mitt hjärta eller jag menar min pacemaker..Men jag sa till ljudkillen att skulle jag tuppa av så skulle han bara ta bort myggan och dosan. Som tur var så var inspelningen i Lund :-) nära mitt kära "hjärtsjukhus" så jag kände mig ändå ganska trygg. Men det var allt lite störande..Så min uppfattning är att den stör..såvida inte mitt hjärta precis just då bestämde sig för att producera extra besvärliga arytmier, vilket händer ibland.. Ännu en gång Thomas, Maria och Magnus, tack för allt som ni betyder för oss. Hoppas det kan bli en pm-träff :-) susanna
Hej, Thomas! Jag har också samma funderingar som Isabelle ställde till dig om hur hjärtat reagerar tillsammans med betablockerare och pacemaker..Jag undrar också vad ni tänker och säger om känslomässiga reaktioner..? På ett sätt så upplever vi väl inte det på samma sätt som "innan"? Ex. "förut" då jag såg en jätte spännande film så började hjärtat banka på, slå snabbare, blodet rusade runt fortare, jag blev varm, ja en händelse av fysiska kedjor sattes igång pga min känslomässiga reaktion, och i detta exemplet pga jag såg en spännande film. "Nu" så uteblir den reaktionen..dels dämpar väl bla betablockeraren den, och sedan så svarar ju inte pacemakern-i alla fall inte min-på känslomässiga reaktioner.... Sedan till det andra sk "myggor". Jag fick mygga på mig för första gången i nov i samband med en inspelning (förut bara spelat in med stativ-mick och då har det varit lugnt) och min hjärta sparkade bakut. Mikrofonen var klistrad typ 3 cm från pacemakern, men den kan väl knappast få mitt hjärta att protestera, själva dosan hade jag i fickan och jag skulle sitta ner. Detta gillade inte mitt hjärta eller jag menar min pacemaker..Men jag sa till ljudkillen att skulle jag tuppa av så skulle han bara ta bort myggan och dosan. Som tur var så var inspelningen i Lund :-) nära mitt kära "hjärtsjukhus" så jag kände mig ändå ganska trygg. Men det var allt lite störande..Så min uppfattning är att den stör..såvida inte mitt hjärta precis just då bestämde sig för att producera extra besvärliga arytmier, vilket händer ibland.. Ännu en gång Thomas, Maria och Magnus, tack för allt som ni betyder för oss. Hoppas det kan bli en pm-träff :-) susanna
Svar:

Hej Susanna,
Tack för Ditt brev. Ja, Dina reflextioner över betablockare stämmer ganska väl överens med vad som rapporteras.
Många har ganska kraftiga psykiska och emotionella biverkningar på betablockare utan att direkt förstå det. Några kan inte ta betablockare alls. Sen är det ju där att de som inte kan höja pulsen utan en sensor i pacemakern är med.
Att "myggor" påverkar pacemakern trodde jag inte. Jag skall höra mig för med ett företag.

Vi har nu öppnat www.arytmia.se och informerat svenska läkare och sköterskor inom arytmivården att vi finns. Det har inget frågeforum, det hinner vi inte med, men vi skall se om inte vi kan underlätta med att bilda patientföreningar.Vi har äntligen fått lite pengar så vi kan annonsera och hyra lokal för ett arytmimöte i Lund och senare på andra platser. Vi annonserar när det är dags. Ett ICD möte är planerat 20 mars kl 1300 i aulan i Lund.
Förmodligen har vi arytmimötet innan dess, vi måste kolla med föreläsare också.

Bästa hälsningar,

Thomas

Fråga: Hej! Jag har funderat lite och undrar över vad som är hälsosamt för hjärtat och inte. När man äter betablockerare sänks ju blodtryck och puls. Om man då har en pacemaker med en basfrevens på 50-60 går pulsen upp. "Slits" hjärtat då på samma sätt som om pulsen naturligt hade legat här, eller är pacemakerstimulering mer slitsamt för hjärtat? I så fall kan man undra vad som händer när man skickar upp pulsen i 100 varje gång den hastigt sjunker (från t.ex. 90 till under 50 på ett visst antal sekunder). Får man då samma kroppsliga reaktion som om man var stressad? Pulsen borde ju stiga och även blodtrycket. Hur är det med nivåerna av katekolaminer och glukokortikoider, alltså hur reagerar kroppen rent fysiskt? Om dessa frisätts som vid en stressreaktion borde det vara ohälsosamt och fresta på hjärtat. Är det kanske så att betablockerare och pacemaker återställer balansen snabbare efter en sådan reaktion genom att pacemakern återgår till basfrekvensen och betablockerarna dämpar belastningen? Hur påverkar det då stressystemet om man inte äter betablockerare och har pacemakern inställd på att paca i 100 varje gång pulsen hastigt sjunker? En annan fråga har jag också; kan trådlösa mikrofoner, alltså "myggor" påverka pacemakern eller är det som en trådlös telefon? Mvh Isabelle
Hej! Jag har funderat lite och undrar över vad som är hälsosamt för hjärtat och inte. När man äter betablockerare sänks ju blodtryck och puls. Om man då har en pacemaker med en basfrevens på 50-60 går pulsen upp. "Slits" hjärtat då på samma sätt som om pulsen naturligt hade legat här, eller är pacemakerstimulering mer slitsamt för hjärtat? I så fall kan man undra vad som händer när man skickar upp pulsen i 100 varje gång den hastigt sjunker (från t.ex. 90 till under 50 på ett visst antal sekunder). Får man då samma kroppsliga reaktion som om man var stressad? Pulsen borde ju stiga och även blodtrycket. Hur är det med nivåerna av katekolaminer och glukokortikoider, alltså hur reagerar kroppen rent fysiskt? Om dessa frisätts som vid en stressreaktion borde det vara ohälsosamt och fresta på hjärtat. Är det kanske så att betablockerare och pacemaker återställer balansen snabbare efter en sådan reaktion genom att pacemakern återgår till basfrekvensen och betablockerarna dämpar belastningen? Hur påverkar det då stressystemet om man inte äter betablockerare och har pacemakern inställd på att paca i 100 varje gång pulsen hastigt sjunker? En annan fråga har jag också; kan trådlösa mikrofoner, alltså "myggor" påverka pacemakern eller är det som en trådlös telefon? Mvh Isabelle
Svar:

Hej Isabelle,
Det är inga lätta frågor Du ställer! För att försöka bena ut det hela så har du en pacemaker och en sensor påkopplad gissar jag. Betablockare skyddar hjärtat från höga frekvenser t ex över 110, men det beror på hur mycket Du tar och vilken sorts betablockare.För att motverka betablockarnas negativa effekt vad det gäller låg pulsökning så kompenserar sensorn detta med att öka stimulationsfrekvensen. Snabba ändringar i pulsen mellan 50 och 100 slag / minut spelar nog ingen större roll och jag tror inte att det skadar eller stressar hjärtat.
Stig-och sjunkhastigheten i frekvens kan man programmera om som Du vet.Pacemakrarna ställer in detta automatiskt också och det är sällan man behöver ändra dessa grundinställningar.

Vi tänker aldrig på hormonreaktionerna när vi ändrar ovanstående parametrar, utan vi gör det endast om patienten förnimmer obehag t ex att pulsen stiger för långsamt. Vissa patienter har en sjuk sinusknuta med växlingar mellan snabb och långsam frekvens. Kanske Du har det. Genom ett samspel med betablockare och sensorinställning och basfrekvensen kan man ge patienterna en ganska fysiologisk puls vid vardagssysslor.Om pulsen hastigt sjunker finns en funktion som tar upp den direkt till 90-100 sl/min delvis för att kompensera ett blodtrycksfall som ibland ses vid detta fenomen. Patienter med vasovagalt syndrom har ofta denna snabba accelerationen påkopplad.
Hoppas Du får ut något av detta svar! Jag har inte hört att trådlösa mikrofoner(myggor) påverkar pacemakern. Håll dock ett säkerhetsavstånd på en-två decimeter till pacemakern.
MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej! Jag undrar om det är farligt att träna powerplate när man har en icd inopererad? /Karin
Hej! Jag undrar om det är farligt att träna powerplate när man har en icd inopererad? /Karin
Svar:

HejKarin,

En svår fråga. Det finns många olika modeller av powerplate på marknaden. Är plattan stark blir det ju snabba, vibrerande impulser i hela kroppen. Jag har kontaktat en expert som skulle kontrollera detta, så vänta några dagar med powerplate tills vi kan ge Dig ett korrekt svar.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hejsan! Jag har diabetes sedan 10 år tillbaka och 2007 gjorde jag ett "friskt" EKG test för framtiden. Nu 2 år senare står det plötsligt på EKG att jag har en högerställd el-axel. Det gjorde det inte på förra. Kan detta bara uppkomma och behöver det betyda någonting? Har för övrigt haft ont från och till i hjärtat därav att jag sökte till akuten. Mvh L
Hejsan! Jag har diabetes sedan 10 år tillbaka och 2007 gjorde jag ett "friskt" EKG test för framtiden. Nu 2 år senare står det plötsligt på EKG att jag har en högerställd el-axel. Det gjorde det inte på förra. Kan detta bara uppkomma och behöver det betyda någonting? Har för övrigt haft ont från och till i hjärtat därav att jag sökte till akuten. Mvh L
Svar:

Hej,

Om EKG visar en högerställd el- axel så behöver du inte vara orolig för hjärtat. Det är många som har det normalt. Hjärtaxeln kan ändra sig lite med åren men det behöver inte betyda att någon hjärtsjukdom föreligger.

Har Du ont i hjärtat brukar det ofta vara smärtor från bröstkorgsväggen . Själva hjärtat har inga smärtnerver.
Vid åderförkalkning i hjärtats blodkärl kan man få kärlkramp, som ofta uppkommer i samband med ansträngning.
Har du diabetes så är risken ökad för kärlkramp ffa om du röker också, vilket jag hoppas att du inte gör.

Anteckna gärna när smärtan kommer, vad du gör, om du kan påverka den mm. Fråga din läkare om du så småningom kan få genomgå ett arbets-EKG om du inte har gjort det. Under det provet kan man ofta se om kärlkramp föreligger eller ej.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: min pappa 73år fick göra ekg kurva förra året efter haft ont i vänster arm doktorn kunde inte tyda kurvan skickades på arbets ekg den kurvan gick heller inte att utläsa arbetskapasiteten var 99% fick han veta .Min pappa är mycket orolig över att ekg kurvan inte går att tyda får bara svar kan vara så ska höra av sig om han får besvär.Pappa är aktiv sysslar med lite av varje pratar ofta om vad som kan vara fel.går det att få svar på detta?
min pappa 73år fick göra ekg kurva förra året efter haft ont i vänster arm doktorn kunde inte tyda kurvan skickades på arbets ekg den kurvan gick heller inte att utläsa arbetskapasiteten var 99% fick han veta .Min pappa är mycket orolig över att ekg kurvan inte går att tyda får bara svar kan vara så ska höra av sig om han får besvär.Pappa är aktiv sysslar med lite av varje pratar ofta om vad som kan vara fel.går det att få svar på detta?
Svar:

Hej,
Har Din pappa så hög arbetskapacitet som 99% behöver han nog inte vara orolig över att det är något fel på hjärtat. Ibland har en del patienter grenblock på EKG ett fenomen som gör det omöjligt att avläsa vissa saker. Det har många människor normalt och är inget att oroa sig för.Vid arbetsprov kontrolleras ju även blodtrycket och om det var bra så tycker jag inte din pappa skall tänka på vad arbetsprovets EKG visade.
Hade Din pappa blivit dålig under provet hade säkert läkaren skickat honom till ytterligare utredningar.

MVH

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: tidigare fråga om sambos ekg kurva gick inte utläsa. Arbetsprovet visade99%.Patienten upplever att det bultar i örnen på natten.Oroas av ekg inte funkar.Hur gå vidare?
tidigare fråga om sambos ekg kurva gick inte utläsa. Arbetsprovet visade99%.Patienten upplever att det bultar i örnen på natten.Oroas av ekg inte funkar.Hur gå vidare?
Svar:

Hej,
Det är för lite information för att jag skall kunna ge ett korrekt svar. Om det var din sambo som har grenblock så kan man försöka få en tid hos en hjärtläkare som gör ett ultraljud på hjärtat. Då kan man se om något onormalt händer med hjärtat.
99% kan vara den totala arbetsförmågan och i så fall är det ju bra. Mår din sambo bra skulle jag inte oroa mig särskilt mycket.

MVH

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Jag är 37 år och har vänstersidigt grenblock. Fick veta att detta måste vidareutredas, för det arbets-EKG jag gjorde såg inte bra ut. Nu skall man göra en CT. Vad kan man misstänka? Kan grenblocket vara orsak till min svåra trötthet? MVH Sara
Jag är 37 år och har vänstersidigt grenblock. Fick veta att detta måste vidareutredas, för det arbets-EKG jag gjorde såg inte bra ut. Nu skall man göra en CT. Vad kan man misstänka? Kan grenblocket vara orsak till min svåra trötthet? MVH Sara
Svar:

Hej Sara,

Grenblock på vänster eller höger sida har en hel del människor. Du kan läsa om vad det är för något på denna webbsida.
Grenblocket gör det svårt att tolka t ex arbets-EKG och bör kompletteras med t ex ekoundersökning av hjärtat. Grenblocket påverkar inte hjärtrytmen men hjärtkamrarna slår lite i otakt, dock spelar det inte så stor roll om hjärtat i övrigt är friskt.
Jag tror inte det har med din trötthet att göra.Du skriver inte om Du fick onormal puls under arbetsprovet eller om din arbetsförmåga är normal. Därför kan jag inte ge dig så mycket mer till svar.

Lycka till,

Thomas Fåhraeus
LUND

Fråga: Är 56år och har en för tjock muskelvägg(medfödd?) som orsakar dubbelslag?Dessa dubbelslag pågår under timmar nu,har nog dessa 30% av dagen.Orsakar ingen yrsel eller svimningsanfall ännu men är matt och har stor olustkänsla av trycket som är upp i halsen.Hur negativt påverkar dessa dubbelslag hjärtat?Finns det möjlighet till lindring?Kan en pacemaker styra det hela rätt?Har fått hjärtat undersökt regelbundet sedan början av 90 talet.EKG,UKG,kranskärlsröntgen,blodprover,arbets EKG,blodtryck.Har inga negativa värden men under senaste arbets EKG (juli 2009 låg på sjukhus en vecka långsam puls jag räknar till 24 men det var mer,kände inte extra slagen) fick jag ett blodtrycksfall som ledde till kranskärlsröntgen.Har rena kranskärl men det upptäcktes en muskelbrygga.Muskelbrygga hur negativt är det? Har naturligtvis ställt frågor till alla läkare jag träffat men får bara en motfråga och den är, har du yrsel eller har du svimmat? Jag har hittills kunnat svara nej och då är det inget att bry sig om???? Måste jag svimma först innan jag kan behandlas och vad görs det då? Må dåligt med bra värden är inte bra. Är det något som har förbisetts? Otroligt bra att denna sida finns. Jonny Melander
Är 56år och har en för tjock muskelvägg(medfödd?) som orsakar dubbelslag?Dessa dubbelslag pågår under timmar nu,har nog dessa 30% av dagen.Orsakar ingen yrsel eller svimningsanfall ännu men är matt och har stor olustkänsla av trycket som är upp i halsen.Hur negativt påverkar dessa dubbelslag hjärtat?Finns det möjlighet till lindring?Kan en pacemaker styra det hela rätt?Har fått hjärtat undersökt regelbundet sedan början av 90 talet.EKG,UKG,kranskärlsröntgen,blodprover,arbets EKG,blodtryck.Har inga negativa värden men under senaste arbets EKG (juli 2009 låg på sjukhus en vecka långsam puls jag räknar till 24 men det var mer,kände inte extra slagen) fick jag ett blodtrycksfall som ledde till kranskärlsröntgen.Har rena kranskärl men det upptäcktes en muskelbrygga.Muskelbrygga hur negativt är det? Har naturligtvis ställt frågor till alla läkare jag träffat men får bara en motfråga och den är, har du yrsel eller har du svimmat? Jag har hittills kunnat svara nej och då är det inget att bry sig om???? Måste jag svimma först innan jag kan behandlas och vad görs det då? Må dåligt med bra värden är inte bra. Är det något som har förbisetts? Otroligt bra att denna sida finns. Jonny Melander
Svar:

Hej Jonny,
Nyligen har jag svarat på flera frågor om extraslagens innebörd.Du kan titta på svaren på dessa frågor.
Dina extraslag skadar troligtvis inte hjärtat även om de uppträder ofta.Trycket upp på halsen och olustkänsla har tyvärr många människor med extraslag. Andra känner ingenting.

Att man upptäckt en "muskelbrygga"vet jag inte riktigt vad det innebär i Ditt fall och om det påverkar blodflödet i eller ifrån hjärtat.Vid en sjukdom som heter hypertrof kardiomyopati kan en del av väggen mellan kamrarna vara förtjockad. Detta tillstånd bör kontrolleras regelbundet av hjärtspecialist.
Vanligtvis behandlas inte extraslag med hjärtmediciner då många får biverkningar som kan kännas sämre än extraslagen.

Beträffande pacemakerbehandling har man (och även vi) provat att lägga in en vanlig pacemaker och stimulera hjärtat fortare än den normala vilorytmen. Pacemakerns grundrytm sätts till ex. 80 eller 90 slag/min. Tanken är att "köra över" extraslagen dvs urladda hjärtat elektriskt så att extraslagen inte hinner inträffa (kallas för overdrive pacing).
Detta fungerar ibland men patienterna accepterar inte alltid den snabba vilopulsen i längden. Kommer extraslagen väldigt tidigt efter ett normalt slag hinner inte pacemakern hindra att extraslaget kommer först, om man inte stimulerar hjärtat väldigt fort (110-130 imp/min kanske).

Tyvärr verkar det som Du inte har fått tillräckligt med information om Ditt hjärta. En förtjockad kammarvägg är inte normalt och bör följas upp med EKO- undersökningar regelbundet. Som jag ofta skriver; stå på Dig, be att få en diagnos och fråga t.ex. om Du har kardiomyopati.

Extraslagen är svårt att ta bort. Många hanterar dem bättre om de får besked om att de vanligtvis är helt ofarliga och att någon hjärtsjukdom inte ligger bakom deras uppkomst. Kanske kan Du få ett sådant besked.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Läs mer i lexikon: 
Extrasystolier
Fråga: hej! vad innebär dockabberanta sves /ves under vila och arbete under ett arbetsprov. mvh rickard
hej! vad innebär dockabberanta sves /ves under vila och arbete under ett arbetsprov. mvh rickard
Svar:

Hej Rickard,
Aberration på engelska betyder avvikande, onormalt, något som avviker från det normala, egendomligt mm. SVES betyder SupraVentrikulära ExtraSlag som innebär att något område i ett av förmaken urladdas tidigare än sinusnoden. Man får ett extraslag som utgår från förmaket och som kommer "för tidigt"i hjärtcykeln. På EKG skall hjärtslag från förmaken vara "smala" (QRS- komplexen) men ibland hinner ledningsbanorna i hjärtkamrarna inte med att överföra impulserna till kamrarna. En ledningsgren blir blockerad och QRS- komplexet blir brett istället för smalt. Orsaken är att det tar några millisekunder längre att aktivera den "andra" kammaren. VES står för extraslag som uppkommer i kamrarna (Ventrikulära extraslag).
Det är inte helt lätt att förklara dessa begrepp och deras betydelse, men det handlar helt enkelt om att man ser extraslag på EKG'et. Extraslag har nästan alla människor till och från.Vanligtvis är det ett oskyldigt fenomen, men ibland kan en hjärtsjukdom ligga bakom. Misstänker läkaren detta görs en utredning i så fall.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Läs mer i lexikon: 
Extrasystolier
Fråga: Hej, om man har haft två hjärtinfarkter bör man då få en pacemaker inopererad? alltså om man även har låg puls under en längre tid? Tack / Eva
Hej, om man har haft två hjärtinfarkter bör man då få en pacemaker inopererad? alltså om man även har låg puls under en längre tid? Tack / Eva
Svar:

Hej Eva,

Efter hjärtinfarkt kan enstaka patienter behöva en pacemaker pga att pulsen blivit för långsam. Hjärtats känsliga retledningssystem har skadats av infarkten.
Vad är då långsam puls? Ligger vilopulsen på 45- 50 och man inte har några symptom brukar en pacemaker inte vara nödvändig. Ligger vilopulsen lägre och man har symptom kan en pacemaker bli aktuell. Du kan läsa om symptomen på denna webbsida.
Man lägger inte in pacemakrar som någon slags profylax (skydd) mot hjärtinfarkt.
Så har du långsam puls med symptom diskutera med Din läkare.

MVH

Thomas Fåhraeus
Lund

Läs mer om ämnet: 
Symptom på långsam puls
Fråga: Kan man jämföra hjärtat i sig eller sinusknutan med en galvanisk cell?
Kan man jämföra hjärtat i sig eller sinusknutan med en galvanisk cell?
Svar:
Fråga: Hej! Jag är 44 år och man. Jag är motionär och tycker om att röra på mig genom att cykla eller springa regelbundet. Hittills i år har jag cyklat 230 mil och brukar genomföra Vätterrundan och Siljan runt. Det blir en del löpning och jag springer en mil utan problem på 50 minuter. 1995 fick jag uppsöka läkare på grund av dubbelslag. Jag genomgick också en undersökning med ultraljud och allt såg bra ut. Det jag nu märkt, under minst ett år när jag motionerar och använder pulsklocka, är att min hjärtrytm är väldigt oregelbunden. Om jag springer och håller mig på ca 170 slag kan pulsen helt plötsligt gå ned till 125-130 slag. Jag känner av när det händer dels både i kroppen och benen som tappar ork. Jag joggar då ned och efter ca 15 sekunder är pulsen tillbaka till det normala. Detta kan hända flera gånger. Idag när jag sprang 7 km rusade pulsen iväg till 214 slag en gång innan den gick ned till 170-180 slag. Naturligtvis undrar jag vad detta beror på. MVH Claes-Håkan Mörth 070-39 59 637
Hej! Jag är 44 år och man. Jag är motionär och tycker om att röra på mig genom att cykla eller springa regelbundet. Hittills i år har jag cyklat 230 mil och brukar genomföra Vätterrundan och Siljan runt. Det blir en del löpning och jag springer en mil utan problem på 50 minuter. 1995 fick jag uppsöka läkare på grund av dubbelslag. Jag genomgick också en undersökning med ultraljud och allt såg bra ut. Det jag nu märkt, under minst ett år när jag motionerar och använder pulsklocka, är att min hjärtrytm är väldigt oregelbunden. Om jag springer och håller mig på ca 170 slag kan pulsen helt plötsligt gå ned till 125-130 slag. Jag känner av när det händer dels både i kroppen och benen som tappar ork. Jag joggar då ned och efter ca 15 sekunder är pulsen tillbaka till det normala. Detta kan hända flera gånger. Idag när jag sprang 7 km rusade pulsen iväg till 214 slag en gång innan den gick ned till 170-180 slag. Naturligtvis undrar jag vad detta beror på. MVH Claes-Håkan Mörth 070-39 59 637
Svar:

hej,
Det är svårt att säga vad som orsakar Dina pulsvariationer. Enstaka människor har sk olika foci dvs focus från olika delar i hjärtat som har olika urladdninghastighet. Går de snabbare än sinusnoden kan ett focus tagit över rytmen, t ex när pulsen går över 200/min. Man har så att säga extra tändstift i hjärtat.
En annan orsak kan vara att en massa extraslag uppkommer vid hög belastning som kan räknas av pulsmätaren och ibland inte. Så vitt jag vet registrerar inte pulsmätare den elektriska aktiviteten i hjärtat.
En tredje orsak är att Du kanske får korta episoder med förmaksflimmer som Du kan läsa om här på webbsidan. Pulsen blir då oregelbunden och varierar kraftigt i frekvens hos några.
Allt ovan är spekulationer. Bäst är om Du kan få göra ett bandspelar-EKG under träning eller arbetsprov med EKG.
Då ser man direkt vad det kan vara.Du bör nog få detta gjort med tanke på att Du ibland får onormalt hög hjärtfrekvens.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej, jag är 44 år och relativt vältränad. För 18 år sedan hade jag svimningar som man aldrig hittade orsaken till, troligtvis var det någon form av epilepsi. Vid ett tillfälle registrerades ett hjärtstopp på ca. 15 sekunder. Detta resulterade i att man, efter mina protester, opererade in en pacemaker. Jag fortsatte mitt aktiva liv, åker skidor och löptränar, och hade fortsatta problem med svimningar. Pacemakern ställdes då ner till min nivå och efter ytterligare ett år togs pacemakern bort. Dock lämnades elektroden kvar, nu till min fråga. Kan elektroden påverka min hjärtrytm idag? Periodvis känner jag ett extra hårt slag efter ett överhoppat slag, ofta i samband med att jag bastar eller har varit vaken länge. Jag har inte haft problem med svimningar sedan pacemakern togs bort och har ej heller haft några problem med blodtrycket. Jag har heller aldrig varit på någon hjärt kontroll efter att pacemakern togs bort, borde jag det med hänsyn till elektroden?
Hej, jag är 44 år och relativt vältränad. För 18 år sedan hade jag svimningar som man aldrig hittade orsaken till, troligtvis var det någon form av epilepsi. Vid ett tillfälle registrerades ett hjärtstopp på ca. 15 sekunder. Detta resulterade i att man, efter mina protester, opererade in en pacemaker. Jag fortsatte mitt aktiva liv, åker skidor och löptränar, och hade fortsatta problem med svimningar. Pacemakern ställdes då ner till min nivå och efter ytterligare ett år togs pacemakern bort. Dock lämnades elektroden kvar, nu till min fråga. Kan elektroden påverka min hjärtrytm idag? Periodvis känner jag ett extra hårt slag efter ett överhoppat slag, ofta i samband med att jag bastar eller har varit vaken länge. Jag har inte haft problem med svimningar sedan pacemakern togs bort och har ej heller haft några problem med blodtrycket. Jag har heller aldrig varit på någon hjärt kontroll efter att pacemakern togs bort, borde jag det med hänsyn till elektroden?
Svar:

Hej,

Elektroder som är inlagda i hjärtat fastnar med spetsen mot hjärtväggen ( i normala fall)tack vare elektrodspetsens utformning (plasthullingar eller skruv). Efter en tid växer även en slags ärrvävnad över elektrodens främre parti i hjärtat. Sitter elektroden fast är det mycket ovanligt att den ger upphov till extraslag eller onormal puls.

Är elektrodspetsen lös däremot dvs den har ej fastnat efter operationen, så kan den ge extraslag när elektrodspetsen till och från slår mot hjärtväggen. Att elektrodspetsen lossnar direkt efter operationen är en välkänd komplikation som förekommer i några procent och som kräver en reoperation där man försöker fästa den på nytt.
Vid första kontroll efter operationen ser man på EKG om elektroden sitter fast eller ej (om inte patienten märkt det tidigare).

Elektroderna skall ju hålla helst livet ut men de händer att elektroder går av pga slitage med skador på elektroden som följd.Har Du ingen pacemaker längre kan man inte kontrollera detta på vanligt sätt. I Ditt fall måste man röntga hjärt- lungor för att se om det är ett brott på sladden. I så fall kan den avbrutna elektroddelen ligga och slå mot hjärtväggen och ge en massa extraslag. Men det är ganska ovanligt skall tilläggas.
Slutligen har nästan alla människor extraslag till och från som Du säkert vet. Men funderar Du på elektroden så skulle jag föreslå att Du ber om en röntgen-us.

MVH
Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: hur ökar jag mitt mycket låga blodtryck? har pacemaker sedan 3 år, AVIII block. Inte full pumpkapacitet på hjärtat. Äter trombyl, B12. Är mycket trött,trots aktivitet för jämnan,är 66 år. Slits mitt härta av hårt arbete?
hur ökar jag mitt mycket låga blodtryck? har pacemaker sedan 3 år, AVIII block. Inte full pumpkapacitet på hjärtat. Äter trombyl, B12. Är mycket trött,trots aktivitet för jämnan,är 66 år. Slits mitt härta av hårt arbete?
Svar:

Hej,
Tyvärr är det inte lätt att höja blodtrycket. Några anser att fysisk träning hjälper en del. Mediciner brukar inte vara särskilt effeltiva. Trötthet är ju ett väldigt vanligt symptom som kan ha många orsaker som Du vet. Är det fysisk trötthet eller mer mental trötthet? Håller Du igång hela tiden och närmar Dig 70 år kanske Du skulle slå av lite på takten.Många människor mår bra av att försöka vila en halvtimme efter lunchen. Har Du möjlighet till det?
Jag måste veta mera om Ditt arbete och Din hjärtsjukdom för att svara på Din sista fråga. Finns en bakomliggande sjukdom i hjärtmuskeln så bör man inte ta ut sig helt och hållet utan lyssna på kroppens signaler. Kan Du undvika att bli kraftigt andfådd så kan det vara ett sätt att skona hjärtat t ex.

MVH

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Hej! Jag har bland annat rikliga VES som håller på att utredas men känner att jag inte har grepp om det här. De pratar om pacemaker och jag börjar fundera på vad jag själv kan göra för att undvika att få en sådan. Jag skulle vilja veta mer exakt vilka mediciner eller naturläkemedel som kan orsaka VES, samt dryck, kost och motion om och hur det kan påverka. Tacksam för svar!
Hej! Jag har bland annat rikliga VES som håller på att utredas men känner att jag inte har grepp om det här. De pratar om pacemaker och jag börjar fundera på vad jag själv kan göra för att undvika att få en sådan. Jag skulle vilja veta mer exakt vilka mediciner eller naturläkemedel som kan orsaka VES, samt dryck, kost och motion om och hur det kan påverka. Tacksam för svar!
Svar:

Hej,

Extraslag är mycket vanligt och brukar inte behandlas med pacemaker om inte pulsen blir väldigt låg. Kan pacemaker öka hjärtfrekvensen brukar en del extraslag försvinna, pacemakerrytmen kör över dem kan man säga.
Många extraslag ger upphov till pauser som är obehagliga.

Dina frågor om läkemedel och naturläkemedel samt kost och dryck som orsakar extraslag skulle ta mig lång tid att räkna upp och besvara, du får fråga Din hjärtläkare.
Kaffe och alkohol är kända för att ge arytmier och extraslag. På internet kan Du nog finna fler svar än här. På engelska kallas extraslag "premature extrabeats".

Jag gissar att Du haft en EKG bandspelare kopplad och av den kan man ofta se hur extraslagen inträffar.

MVH

Thomas Fåhraeus
LUND

Fråga: Hej! Har börjat löpträna med pulsklocka och då upptäckt att jag har väldigt låg puls. Det kan variera mellan 41-54. I söndags sprang jag 5 km (maxpuls 102) och det känns "ansträngt" i trakten kring hjärtat och i bröstet ännu i dag tisdag. Vad bör jag göra? Vågar jag fortsätta löpträna? Jag är kvinna, 38 år. I övrigt frisk och äter inga mediciner. Jag har en mamma med pacemaker inopererad och en kusin (mammas sida) som gjort hjärttransplantation. Mvh Susanne
Hej! Har börjat löpträna med pulsklocka och då upptäckt att jag har väldigt låg puls. Det kan variera mellan 41-54. I söndags sprang jag 5 km (maxpuls 102) och det känns "ansträngt" i trakten kring hjärtat och i bröstet ännu i dag tisdag. Vad bör jag göra? Vågar jag fortsätta löpträna? Jag är kvinna, 38 år. I övrigt frisk och äter inga mediciner. Jag har en mamma med pacemaker inopererad och en kusin (mammas sida) som gjort hjärttransplantation. Mvh Susanne
Svar:

Hej,

Har Du låg puls med symptom: onormal trötthet, yrselattacker, svimningar, låg fysisk kapacitet så bör Du vända Dig till en läkare helst en hjärtspecialist. Man bör göra ett arbets-EKG för att se om pulsen stiger normalt vid ökad belastning. Bandspelning av hjärtat kan också vara bra.

Räkna gärna pulsslagen när Du inte mår bra. Är den låg, sök läkare. Säger han/hon att Du har låg puls pga att Du är vältränad så är det fel. Det är relativt sällsynt, men du måste nästan träna i maratonklass för att pulsen skall bli konstant låg.

Din maxpuls borde vara högre på 5 km kanske 150 eller mer. Träna Du lite försiktigt, ta inte ut dig, förrän man kollat hjärtat.
Lycka till!

Thomas Fåhraeus
Lund

Läs mer om ämnet: 
Symptom på långsam puls
Fråga: Hej! Min son är 12 år. 34,5 kg och är 142 cm lång. Han har dom senaste månaderna klagat på stickningar i bröstet lite då och då. Första gången var nog i somras, då tog hans pappa med honom till vårdcentral. Dom trodde att värken i bröstet och stickningarna var nån slags träningsvärk, och det visade sej att han hoppat på en stor stutsmatta som han inte var van vid. Jag tyckte ändå att det lät lite underligt eftersom att han spelat basket, med mycket träning och aldrig klagat över detta då.Idag tränar han inget, men är ändå en aktiv liten kille. Han är själv orolig när dessa stickningar börjar, och jag undrar om han är stressad eller orolig för något, vilket han inte är säjer han själv....MVH Mamman
Hej! Min son är 12 år. 34,5 kg och är 142 cm lång. Han har dom senaste månaderna klagat på stickningar i bröstet lite då och då. Första gången var nog i somras, då tog hans pappa med honom till vårdcentral. Dom trodde att värken i bröstet och stickningarna var nån slags träningsvärk, och det visade sej att han hoppat på en stor stutsmatta som han inte var van vid. Jag tyckte ändå att det lät lite underligt eftersom att han spelat basket, med mycket träning och aldrig klagat över detta då.Idag tränar han inget, men är ändå en aktiv liten kille. Han är själv orolig när dessa stickningar börjar, och jag undrar om han är stressad eller orolig för något, vilket han inte är säjer han själv....MVH Mamman
Svar:

Hej,

Stickningar i bröstet är en ytterst vanliga, diffus åkomma som inte är så lätt att finna orsaken till. Stickningarna kommer vanligtvis från bröstkorgens uppbyggnad med brosk, leder, muskler och muskelfästen.Ibland kan man känna på bröstkorgen var smärtan kommer ifrån t ex en revbensled vid bröstbenet.
Vid rörelser sticker det till. I mer sällsynta fall kan stickningar uppkomma från t ex en lungsäck som omger lungan. Ofta har man då haft någon sjukdom i lungan/lungsäcken, t ex en inflammation.

Många tror att stickningarna kommer från hjärtat. Hjärtat har inga smärtnerver och det är ytterst sällan man förknippar stickningar med en hjärtsjukdom. Kärlkramp är en hel annan typ av smärta som drabbar äldre som du vet.

Om din son har slutat träna pga detta tycker jag att ni skall göra ett läkarbesök om det inte är gjort. Vissa spänningstillstånd kan ibland ge diffusa stickningar i bröstet.

Någon anledning till oro tycker jag inte att det finns.

MVH
Thomas Fåhraeus
LUND

Fråga: kan man få ont i hjärtat utav att snusa???
kan man få ont i hjärtat utav att snusa???
Svar:

Hej,

Diskussioner pågår om snus är skadligt för hjärtats blodkärl eller ej. Det finns många skadliga ämnen i tobak som Du vet och några påverkar troligtvis åderförkalkningsprocessen i hjärtats blodkärl. I och med detta så finns risken hos vissa personer att blodförsörjningen försämras i hjärtat och man kan få kärlkramp.
På internet kan Du hitta mer information om snusets biverkningar.

MVH

Thomas Fåhraeus
LUND

Fråga: Jag är en tjej på 30 år och skulle kalla mig själv elitmotionär (tränar 4-5 ggr i veckan, blandat styrka och kondition) men har tränat mer för några år sedan. Jag har insett att jag har låg puls, 45 slag/minut eller mindre även på kvällen. Mitt blodtryck brukar alltid vara normalt enligt läkare och barnmorskor, och när min syresättning mättes för ett år sedan var den 100, vilket tydligen var väldigt bra. Jag känner mig frisk, har aldrig yrsel (väldigt, väldigt sällan iaf) och har stor matlust och är inte tröttare än någon annan. Har dock alltid trott att det är fel på mitt hjärta, en gång fick jag tex kliva av en match för att det kändes som att det började slå jättehårt och jättefort helt plötsligt, och ibland när jag springer kan det kännas lite likadant, men det går alltid fort över. Har funderat på att göra ett arbets-ekg, men inte tagit mig för. Ett vanligt EKG för ett år sedan visade att allt var normalt (sökte för bröstsmärtor, men smärtorna hade inte med hjärtat att göra), men detta översågs av en sjuksköterska och bör därför göras om tyckte en person jag känner som varit hjärtläkare. Vad kan min låga puls bero på? Kan det vara helt ofarligt eller är detta något jag bör kolla upp snarast? Hälsningar! Kajsa
Jag är en tjej på 30 år och skulle kalla mig själv elitmotionär (tränar 4-5 ggr i veckan, blandat styrka och kondition) men har tränat mer för några år sedan. Jag har insett att jag har låg puls, 45 slag/minut eller mindre även på kvällen. Mitt blodtryck brukar alltid vara normalt enligt läkare och barnmorskor, och när min syresättning mättes för ett år sedan var den 100, vilket tydligen var väldigt bra. Jag känner mig frisk, har aldrig yrsel (väldigt, väldigt sällan iaf) och har stor matlust och är inte tröttare än någon annan. Har dock alltid trott att det är fel på mitt hjärta, en gång fick jag tex kliva av en match för att det kändes som att det började slå jättehårt och jättefort helt plötsligt, och ibland när jag springer kan det kännas lite likadant, men det går alltid fort över. Har funderat på att göra ett arbets-ekg, men inte tagit mig för. Ett vanligt EKG för ett år sedan visade att allt var normalt (sökte för bröstsmärtor, men smärtorna hade inte med hjärtat att göra), men detta översågs av en sjuksköterska och bör därför göras om tyckte en person jag känner som varit hjärtläkare. Vad kan min låga puls bero på? Kan det vara helt ofarligt eller är detta något jag bör kolla upp snarast? Hälsningar! Kajsa
Svar:

Hej Kajsa,

Det låter ju som Du vore väldigt vältränad nästan i maratonklass. Har man så bra kondition brukar ibland vilopulsen bli lägre än normalt. Har Du inga symptom på låg puls behöver Du inte tänka på det.

Att Du plötsligt får en annorlunda snabb och hård puls vid fysisk ansträngning bör man nog följa upp. Normalt så stiger ju pulsen successivt vid ökad belastning och det är Du säkert van att kontrollera den genom att ta pulsen själv vid träning.
Ofta kan man räkna pulsen upp till cirka 150/min sedan blir det svårare.Nästa gång Du löptränar och känner samma symptom kan Du försöka att mäta Din puls. Är den mycket snabb och svag så kan Du bli allmänpåverkad tills den börjar minska igen. Anteckna dina iakttagelser och planera ett läkarbesök helst till en hjärtläkare (kardiolog).
Man skulle nog vilja göra ett arbetsprov med EKG, ett bandspelar- EKG när Du springer samt en EKO- undersökning.

Som Du säger har smärtan i bröstet säkert inget med hjärtat att göra.

Jag tror inte Du behöver vara orolig, men Du oroar Dig mycket för hjärtat och en gång för alla bör Du kontrollera det.

MVH
Thomas Fåhraeus
LUND

Fråga: vad kan jag göra om mitt hjärta slår snabbt?
vad kan jag göra om mitt hjärta slår snabbt?
Svar:

Snabb pulsHej,

Det är lite för sparsam information för att jag skall kunna ge Dig ett råd. Känner Du snabb puls utan att Du anstränger Dig bör Du genomgå en läkarundersökning och kontrollera hjärtat. Har Du mycket obehag så kan ofta medicin lugna ner hjärtat.

Beställ en tid för hjärtkontroll.

MVH

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: om man har takikardi kan man ta en flygresa???
om man har takikardi kan man ta en flygresa???
Svar:

Hej,

Det var en kort fråga utan närmare detaljer. Tyvärr kan jag inte ge Dig ett adekvat svar på denna fråga då jag saknar all information om din takykardi.

Har Du ingen svårare hjärtsjukdom som orsakar takykardi och man har bedömt din takykardi som godartad utan att Du blir allmänpåverkad så bör Du kunna flyga utan större risk. Fråga Din läkare för säkerhets skull.

MVH

Thomas Fåhraeus,
LUND

Fråga: hej! under en bussresa som pågick ca 3 tim noterade jag att jag hade låg puls under 50 slag utöver detta hade jag exta slag ca var 7e (jag är 70 år) senare vid framkomsten noterade jag vid skobyte att tånaglarna på båda fötterna hade blivit blåfärgade detta försvann senare när jag så någon form av klämning var det inte frågan om. har tidigare känning av värk i händer och underarmar vid vila . mvh blåa tår
hej! under en bussresa som pågick ca 3 tim noterade jag att jag hade låg puls under 50 slag utöver detta hade jag exta slag ca var 7e (jag är 70 år) senare vid framkomsten noterade jag vid skobyte att tånaglarna på båda fötterna hade blivit blåfärgade detta försvann senare när jag så någon form av klämning var det inte frågan om. har tidigare känning av värk i händer och underarmar vid vila . mvh blåa tår
Svar:

Hej blåa tår,

Varför Dina tår blev blåa kan jag inte svara på.

Beträffande bussresan så har jag enstaka patienter som noterat att pulsen blir påverkad under bussresan. Det kan bero på att patienten sitter nära motorn eller någon elektrisk krets, som ger elektromagnetiska fält eller vågor som påverkar pacemakern. Pröva att byta plats nästa gång i bussen och se och känn om pulsen blir annorlunda!

MVH

Thomas Fåhraeus
Lund

Läs mer i lexikon: 
EMI
Läs mer om ämnet: 
Vilka komplikationer kan ske
Fråga: Jag har fått veta att jag har ett vänstersidigt grenblock. Varför får man detta och hur ser prognosen ut? Hur kan det behandlas? Jag ska utredas med bandspelar-EKG, ultraljud och arbets-EKG. MVH Sara, 36 år
Jag har fått veta att jag har ett vänstersidigt grenblock. Varför får man detta och hur ser prognosen ut? Hur kan det behandlas? Jag ska utredas med bandspelar-EKG, ultraljud och arbets-EKG. MVH Sara, 36 år
Svar:

Hej Sara,

Ibland kan man födas med sk grenblock på höger eller vänster sida. I praktiken betyder ett vän. sidigt grenblock att höger hjärtkammare drar ihop sig före vänster kammare. Retledningsbanan till vänster kammare är blockerad. Är hjärtat friskt för övrigt, vilket kan kontrolleras med en enkel EKO- undersökning, så har det inte någon särskilt större betydelse.

Det vore fel att säga att det överhuvudtaget inte spelar någon roll med grenblock, för hjärtat pumpar och mår bättre om bägge kamrarna dras ihop samtidigt. På patienter med någon bakomliggande hjärtsjukdom och pacemaker, som nästan alltid ger ett vänstersidigt grenblock, kan man lägga en tredje elektrod på vänster kammare och " synkronisera" kammarkontraktionen bättre. Detta är ofta viktigt om hjärtat sviktar.

I ditt fall tycker jag inte att Du skall tänka på detta utan betrakta dig som frisk. Skulle Du i framtiden, om 20-30 år kanske, få några symptom på långsam puls så kan man bota Dig med en liten pacemakeroperation. Förhoppningsvis är den risken liten.

Mvh

Thomas Fåhraeus

Lund

Läs mer om ämnet: 
Symptom på långsam puls
Fråga: Hur har pacemakern påverkat människan och naturen?
Hur har pacemakern påverkat människan och naturen?
Svar:

Pacemakern är en behandling som hjälper människor med alltför långsam hjärtrytm som Du kan läsa mer om på den webbsida.
Pacemakern påverkar inte naturen.

MVH

Thomas Fåhraeus
Lund

Fråga: Pojk på 19 år som juli -08 krockade med sin bil.minns inget från krocken, (somnade sannolikt vid ratten ) uppgav att han inte mindes. Akutläkare började spekulera i epilepsi. prover togs med utmärkt resultat utan anmärkning o.k. EKG koplades upp som spelades in med band under 24-timmar Låg vilopuls . han var toppidrottsman med 8 - 10 trän.tillfälle / vecka. Vid inspelningen hade hjärtrytmen vid en kort tidpunkt gått ned till 45 slag. Med denna korta undersökning, vill man nu operea in en pacemaker. Som lekman tycker jag att lite grundligare och utförligare utredning bör göras innan detta ingrepp utförs. Han har inga som helst problem med fysiken, är vältränad och har inga som helst konditionsproblem. Tacksam för synpunkt.
Pojk på 19 år som juli -08 krockade med sin bil.minns inget från krocken, (somnade sannolikt vid ratten ) uppgav att han inte mindes. Akutläkare började spekulera i epilepsi. prover togs med utmärkt resultat utan anmärkning o.k. EKG koplades upp som spelades in med band under 24-timmar Låg vilopuls . han var toppidrottsman med 8 - 10 trän.tillfälle / vecka. Vid inspelningen hade hjärtrytmen vid en kort tidpunkt gått ned till 45 slag. Med denna korta undersökning, vill man nu operea in en pacemaker. Som lekman tycker jag att lite grundligare och utförligare utredning bör göras innan detta ingrepp utförs. Han har inga som helst problem med fysiken, är vältränad och har inga som helst konditionsproblem. Tacksam för synpunkt.
Svar:

Hej,

Tack för Ditt mail. Jag brukar inte kommentera mina kollegors beslut av flera anledningar som Du förstår. Jag träffar inte patienten, frågeställningen är väldigt kort, mm.

Men jag kan uttrycka hur jag kanske skulle handlägga detta patientfall.

Jag skulle inte i första hand lägga in en pacemaker utan skaffa mig mer underlag för detta i så fall. En svimning vid ratten är alltid allvarlig men det händer då och då att folk somnar vid ratten. Finns det anledning att tro detta? Hade han kört länge och långt, var han trött,var det på natten ? Detta är ganska viktigt att veta detta. Svimmar man efter 10 minuters körning så är det ju knappast troligt att han somnat vid ratten.

Beträffande bandspelar- EKG så är det inte ovanligt att pulsen kan bli låg t.o.m mycket låg hos ungdomar som är helt friska. En undersökning i Kanada visade att tonåringar kan ibland ha pulssänkning till 35 sl/min nattetid.
För mig är siffran 45 inte utslagsgivande.

Finns andra symptom som plötslig yrsel,svartnar för ögonen etc? Du kan läsa om symptomen på denna webbsida. Om inte så kanske man kan avvakta.

Man kan göra en mycket liten operation om tveksamhet föreligger ang. hjärtrytmen. Vi kan numera operera in under huden en sk EKG loop- recorder, som registrerar onormal puls. Den är liten som ett USB- minne och tas bort efter en viss tid, beroende på vad man ser. Operationen görs i lokalbedövning och tar cirka 10-15 minuter. Inga sladdar dras till hjärtat. Detta lilla diagnostiska dataminne fångar abnorm hjärtrytm och hjälper läkaren att välja terapi. I Lund har vi lagt in över 200 st.på patienter som svimmar av oklar anledning och där bandspelar EKG inte visar något klart.

Jag skulle nog föreslå detta lilla ingrepp med den sjukhistoria Du uppger som bakgrund på 19- åringen.

Ibland måste man lägga pacemaker pga hög sannolikhet att hjärtat stannar till och orsakar svimning. Vi kommer inte närmare sanningen. Gäller det barn och ungdomar så är vi i Lund mycket restriktiva med pacemakerinläggning tills vi vet med nära 100% säkerhet att patienten behöver pacemaker.

Så ev. kan Du ta upp frågan om en inläggning av en EKG loop recorder istället.Med lite tur kanske den visar att pacemaker inte är nödvändigt.

Med vänlig hälsning,

Thomas Fåhraeus
Lund

Läs mer i lexikon: 
Bradykardi
Läs mer om ämnet: 
Symptom på långsam puls
Fråga: Är kronisk myocardit ärftligt? Vad är Adams strokes-anfall?
Är kronisk myocardit ärftligt? Vad är Adams strokes-anfall?
Svar:

Hejsan,

Det finns en del ärftliga sjukdomar i hjärtmuskeln som t ex vissa former av kardiomyopati som drabbar muskelcellerna och försvagar hjärtats kontraktionsförmåga. Med genetiska prover kan man se om släktingar och barn är i riskzonen.

Med myokardit menar man att ett inflammatoriskt tillstånd föreligger i hjärtat som kan komma akut och som ibland bli "kroniskt".

Inflammatoriska och infektiösa tillstånd brukar inte vara ärftliga. Däremot kan ett nedsatt immunförsvar lättare leda till infektioner.

Myokardit brukar vara övergående utan några allvarligare komplikationer. Emellertid kan man få rytmrubbningar på hjärtat ev senare i livet. Sinusknutan kan skadas men även andra strukturer i hjärtats retledningssystem kan drabbas.

Några patienter som får pacemaker har tidigare haft en myokardit.

Adams-Stokes (inte Stroke!) anfall beskrevs i mitten på 1800- talet av två irländska läkare (som Du nog kan gissa namnet på) och innebär att man svimmar pga hjärtstillestånd. Innan vi fick tillgång till pacemakerbehandling var mortaliteten inom ett år 50 %!

Adams-Stokesattacker är inte ovanligt och är en av de vanligaste orsakerna till pacemaker- eller ICD implantation.

Med vänlig hälsning,

Thomas Fåhraeus
PacePuls,
LUND

Fråga: Hej Jag är 40 år och har under de senaste 20 åren, haft extrslag på hjärtat under stressiga perioder. Har kollat med EKG och UL, för fem år sedan. Allt var normalt sa dom. Jag har nu en ny period av extraslag, MEN det nya är att jag upplevt flera extrsalag efter varandra (skulle tro ung. 2-3 extraslag), utan ngt vanligt hjärtslag emellan. Detta har hänt fyra gånger under den senaste veckan. Är detta farligt, eller kan man ha flera irad /har även enkla ibland)? Jag mår inte dåligt under tiden och sedan går hjärtslagen tillbaka till normala slag. Vill tillägga att jag haft en svår tandinfektion och tagit bort den tanden, en vecka innan extraslagen började. Jag fick ingen pencilin, pga allergi. Hade ingen feber. Kan infektionen skadat hjärtat? Tacksam för att Ni tar er tid att besvara frågor, på detta sätt. Vänligen/G-M
Hej Jag är 40 år och har under de senaste 20 åren, haft extrslag på hjärtat under stressiga perioder. Har kollat med EKG och UL, för fem år sedan. Allt var normalt sa dom. Jag har nu en ny period av extraslag, MEN det nya är att jag upplevt flera extrsalag efter varandra (skulle tro ung. 2-3 extraslag), utan ngt vanligt hjärtslag emellan. Detta har hänt fyra gånger under den senaste veckan. Är detta farligt, eller kan man ha flera irad /har även enkla ibland)? Jag mår inte dåligt under tiden och sedan går hjärtslagen tillbaka till normala slag. Vill tillägga att jag haft en svår tandinfektion och tagit bort den tanden, en vecka innan extraslagen började. Jag fick ingen pencilin, pga allergi. Hade ingen feber. Kan infektionen skadat hjärtat? Tacksam för att Ni tar er tid att besvara frågor, på detta sätt. Vänligen/G-M
Svar:

Hej G-M,

Vi har mycket frågor om extraslag ty många människor tycker att de är synnerligen obehagliga. Andra kan ha ordentliga skurar med extraslag på hjärtat utan att känna av det. Det är orättvis kan man tycka.

Tidigare behandlade vi extraslag vilket vi inte brukar göra längre. Det blev mer biverkningar med läkemedel än utan. Det är viktigt att informera patienten om att nästa alla extraslag är helt ofarliga. I samband med t ex hjärtinfarkt bör man observera dem ett par dagar.

Vid stress utsöndras stresshormoner som vissa hjärtan är känsliga för och man får extraslag. Observera att extraslag kan man ha normalt utan bakomliggande hjärtsjukdom.Stressrelaterade extraslag kan ibland behandlas med en liten dos betablockare.(Seloken, Inderal, Tenormin mm.)

Ibland kan extraslag leda till korta eller längre episoder med hjärtklappning och då bör en hjärtspecialist kopplas in.

Tandextraktionen med infektion leder ofta till att bakterier kommer ut i kroppen.Har man ett medfött hjärtfel, klaffel etc bör man ha antibiotikaskydd under en kort tid. Skulle det påverka Dig borde du få feber och kanske frossa.

MVH

Thomas Fåhraeus
PacePuls i Lund

Läs mer i lexikon: 
Extrasystolier
Fråga: Hej! Jag är en tjej på 19 år som har symtom i hjärtat dagligen. Bl.a. rytmstörningar, känsla av flimmer, mycket hög och hård puls så gott som hela tiden samt ont i hjärtat även vid vila. Jag har tagit EKG, 24h EKG, ultraljud, lungröntgen och blodprover, men ingenting har hittats. Orsaken är antagligen stress (är nu utbränd). Just nu är jag långtidssjukledig, vilar och tar det lugnt, men besvären går ändå inte över. Har haft svåra symtom i 9 mån. Jag känner ofta pulsen slå i magen, ryggen, benen, armarna, nacken, samt flimmerskänsla i armarna, benen och magen. Ibland slår pulsen så att armen rycker till! Vad beror detta på? Kommer hjärtsymtomen att gå om sen då stressen släpper eller kan det ta många år innan besvären går om? Eller går dom aldrig om? Tack på förhand!
Hej! Jag är en tjej på 19 år som har symtom i hjärtat dagligen. Bl.a. rytmstörningar, känsla av flimmer, mycket hög och hård puls så gott som hela tiden samt ont i hjärtat även vid vila. Jag har tagit EKG, 24h EKG, ultraljud, lungröntgen och blodprover, men ingenting har hittats. Orsaken är antagligen stress (är nu utbränd). Just nu är jag långtidssjukledig, vilar och tar det lugnt, men besvären går ändå inte över. Har haft svåra symtom i 9 mån. Jag känner ofta pulsen slå i magen, ryggen, benen, armarna, nacken, samt flimmerskänsla i armarna, benen och magen. Ibland slår pulsen så att armen rycker till! Vad beror detta på? Kommer hjärtsymtomen att gå om sen då stressen släpper eller kan det ta många år innan besvären går om? Eller går dom aldrig om? Tack på förhand!
Svar:

Hejsan,

Det var mycket symptom Du beskriver och Du verkar ganska välutredd.Det är bra att Du har insikt i att Du kanske är utbränd. Vid stress kan ökad adrenalinutsöndring ge hjärtklappning, de kan kännas ordentligt obehagligt i bröstet.
Vid svår stress drabbas nästan alltid något "målorgan" i kroppen. Några patienter får gastrit och magsår, andra får migrän eller muskelspänningar med värk mm. I Ditt fall tycks det vara hjärtat.

Jag vet inte vad din läkare har rekommenderat. Har Du möjligheter och ork är alltid någon form av motion bra, långa promenader kan räcka. Har Du mycket hjärtklappning kan en medicin sk betablockare hjälpa dig tillfälligt. Dina ryckningar kan bero på att Du ibland andas för fort, hyperventilerar,när Du har jobbigt.

Det är viktigt att Du inte tror att Du är hjärtsjuk, undersökningarna har ju varit normala. Har Du möjlighet och finna någon lämplig terapeut på Din hemort som kan hjälpa Dig med avslappning och kanske träning så tror jag det skulle vara bra.

Det här var bara några allmänna råd, som Du förstår krävs mycket mer för att Du skall komma i balans igen. Har Du olösta konflikter så försök att lösa dem. Släpper Dina inre spänningar borde symptomen från hjärtat gå över.

Lycka till

MVH

Thomas Fåhraeus
Lund.

Fråga: Kan det vara skadligt att vibrationsträna (powerplate eller dyl.) vid läckage på mitralisklaffen?
Kan det vara skadligt att vibrationsträna (powerplate eller dyl.) vid läckage på mitralisklaffen?
Svar:

Hejsan,

Ursäkta sent svar i julhandeln!

Detta är inte riktigt mitt område, jag vet inte hur uttalad ditt läckage är i klaffen. Lättare vibration låter inte så farligt och jag tror nog att Du kan göra det. Har Du pacemaker? Den kani så fall öka i frekvens vid vibrationer.

Som alltid, stänga av apparaten om Du inte mår bra eller känner Dig "konstig". Hör med Din hjärtläkare om Du har ett kraftigt läckage. Mindre läckage i klaffarna är inte särskilt allvarligt.

MVH

Thomas Fåhraeus

Lund

Fråga: Är det normalt att pulsen går upp 20 slag på några sekunder för att sedan gå ner igen (från ca 40 till 60), detta i vila? Vilken är normala variationen i slag under vila? mvh Ulrika
Är det normalt att pulsen går upp 20 slag på några sekunder för att sedan gå ner igen (från ca 40 till 60), detta i vila? Vilken är normala variationen i slag under vila? mvh Ulrika
Svar:

Hej Ulrika,

Det är mycket frågor om vad en vilopuls skall vara på nu. Generellt kan man säga att den brukar ligga på mellan 50-100 slag/ minut, men några läkare har andra siffror, t.ex. 45- 90.
Är pulsen för långsam, under 40 och inte stiger under arbete kan det bero på en sjukdom i sinusknutan som du kan läsa om. Har patienten symptom på detta kan man överväga pacemakerbehandling.

Går pulsen för fort i vila, kanske 120 eller ännu högre, brukar vi sätta in lite bromsande medicin.

I Ditt fall kan det vara två områden i förmaken som konkurrerar med varandra. Blir pulsen långsam hoppar ett annat "tändstift" in och höjer pulsen.Detta är inte ovanligt och inte farligt.

Har Du inga symptom behöver Du inte bry Dig om detta. Ev. skulle man kunna göra ett bandspelar- EKG 24 timmar men det har Du kanske redan gjort.

Ha det bra,

MVH

Thomas Fåhraeus
LUND

Läs mer i lexikon: 
Bradykardi
Läs mer om ämnet: 
Symptom på långsam puls